Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Läkaren som slåss för de mest utsatta

Jenny Fjell har en uppgiven blick men i rösten går det att ana styrka och en återhållsam vrede när hon pratar om sjukförsäkringen som ett system som sparkar på dem som redan ligger. Reglerna tär på vårt främsta kapital, människor.
Petra Rendik Publicerad

Jenny är läkare, mamma och initiativtagare till nätverket Resurs (Respekt för de sjukas och utsattas rätt i samhället). Som doktor och snart färdig psykiatriker möter hon samhällets bräckligaste människor. När hon blev mamma blev hon patient. Pojken var förkyld under hela sitt första år och sömnen blev därefter. Jenny blev sjukskriven och hennes man fick vara pappaledig.

- Vi fick göra scheman för att orka handa mat eller tvätta. Energin räckte inte ens till det mest basala. Jag var så skör och det var jobbigt att vistas ute i parkerna. Jag undrade vad folk tyckte om mig. Att vara mamma och ändå inte orka...

Upplevelsen, hur tuff den än var, har ändå gett henne en erfarenhet som ingen läkarutbildning kan ge. Det var också då tanken på ett nätverk för de allra mest utsatta började ta form. En motkraft mot ett allt mer cyniskt samhällsklimat.

- Idén föddes av en stark nöd för hur människor med sjukdom har det. Jag blev mycket upprörd över vissa ledarskribenters sätt att utrycka sig raljerande om sjuka och brottades mycket med dessa frågor. Så en natt såg jag namnet "Resurs" nästan som i eldskrift, säger Jenny och skrattar.

Idag har Resurs över 2 000 medlemmar och varje dag tillkommer fler. När nätverket bildades 1 mars 2008 var de nya sjukförsäkringsreglerna ännu inte en realitet och Jenny trodde in i det sista att regeringens planer aldrig skulle gå igenom.

Men några månader senare blev det verklighet. Den som varit sjuk i 6 månader ska få sin arbetsförmåga testad mot hela arbetsmarknaden. En nattsvart dag för Sverige menar Jenny och ett helvete för de redan svaga.

- Det som är så absurt i det hela att man satt ett datum då du ska arbeta och det har inget med vilket tillstånd du befinner dig i. Du kanske inte ens kan tillgodogöra dig arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Många kommer att känna sig än mer misslyckade.

Men är det inte bra att får hjälp att komma ut i arbetslivet efter att ha gått sjukskriven länge?

- Många har velat komma ut och de har bett om hjälp. Tidigare fanns ett tydligt rehabiliteringsansvar hos arbetsgivaren. Men där orkade man inte ta itu med problemen och landstinget kände att de inget hade att erbjuda. Nu ligger ansvaret på den sjuka, nu ska de straffas för att ingen ville hjälpa dem tidigare.

Jenny är hård i sina omdömen. Fuskdebatten som banade vägen för de nya sjukreglar gör henne knappast mildare i sinnet. Tidningarna svämmade över med löjeväckande exempel på de så kallade "sjuka" som ertappades med att dansa ute på lokal fast de var sjukskrivna. Det pågick en lobbykampanj i media som många köpte anser Jenny. "Försäkringen över utnyttjades och de sjuka behövde en spark i baken". Attityden hårdnade, de som var friska och jobbade, varför skulle de betala för andras ryggvärk?

- Jag minns själv när jag hade en fulltecknad agenda, när man har fullt upp är det svårt att förstå att andra inte orkar.

Men nu vet Jenny. Hon inser också vilken tur hon har haft. Hon som läkare visste genvägar till hjälp när hon blev sjuk. Hon kunde också göra sin egen rehabiliteringsplan när det var dags att börja jobba.

Den turen har långt ifrån alla säger hon själv.

Hon målar upp en dyster framtid där många kommer att hamna i ett utanförskap. Hon har redan sett följderna av de nya reglerna.

En redan dålig ekonomi blir ännu sämre när sjuka människor blir av med sin sjukpenning för att tvingas ut på arbetsmarknaden, en arbetsmarknad som inte ens kan erbjuda jobb till friska. Jenny har fått ta emot desperata samtal från människor som vill ta livet av sig. Resurs får mejl som är rena avskedsbrev. Gruppen långtidssjukskrivna domineras av människor med psykisk ohälsa, där risken för självmord är högre. Många av de kommer att bli hemlösa för att de inte har råd att betala hyran och en ökad dödlighet är inte ett omöjligt scenario.

Konsekvensen av sjukreglerna ser vi först om fem tio år, tror Jenny. Det var som efter den förra finanskrisen på 90-talet. När ekonomin började komma fötter, gick en stor grupp människor in i väggen.

- Fakturan kommer sen och den kommer att bli dyr. Många kommer att bita ihop och skärpa sig. Man visar inte tecken på svaghet, för det kan kosta en jobbet.

Jennys roll som läkare är att inge hopp och ge rätt behandling. Men med sjukregler som stressar sjuka ut i jobb och stjälper deras ekonomi, försvåras hennes arbete. Ekonomisk trygghet är en grund för att medicin och behandling ska fungerar, menar hon. Det går inte att förvänta sig positiv effekt om patienten upplever stark ångest och oro inför det faktum att de inte kommer att kunna försörja sig.

- Du har inte råd att äta vettig mat och du dras med skammen över att vara fattig. Man opererar svåra tillstånd och behandlar med dyra mediciner men det är bortkastade pengar om man inte har råd att ta hand om sig själv, säger Jenny upprört.

Men hur ser det ultimata sjukförsäkringen ut? Jo, möjligtvis som den var innan de nya reglerna trädde i kraft. Men under förutsättning att arbetsgivaren tar sitt ansvar, tror Jenny. Det ska vara självklart att den som är sjuk får den tid som behövs för att återhämta sig.

Jenny har en dröm om det perfekta samhället. Ett samhälle där vi ser på varandra med omtanke och vänlighet snarare än misstro och fördömande. Att vi kan acceptera oss själva och våra medmänniskor med styrkor och svagheter. Att vi tillåter oss svackor i livet. 

- Jag önskar att det inte skulle vara så skamligt att prata om de behov man har. Om det skulle det vara så, tror jag att fler kommer ut i arbetslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.