kollega.se logotyp
Sök
Hälsa

Mediahanteringstekniker

Tommy Dahlqvist är mediahanteringstekniker på TV4. Som regel arbetar han och hans sex kollegor i skift vid mediadesken i TV4-huset på Gärdet i Stockholm, framför spakar och knappar och mängder av tv-skärmar som är travade på varandra.
Eva Karlsson Publicerad

Men när kanalen bygger upp en extern studio för att sända direkt från till exempel ett sportevenemang följer någon av dem med i en upplänk/satellitbil för att skapa en förbindelse mellan studion och programkontrollen på TV4.  

- Framförallt så etablerar vi förbindelser från program som Idol, Körslaget och många sportprogram. Dessutom distribuerar vi direktsändningar som till exempel presskonferenser till Nyhetskanalen som sänder på webben.

Andra arbetsuppgifter är att konvertera filer som kommer från nyhetsbyråer, fotografer och andra tv-bolag till TV4:s sändningsstandard .

Före april 2008 sparades allting på band. Då kunde det bli väldigt stressigt om flera redigerare/reportrar ville ha samma material från bandet. Trots att sändningstiden närmade sig fick man snällt vänta på sin tur. Nu när allt är digitaliserat har alla samma möjlighet att få materialet till sina redigeringar. Dessutom kan alla på aktualitet (de som jobbar på Nyheter, Sport, Samhälle) få se materialet lågupplöst på sin datorskärm. När något från de gamla inslagen som finns på band behövs gör Tommy Dahlqvist och hans kollegor om det till digitalt format.

Har du tryckt på fel knapp så att det har blivit svart i rutan?

- Det har hänt. Då stiger pulsen. Man måste åtgärda felet snabbt för annars zappar tittarna över till andra kanaler.

Hur kom det sig att du började på TV4?

- Först var jag på SVT i sju år. Jag var med och jobbade under fotbolls-VM 1994 i USA åt European Broadcasting Union och när jag kom tillbaka tänkte jag att jag ville göra något annat. Några kollegor hade gått över till TV4 och jag hörde mig för om det fanns jobb där. Det fanns det. I december har jag jobbat här i femton år. Jag trivs väldigt bra, det är en mycket spännande arbetsplats och fantastiska kollegor.

Vad behöver man för utbildning?

- Jag hade gått el-telelinjen när jag började på SVT. Där fick jag gå en teknisk internutbildning på två månader och sedan arbetade jag parallellt med en erfaren kollega. Numera är det datorkunskap man ska kunna. Den analoga världen existerar nästan inte längre. Det kommer nytt hela tiden och man måste söka information och veta var man kan hitta den. Fast det mesta lär vi oss av varandra. Man måste ha viljan att dela med sig av sina kunskaper.

Vilka fler egenskaper är bra att ha?

-  Man ska vara vetgirig, drivande, stresstålig och proaktiv.

Vad har du för arbetstider?

- Vi jobbar skift. Det kan vara 4.00-12.30, 9.00-16.00, 12.00-23.00, 16.00-24.00 och 10.30-18.30. Vi jobbar två av sju helger men jag har föräldraledigt på söndagar så då får familjen alltid se mig hemma.

Vad gillar du att titta på för tv-program?

- Beckfilmerna och många engelska deckare är bra. Jag tittar också på CSI, Idol, dokumentärer och debattprogram. Mycket sport blir det också.

Är du nöjd med din lön?

- Ja, fast alla vill väl ha mer egentligen. Jag har 28 000 kronor i grundlön och i snitt 7 000 i skifttillägg i månaden.

Har du några förmåner?

- Vi har fruktkorg och friskvårdsbidrag, 500 kronor per termin om jag tränar utanför TV4:s lokaler. Vi har också en träningslokal i huset, där kan man gå på gym och klasser för en kostnad på 350 kronor per termin. För tre år sedan tog de bort rikskupongerna men i stället har vi subventionerad lunch i matsalen.

Eva Karlsson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Läs även