Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Brutet nyårslöfte inget misslyckande

Kanske stod du där på nyårsaftonen och lovade att det skulle bli ändring nu. Att du äntligen skulle få bättre balans i livet, jobba mindre, motionera mer och träffa vännerna lite oftare. Och vad händer? Här ger den mentala tränaren Olof Röhlander sina bästa råd om hur du tar dig över trösklarna och når dina mål.
Anita Täpp Publicerad

Om du lyckats genomföra det du bestämde på nyårsnatten är det bara att gratulera. Men om du redan gett upp eller aldrig kom igång ska du inte känna dig misslyckad för det, menar Olof Röhlander.

- Ett beslut sker i en process över tid och även om du kanske bryter det där nyårslöftet ganska snart så är det inget misslyckande utan bara en del i processen. Om du drar lärdomar av varför du inte kunde hålla löftet den här gången, som att du kanske började röka igen därför att du gick på en fest, så kan du undvika sådant nästa gång du försöker och ha bättre chans att lyckas, säger han.

- Man måste försöka se det som att man kan råka ut för saker på vägen mot målet. Att man har vågat formulera ett mål är ju redan det en styrka i sig. Kan man dessutom vara så modig att man uttrycker det för någon annan så har du både satt större press på dig själv och kan inspirera andra.

Ett sätt att få bättre balans i tillvaron är att först fundera igenom vad som är mest viktigt i livet och sedan försöka klura ut hur man kan prioritera det så ofta som möjligt genom att slå flera flugor i en smäll.

- Om jag kommer fram till att det viktigaste är min hälsa, att familjen mår bra samtidigt som jag gör något karriäraktigt så kanske jag kan gå hem lite tidigare ibland för att ringa några jobbsamtal samtidigt som jag tar med barnen på en promenad där jag också själv får motion. Och har man inte ett jobb där man kan göra så kan man säkert komma på andra lösningar.

En anledning till att man inte kommer igång med de aktiviteter som man vet att man skulle må bra av kan vara begränsningar som man satt upp för sig själv, påpekar Olof Röhlander. Ett exempel är att man kan ha en väldigt bestämd uppfattning om att man måste sova nio timmar varje natt därför att man en gång vaknade utvilad efter att ha sovit så länge.

- Det kan vara en väldigt begränsande övertygelse och det utan att den teorin har blivit testad. Vi är oerhört snabba på att dra den sortens slutsatser utan att egentligen ha testat om de stämmer och är nästan beredda att gå i graven med dem. Men om man vågar pröva hur man mår om man sover åtta, eller kanske sju timmar per natt och mår lika bra av det så får man ju minst en timme till att lägga på motion exempelvis.

- De här begränsande övertygelserna kan också gälla att man fått för sig att man inte kan gå på ett gym och träna därför att man är övertygad om att det finns speglar överallt och att det är ett ställe där man måste visa upp sig för andra. När det i själva verket kan se väldigt olika ut på gymmen, om man bara vill och vågar undersöka det. Vi kan ha satt upp mängder av sådana här begränsningar för oss, ofta för att vi är rädda att göra något nytt.

- Ibland måste man våga utmana sig själv och ifrågasätta vem som egentligen har bestämt att något är på ett visst sätt. Du kanske säger att du inte har tid att träna men det skulle du ju så klart ha om du släpper på något annat. För det handlar om prioriteringar, motivation och vilka mål man har. Man måste röja undan ursäkterna och åtminstone vara ärlig mot sig själv, så man inte gömmer sig bakom saker bara för att göra det bekvämt för sig.

Ett annat hjälpmedel för att få till en önskad förändring, oavsett om det handlar om att börja motionera, utvidga sin umgängeskrets eller något annat är att använda sig av de fem "ursäktsundanröjande" principerna här nedan:

  1. Närhetsprincipen
    Se till att ha så nära som möjligt till det du ska göra, oavsett om det handlar om motion, gå en kvällskurs, träffa vänner eller något annat.
     
  2. Tidsprincipen
    Låt inte det du ska göra ta för lång tid. Om du exempelvis tränar på ett gym som ligger så långt bort att det tar tre timmar innan du är hemma igen kan det bli en enorm tröskel. Se också till att ha olika varianter av träning, som ett träningspass som bara tar en kvart till långpromenader.
     
  3. Tuffhetsprincipen
    Det du ska göra ska inte vara alltför påfrestande. Om det handlar om träning så gäller det att lägga den på en lagom nivå så att den är givande men ändå inte alltför tuff så att man tappar sugen att fortsätta. Om man inte kan förmå sig att åka till gymmet så kan man försöka lura sig själv genom att bestämma att åka dit för att byta om till en början, för att ta sig över tröskeln att ta sig till gymmet. Om man vill öva på att bli mer social så kan man exempelvis bestämma sig för att gå en julfest man brukar undvika men bara stanna i en timme första gången.
     
  4. Motivationsprincipen
    Ta till dig allt som kan ge dig motivation till det du vill göra. Det kan exempelvis vara filmklipp eller något annat du hittar på nätet, en prenumeration på en tidning, att du pratar med människor som är positiva till det du vill göra, oavsett om det handlar om du vill börja motionera, gå en kurs för att bli bättre på historia eller något annat.
     
  5. Räkneprincipen
    Ju mer det går att räkna det du gör, desto enklare blir det att genomföra. Om du har bestämt dig för att gå ner i vikt genom att motionera så kan du exempelvis bestämma dig för att målet ska vara att gå 100 000 trappsteg och sedan dela upp dem på ett antal dagar så att du ska gå exempelvis 150 trappsteg varje dag. Om du bara följer den planen behöver du inte bli nedslagen om du inte får omedelbara resultat på vägen utan kan lita på att de här stegen kommer ge resultat på lite sikt. Om man i stället har som mål att utöka sin umgängeskrets kan man bestämma sig för att tacka ja till minst två nya saker i månaden.

Så får du till en nystart:

1. Fundera igenom var du vill vara om ett år.

2. Sikta gärna högt så når du i alla fall en bit. Det viktigaste är inte att uppnå alla mål utan det som händer i kroppen och vilken energi det ger.

3. Var inte rädd för att formulera ett löfte.

4. Våga uttrycka det, i tal eller skrift.

5. Tänk rätt på vägen mot målet. Vad som än händer så är det positivt. Om du inte kan hålla löftet så inse bara att saker kan hända på vägen mot målet men att det inte är någon fara. Ta nya tag bara.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning. 
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.
Hälsa

Känner du dig som en bluff? Här är 7 vanliga tecken

Bluffsyndrom innebär att du känner dig mindre kompetent än du faktiskt är och oroar dig för att andra ska upptäcka att du inte håller måttet. Känner du igen dig i flera av de här punkterna?

Martin Söderström Publicerad 7 september 2026, kl 05:59
Bluffsyndrom på jobbet
Tvivlar du på din kompetens och har svårt att ta emot beröm? Här är sju vanliga tecken på att du kan ha bluffsyndrom på jobbet. Foto: Colourbox.

Många som upplever bluffsyndrom har svårt att själva se sin kompetens och sina prestationer i proportion till vad de faktiskt åstadkommer. I stället finns en återkommande känsla av att inte riktigt räcka till – trots erfarenhet, kunskap och positiva omdömen från andra.

Känner du igen dig i flera av de här punkterna?

  • Du tvivlar på din kompetens trots att du har bevis på motsatsen.
  • Du har svårt att ta emot beröm och positiv respons.
  • Du ställer orimligt höga krav på dig själv.
  • Du ser varje misstag som ett tecken på personlig otillräcklighet.
  • Du oroar dig för att bli avslöjad som en bluff.
  • Du arbetar mer än du egentligen orkar för att kompensera.
  • Du undviker utmaningar av rädsla för att misslyckas.

Att känna igen sig betyder inte att man har en sjukdom. Bluffsyndrom är ingen klinisk diagnos, men känslan kan påverka både arbetsliv och välmående.

Ursprungstext: Gertrud Dahlberg.
Bearbetning: Martin Söderström

Hälsa

Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det

Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det