Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Driftchef

Lotta Nilsson är driftchef för entrén på Kolmården. Hon chefar över arton personer i kassan, sexton värdar och två arbetsledare.
Eva Karlsson Publicerad
Lotta Nilsson är driftchef på Kolmården, och passar på så ofta hon kan att träffa vargarna.

 - Jag började som värd säsongen 2002. Som värd får man rycka ut lite här och där. Det kan gälla borttappade barn eller att någon har gjort sig illa.

En sommar, när Lotta Nilsson vinkade fram bilar i safariparken, hörde hon på komradion att ett par sebror var på rymmen. Två busiga hingstar hade lärt sig att gå över rastret från sitt hägn till det hägn besökarna kommer till först och där de nordiska djuren håller till. Man befarade att de svartvitrandiga djuren skulle springa genom kassan och ut till den spännande världen utanför. Plötsligt kom en sebra i hennes riktning. Lotta Nilsson viftade och hojtade men sebran skenade vidare - mot henne. Bara när någon meter återstod fick hon hejd på den.

- Jag var livrädd och älgarna var lika rädda, säger Lotta Nilsson.

I år flög en papegoja ner till hotellet. Kanske ville den vila sig lite från alla besökare... för sådana har det varit ovanligt många i år. Målet var 500 000, men 565 000 har hittills besökt parken.

Lotta Nilsson jobbade som värd i två somrar. 2004 blev hon projektanställd inför tre stora konferenser och säsongen därefter började hon som driftchef. Tjänsten har hela tiden byggts ut. På vintern ska personal rekryteras, under våren och hösten kommer företag med kunder eller sina anställda. Ibland abonnerar de hela parken.

Vilka egenskaper är bra att ha i ditt jobb?

- Jag har jobbat som dagisfröken och reseledare tidigare, jag brukar skoja och säga att det är ungefär samma sak fast det i ena fallet handlar om vuxna, och de erfarenheterna tycker jag är en bra grund. Vi har många yngre medarbetare och ibland måste man ha lite tålamod och förklara vikten av att till exempel passa tider. Jag gillar att finnas ute i verksamheten och coacha och hjälpa personalen. Man är lite spindeln i nätet, man måste kunna se helheten och vara trygg i rollen som ledare.

- Att vara serviceinriktad är förstås ett måste. Man ska också ha öppet sinne och inte vara rädd för förändringar. Till exempel så ändrade vi öppettiderna när vi upptäckte att det inte kom så många vid nio när vi öppnade. Det är ju för våra gästers skull vi är här.

Vad är bäst med ditt jobb?

- Jag älskar mitt jobb! Det finns så mycket jag vill göra. Man har stor frihet under ansvar. När jag presenterar en idé så känner jag att den tas på allvar. I år har vi särat på kassa och entré. Alla som redan har biljett, de kan ha årskort eller har köpt biljetten på Internet, behöver inte gå till kassan utan kan gå direkt till entrén. Det gör att alla kommer fortare in. Jag tycker om att vara ute och ha direktkontakt med besökare. När någon säger "Gud vad bra att ni har gjort om kassan" så kan jag leva på det i många dagar.

Vad kan gå snett?

- Vi är beroende av datorerna. Om systemet skulle gå ner skulle det bli väldigt struligt i kassorna.

- Vi sparar besöksstatistik men ibland kan vi missbedöma och ha för lite folk i kassorna. Eller så blir många sjuka samtidigt, då kan det bli lite tufft.

Vad är sämst?

- Periodvis jobbar man många helger. Visserligen arbetar hela min familj här under sommaren men det kan vara svårt att ta semester under den perioden. Jag kan sakna att kunna packa bilen och åka väg och hälsa på släkt och vänner. Men vi brukar åka i väg någonstans under jul och nyår i stället.

Blir det safari då?

- En riktig safari ligger högt på önskelistan men det har inte blivit av ännu. Vi brukar åka till Thailand eller något annat varmt ställe. Våra döttrar blir lite trötta på oss för vi är lite yrkesskadade och vill gärna passa på att besöka någon närliggande djurpark.

Vilka är dina favoritdjur?

- Vargarna. Jag tycker om hundar och vargar är som tio gånger hund. Jag tar alla chanser att gå in till dem. Min favorit hette Zeke men han blev sjuk och fick tas bort för några år sedan.

- Jag fascineras av alla djur. När man betraktar dem förstår man att det finns en tanke bakom, att de är formade för att passa in just där de lever.

Är du nöjd med din lön?

- Alla vill ha en miljon i månaden? Jo, jag är nöjd.

Har ni några förmåner?

- Vi får ett antal fribiljetter som vi kan ge till vänner och bekanta. Vi får också tre smakprovskuponger som vi kan använda i de olika restaurangerna.

Fakta

Kolmården anställer ungefär 400 säsongsarbetare varje år, till restaurangenheterna, som djurskötare, till linbanan, som värdar etc. I år sökte 6 000 personer. Tjänsterna annonseras efter årsskiftet på bland annat http://www.kolmarden.se/. För att få anställning som värd måste du ha körkort och ha avslutat gymnasiestudierna. Det är en merit om du går eller har gått service- eller turistlinjen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.