Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Försäljare

Aldís Ellertsdóttir jobbar på Systembolaget sedan februari 2008, i en butik i Stockholm som har självbetjäning och är i mellanstorlek. Hon är försäljare samt butikskommunikatör. Som det sistnämnda ser hon till att alla skyltar och kampanjer sätts upp och att butiken upplevs som fräsch.
Eva Karlsson Publicerad

Hur kom det sig att du började jobba på Systembolaget?

- Jag studerade fem år på konsthögskolan i Umeå och flyttade ner till Stockholm strax efter och behövde ett extrajobb vid sidan av mitt konstnärskap. Systembolaget ligger bara fem minuter hemifrån och det verkade som ett trevligt ställe att arbeta extra på. Jag är intresserad av mat och dryck och det får man lära sig mycket om.

Är det lika trevligt som du trodde?

- Ja, jag har trevliga kollegor och arbetsuppgifterna är ganska varierande vilket gör att jobbet känns kul.

Vilken utbildning behövs?

- Det krävs att man har avslutat gymnasiet och att man har intresse av mat och dryck, utbildning får man via Systembolaget.

Hur ofta går ni på interna kurser? 

- Jag har varit på fyra kurser hittills. Introduktionskurserna är på en dag och fortsättningskurserna innebär ofta övernattning på kursgården på Skarpö. Kursinnehållet varierar och kan handla om bemötande, dryckeskunskap och butiksdrift.

Vad har du för arbetstider och är du nöjd med dem?

- Arbetstiderna varierar. Jag är bara deltidsanställd, men inför storhelger jobbar man mer.

- Vissa dagar jobbar man från klockan 8 till 19.20 vilket känns som en lång dag. Men man får komma med önskemål om vilka dagar man vill arbeta och hur länge. Systembolaget håller ganska låga kontrakt i allmänhet på sina butiker, det är väldigt få som är heltidsanställda. På min butik finns det bara två och vi är runt femton personer som arbetar där.

- Jag föredrar långa men färre dagar för att få tid med mitt. Jag har en ateljé i industriområdet i Västberga där jag jobbar med min konst. För tillfället arbetar jag med foton.

På Systembolagets hemsida står det att "möjligheten att utvecklas är stor". Stämmer det?

- Jag har inte varit där så länge men under tiden jag har arbetat har jag fått lära mig oerhört mycket, men det är som på alla jobb, utvecklingen hänger på ditt eget intresse.  Butikschefer och områdeschefer har ofta börjat som försäljare, likaså många som arbetar på huvudkontoret. För egen del har jag blivit fackligt ombud, butikskommunikatör och sitter med i butiksledningen.

Vilka fackliga frågor är viktigast för dig?

- Det är en svår fråga. Jag går igång på orättvisa oavsett fråga. Just nu är det kanske de låga kontrakten på Systembolaget som intresserar mig, det är ju smidigt om man har något annat på sidan om som jag, men har man familj och barn att försörja blir det en helt annan fråga.

Vad innebär låga kontrakt?

- Det finns inte många heltidsanställda i butikerna. När jag anställdes fick jag 12 procent vilket är runt 4 timmar i veckan. Jag har fått en ökning till 30 procent. Det finns de som vill arbeta heltid men om det inte finns utrymme för det i butiken väljer de att arbeta extra i andra butiker som behöver personal för att någon har blivit sjuk. Före midsommar och runt andra storhelger finns det mer arbete oavsett vilket kontrakt man har. Scheman får vi tre veckor i förväg, så känner man att man vill jobba mer kan man kontakta andra butiker i området.

Berätta om kunderna.

- Vi har kunder från alla samhällsgrupper, alltifrån finsmakaren som vill ha det perfekta vinet till middagen till de som besöker oss varje dag. 

Vad behöver man för egenskaper för att passa?

- Att man tycker om människor och att man är stresstålig.

Berätta om en bra respektive dålig dag på jobbet.

- En bra dag är när man känner att man har tid med kunderna och att man hinner med det man ska göra.

- En dålig dag kan vara storhelger som till exempel midsommar då många av kunderna är oerhört stressade och alla ska ha hjälp på en gång. Folk kan stå och slita i en. Det är inte helt ovanligt att kunderna är otrevliga, vissa tycker att man kan vräka ur sig vad som helst till butikspersonal. Det kan också vara svårt att säga nej till berusade eller drogpåverkade människor som ofta blir våldsamma när de blir vägrade att handla. Man kan bli kallad både ett och annat när man nekar.

Är du nöjd med din lön?

- Njae, löneläget fick gärna vara högre.

Vad har ni för löneförmåner?

- Vi får läkarbesök och medicin betalt. Friskvård får vi beroende på hur många timmar vi jobbar.

Inget vin till rabatterat pris?

- Nej, vi får ingen rabatt men en gratis plastpåse när vi handlar.

Fotnot: På http://www.aldisellertsdottir.se/ kan läsa mer om Aldís Ellertsdóttirs konst.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.