Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Läkaren som slåss för de mest utsatta

Jenny Fjell har en uppgiven blick men i rösten går det att ana styrka och en återhållsam vrede när hon pratar om sjukförsäkringen som ett system som sparkar på dem som redan ligger. Reglerna tär på vårt främsta kapital, människor.
Petra Rendik Publicerad

Jenny är läkare, mamma och initiativtagare till nätverket Resurs (Respekt för de sjukas och utsattas rätt i samhället). Som doktor och snart färdig psykiatriker möter hon samhällets bräckligaste människor. När hon blev mamma blev hon patient. Pojken var förkyld under hela sitt första år och sömnen blev därefter. Jenny blev sjukskriven och hennes man fick vara pappaledig.

- Vi fick göra scheman för att orka handa mat eller tvätta. Energin räckte inte ens till det mest basala. Jag var så skör och det var jobbigt att vistas ute i parkerna. Jag undrade vad folk tyckte om mig. Att vara mamma och ändå inte orka...

Upplevelsen, hur tuff den än var, har ändå gett henne en erfarenhet som ingen läkarutbildning kan ge. Det var också då tanken på ett nätverk för de allra mest utsatta började ta form. En motkraft mot ett allt mer cyniskt samhällsklimat.

- Idén föddes av en stark nöd för hur människor med sjukdom har det. Jag blev mycket upprörd över vissa ledarskribenters sätt att utrycka sig raljerande om sjuka och brottades mycket med dessa frågor. Så en natt såg jag namnet "Resurs" nästan som i eldskrift, säger Jenny och skrattar.

Idag har Resurs över 2 000 medlemmar och varje dag tillkommer fler. När nätverket bildades 1 mars 2008 var de nya sjukförsäkringsreglerna ännu inte en realitet och Jenny trodde in i det sista att regeringens planer aldrig skulle gå igenom.

Men några månader senare blev det verklighet. Den som varit sjuk i 6 månader ska få sin arbetsförmåga testad mot hela arbetsmarknaden. En nattsvart dag för Sverige menar Jenny och ett helvete för de redan svaga.

- Det som är så absurt i det hela att man satt ett datum då du ska arbeta och det har inget med vilket tillstånd du befinner dig i. Du kanske inte ens kan tillgodogöra dig arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Många kommer att känna sig än mer misslyckade.

Men är det inte bra att får hjälp att komma ut i arbetslivet efter att ha gått sjukskriven länge?

- Många har velat komma ut och de har bett om hjälp. Tidigare fanns ett tydligt rehabiliteringsansvar hos arbetsgivaren. Men där orkade man inte ta itu med problemen och landstinget kände att de inget hade att erbjuda. Nu ligger ansvaret på den sjuka, nu ska de straffas för att ingen ville hjälpa dem tidigare.

Jenny är hård i sina omdömen. Fuskdebatten som banade vägen för de nya sjukreglar gör henne knappast mildare i sinnet. Tidningarna svämmade över med löjeväckande exempel på de så kallade "sjuka" som ertappades med att dansa ute på lokal fast de var sjukskrivna. Det pågick en lobbykampanj i media som många köpte anser Jenny. "Försäkringen över utnyttjades och de sjuka behövde en spark i baken". Attityden hårdnade, de som var friska och jobbade, varför skulle de betala för andras ryggvärk?

- Jag minns själv när jag hade en fulltecknad agenda, när man har fullt upp är det svårt att förstå att andra inte orkar.

Men nu vet Jenny. Hon inser också vilken tur hon har haft. Hon som läkare visste genvägar till hjälp när hon blev sjuk. Hon kunde också göra sin egen rehabiliteringsplan när det var dags att börja jobba.

Den turen har långt ifrån alla säger hon själv.

Hon målar upp en dyster framtid där många kommer att hamna i ett utanförskap. Hon har redan sett följderna av de nya reglerna.

En redan dålig ekonomi blir ännu sämre när sjuka människor blir av med sin sjukpenning för att tvingas ut på arbetsmarknaden, en arbetsmarknad som inte ens kan erbjuda jobb till friska. Jenny har fått ta emot desperata samtal från människor som vill ta livet av sig. Resurs får mejl som är rena avskedsbrev. Gruppen långtidssjukskrivna domineras av människor med psykisk ohälsa, där risken för självmord är högre. Många av de kommer att bli hemlösa för att de inte har råd att betala hyran och en ökad dödlighet är inte ett omöjligt scenario.

Konsekvensen av sjukreglerna ser vi först om fem tio år, tror Jenny. Det var som efter den förra finanskrisen på 90-talet. När ekonomin började komma fötter, gick en stor grupp människor in i väggen.

- Fakturan kommer sen och den kommer att bli dyr. Många kommer att bita ihop och skärpa sig. Man visar inte tecken på svaghet, för det kan kosta en jobbet.

Jennys roll som läkare är att inge hopp och ge rätt behandling. Men med sjukregler som stressar sjuka ut i jobb och stjälper deras ekonomi, försvåras hennes arbete. Ekonomisk trygghet är en grund för att medicin och behandling ska fungerar, menar hon. Det går inte att förvänta sig positiv effekt om patienten upplever stark ångest och oro inför det faktum att de inte kommer att kunna försörja sig.

- Du har inte råd att äta vettig mat och du dras med skammen över att vara fattig. Man opererar svåra tillstånd och behandlar med dyra mediciner men det är bortkastade pengar om man inte har råd att ta hand om sig själv, säger Jenny upprört.

Men hur ser det ultimata sjukförsäkringen ut? Jo, möjligtvis som den var innan de nya reglerna trädde i kraft. Men under förutsättning att arbetsgivaren tar sitt ansvar, tror Jenny. Det ska vara självklart att den som är sjuk får den tid som behövs för att återhämta sig.

Jenny har en dröm om det perfekta samhället. Ett samhälle där vi ser på varandra med omtanke och vänlighet snarare än misstro och fördömande. Att vi kan acceptera oss själva och våra medmänniskor med styrkor och svagheter. Att vi tillåter oss svackor i livet. 

- Jag önskar att det inte skulle vara så skamligt att prata om de behov man har. Om det skulle det vara så, tror jag att fler kommer ut i arbetslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.  

Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Hälsa

Förkylning eller halsont – ska du stanna hemma från jobbet?

Stanna hemma eller gå till jobbet när du har lite ont i halsen? Bokaktuella Tracy Ghattas, specialist inom allmänmedicin men även känd som doktor Tracy på Tiktok, reder ut vad som gäller när vi nu går in en ny förkylningssäsong.
Petra Rendik Publicerad 29 september 2025, kl 06:01
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy ger klara råd för smittorisk och återhämtning.
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy Ghattas ger klara råd för smittorisk och återhämtning. Foto: Jessica Gow/TT/Gabriel Liljevall.

Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi. 

Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen? 

Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy. 

Vinterkräksjuka – så länge bör du vara hemma

Läkaren Tracy Ghattas, även känd som Dr Tracy på Tiktok.
Dr Tracy Ghattas. Foto: Gabriel Lijevall.

Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn. 

Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy. 

Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt. 

Förkylning och halsont – när är det okej att jobba?

Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?

Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.

Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?

Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet. 

Något annat bra tips i förkylningstider?

Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.

Doktor Tracys bästa tips för att undvika smitta

Hur länge ska man stanna hemma vid vinterkräksjuka?

Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn. 

När är man smittfri efter en influensa?

Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete. 

Kan jag gå till jobbet om jag bara har lite snuva?

Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet.  Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet. 

Smittar hosta även om jag inte har feber?

Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor.  Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret. 

Källa: Dr Tracy Ghattas.