Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Kameratekniker

Häromdagen hade han en kamera med vitlökssås.
- Många fel beror på kunden. De har tappat den i backen eller hällt någon vätska på den, säger kamerateknikern Lennart Söderberg.
Eva Karlsson Publicerad
Lennart Söderberg har lagat kameror i mer än 30 år.

På de analoga kamerornas tid var Lennart Söderberg mekaniker. Felen syntes med blotta ögat och han slipade, borrade och hamrade ut trasiga delar och ersatte med nya. Sedan kom digitalkamerorna på nittiotalet och plötsligt hade han ett IT-yrke. Nu består kamerahuset nästan bara av kretskort och allt jobb sker via datorn.

- Det är könlöst, lite tråkigare. Men samtidigt har det blivit mer av ett detektivarbete. Koderna kan ge en fingervisning men man kan inte se felen som man gjorde förr.

Lennart Söderberg, som jobbar i Solna trots att företaget heter Malmö Intervision Visual Service, har lagat kameror sedan 1976. Han bildade eget 1983 men gick tillbaka som anställd 2004 då Canon, det märke som han jobbade med, beslöt att dra in alla auktoriseringar och bara låta ett fåtal få sköta deras kameraservice.  

- Firmans första ägare gick i konkurs. Sedan blev vi uppköpta av några som varken hade branschkännedom eller chef. Sedan två år tillbaka har vi en dansk arbetsgivare. Det har varit jäkligt påfrestande med alla byten, vi känner oss som strykpojkar. Vi jobbar med små marginaler och det gäller att jobba för fullt för att gå runt.

- I vintras kände vi oss tvungna att bilda klubb. Jag blev vald till ordförande, jag klarar inte av att blunda för orättvisor. Danskarna är ovana vid alla våra regler. De finner det löjeväckande med så många möten och allt protokollskrivande. Ibland kan man tycka att de har en poäng, vi har nog mycket att lära av varandra.

Hur kom det sig att du började som tekniker?

- Jag var jätteintresserad av fotografering och hade olika objektiv och fotograferade allt från myror till människor. Jag började jobba på kundtjänsten på Canon 1974. Kamerateknikernas jobb såg jäkligt roligt ut och jag fick chansen att börja som det två år senare.

Vilken utbildning behövs?

- Jag hade ingen särskild utbildning men jag var händig och hade finmotoriskt sinne.

Hur lång tid tog det att lära sig jobbet?

- Det är väl som med alla jobb, blir man någonsin hundraprocentigt fullärd?

Vilka är kunderna?

- Fotobutiker, yrkesfotografer, amatörfotografer. Vi har hela Canon. Jag har proffsbiten och kunder inom press, porträtt och liknande. Man lär känna dem och ibland ser man dem på Rapport när de står och fotograferar på någon presskonferens.

Vilka fel är vanligast?

- Det kan vara slitage eller kortfel, ibland är hela kameran död. Många fel beror på kunden. Det vanligaste är att de har tappat den i backen. Jag har också fått göra rent kameror som innehållit champagne, kräks, solkräm, hundpiss och, nu senast, vitlökssås. Kameran och såsen stod på ett vingligt bord.  

Vad har du för arbetstider?

- Från åtta till halv fem.

Jobbar du mycket övertid?

- Periodvis kan det bli en del, särskilt på höstarna när kamerorna med sand kommer hit. Då har vi ju själva haft semester och berget har växt under tiden.

Hur ser en bra respektive dålig dag ut?

- Det känns som ett lotteri varje morgon. En bra dag är när allting flyter. Inga buggar i datorn och man hittar felen. Dåliga dagar är när datorn inte vill starta trots hundra försök. Det är knäckande för självkänslan när man har gjort noll kameror och noll kronor under en hel dag. Det är också stressande när man inte hittar felen och kunden, som kanske ska på utlandsreportage, väntar på en. Då kan man längta efter ett annat jobb, som att man var sopare på en lastkaj och bara behövde ställa ifrån sig kvasten vid arbetsdagens slut.

Blir kunderna alltid nöjda?

- Proffsfotograferna är tacksamma att jobba med, de förstår vår sits. Vi har haft ett jäkligt bra samarbete i flera decennier. För ett par veckor sedan hjälpte jag en fotograf som ringde mig på min privata mobil. Jag satt i bilen på hemväg. Han skulle till Lettland och hade fel på sitt vidvinkelobjektiv. Jag hade bara trubbiga verktyg hemma men jag lyckades laga objektivet. Det gjorde jag gratis. Så snäll är jag. En fotograf som inte blev lika glad var han som skulle till Thailand. När han kom fram och tog upp sin kamera ramlade frontlinsen ur. Vi hade glömt att dra åt skruvarna...

Är du nöjd med din lön?

- Nej. Jag tjänar 27 250 kronor i månaden. Det är en dålig lön när man börjar närma sig pensioneringen.

Fotograferar du lika mycket nu som när du började i branschen?

- På skolavslutningarna är jag den ende föräldern utan kamera. Nej, jobbet tog död på hobbyn. Har jag med mig kameran på semestern kan det bli en bild från Arlanda.

- Min nya hobby är att sjunga i kör. Det är en säkerhetsventil. Jag började när jag var femtio. Hade jag vetat att det var så roligt har jag börjat tidigare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.