Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När vi andra har gått hem går Hannes Andersson till jobbet och han går och lägger sig när resten av staden vaknar.
I en miljö av spel, drömmar och förväntningar möter Hannes människor från alla samhällsklasser. Att se folk gå med vinst och förlust är en del av arbetet som croupier.
- Det är ett spännande jobb, med många drömmar som byggts upp och det är aldrig samma människor jag möter. Jag börjar oftast klockan åtta på kvällen och jobbar till klockan fem på morgonen.
Ett åtta- till femjobb fast omvänt?
- Ja precis, jag föredrar de här tiderna. Jag hatar tidiga mornar och det är skönt att ha dagarna fria. Speciellt på somrarna när man kan få en eftermiddag i solen. Och jag slipper köa på banken på lunchen till exempel.
Vad gör du och vad är skillnaden på att vara croupier eller dealer?
- Jag ser till att spelet fungerar och att alla håller sig till reglerna vid Black Jackbordet och vid roulettspelet. En del säger dealer, men jag säger croupier. Jag tror att croupier var de som höll på med roulette från början.
Vad är roligast med jobbet?
- Att jag utvecklas hela tiden och att det är som ett hantverk där man alltid kan bli bättre. Sen är det roligt när folk vinner pengar!
Spelar du själv och är du en bra förlorare i så fall?
- Jag är en väldigt bra förlorare faktiskt, spelar ibland när jag är utomlands och är lätt att ha att göra med, eftersom jag vet hur spelen går till. Men jag spelar inte när jag jobbar, jag kan inte påverka spelet eller ta några beslut utan tillhandahåller bara tjänsten. Det finns regler för allt och det är skönt att slippa ta beslut.
- Många tror att allt är riggat men så är det inte, jag är inte alls med i själva spelet jag jobbar bara i egenskap av bank och sen handlar det bara om tur.
Är du aldrig rädd att det ska hända något farligt eller att någon fuskar?
- Det är väldigt ovanligt även om det händer, men jag känner mig väldigt säker på Casino Cosmopol. Det är en trygg miljö med flera övervakningskameror. Det kändes lite konstigt i början att vara övervakad hela tiden men inte längre. Det är bra om det blir fel eller när en diskussion leder till bråk. Vi har ju också inspektörer som vi kan fråga om något sker, liksom vakter. Det handlar om stora summor ofta.
Möter du många med spelmissbruk?
- Svenska spel har ett stort spelansvar och det är inga diskussioner jag själv tar när det är någon som är problemspelare. Det är jobbigt att se dem förlora. En del tycker 50 000 kronor är mycket pengar men för vissa är 5 000 lika mycket.
Ser du några likheter i ditt yrke med filmer som Casino Royal och Ocean´s Eleven?
- Nej inte riktigt men visst är de baserade på en viss sanning men jag kan hellre tipsa om filmen Croupier, den känner jag igen mig i och den är bra.
På Black Jack är meningen att man ska komma närmast siffran 21, är 21 ditt turnummer?
- Ha ha, nej 22 är faktiskt mitt turnummer och det har det alltid varit.
Vilka är dina kunder?
- Det är väldigt olika typer. Det kan vara en bankdirektör som sitter bredvid en arbetslös förortsbo till en vanlig Svensson. Det är dock lite olika klientel på vardagar och helger. Det är fler par som spelar på helgerna.
Skulle du tipsa andra om det här jobbet?
- Ja det är ju ett drömjobb på ett sätt och man får prata med mycket folk. Det är skönare att jobba som croupier på Casino Cosmopol än på krogen eftersom det är lugnare här och man kan ha en normal samtalston. Men egentligen vill jag kunna leva som konstnär.
Är du nöjd med lönen?
- Ja det är jag, eftersom det är ett okvalificerat yrke så får jag nog vara det. Men jag vill lära mig alla 20 spel och på så sätt tjäna mer.
Är ditt jobb stressigt och går det att koppla av från jobbet när du är ledig?
- Det var lite nervöst i början men inte när man gjort det ett tag. Man blir mer och mer effektiv. Men vissa dagar kommer jag hem och är helt slut, mycket är praktiskt och speciellt roulett där man har mycket i huvudet och ska hinna med att växla pengar och att folk ska hinna satsa innan kulan stannar i hjulet. Man står en till två timmar vid ett bord sen byter man. Men jag kan alltid lämna mitt jobb när jag lämnar bordet. Jag har inga problem att koppla av.
Vad gör du på fritiden?
- Jag är rätt social och gillar att vara på krogen och umgås med kompisar. De flesta av mina vänner jobbar också nätter.
Löner
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
