Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Frostig relation med chef ledde till avsked

Efter att inköparen bad sin nya chef att förtydliga hennes arbetsuppgifter och skickade en kopia av önskemålet till facket blev relationen ansträngd. Kort därefter blev kvinnan avskedad. Felaktigt, menar Unionen som därför stämmer företaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Efter att kvinnan upplevt den nya chefens beteende som hotfullt var både facket och HR med under deras möten. Colourbox

Kvinnan hade en samordnande roll att köpa in varor till bolagets kontor i Stockholm. Efter sex år på företaget fick hon en ny chef. Då det tidigare hade uppstått diskussion om hur inköpsrutinerna fungerade och vilken roll kvinnan hade, bad hon den nya chefen att hennes arbetsuppgifter skulle förtydligas gentemot organisationen. Hon skickade även en kopia om sitt önskemål till den lokala fackklubben, något som inte uppskattades av ledningen, och relationen blev ansträngd.

Eftersom kvinnan upplevde den nya chefens beteende som hotfullt under deras första möten så fick de två sällskap av både HR och en facklig representant vid kommande möten, men relationen förblev frostig.

I början av året anklagade chefen inköparen för att ha orsakat bolaget oskäligt höga inköpskostnader för varor hon beställt. Och att det skulle ha skett medvetet. Kort därefter avskedades hon.

– Jag är förvånad över att fallet gått så här långt, eftersom bolagets anklagelse helt saknar substans enligt min uppfattning. Detta är ett exempel på hur vissa arbetsgivare felaktigt utnyttjar möjligheten att avskeda, för att enklare kunna bli av med arbetstagare, säger Elisabet Ohlsson, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.

Fakturorna som ledningen ifrågasätter avviker varken i metod, regler för kontroll eller innehåll jämfört med tidigare fakturor som lämnats in och godkänts av den då ansvarige chefen och ekonomiavdelningen. För att bli avskedad krävs att man grovt misskött sitt jobb. Unionen anser att kvinnan inte har åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren och att omständigheterna kring kvinnans avskedande inte ens skulle utgjort skäl för uppsägning. Förbundet stämmer därför arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 i skadestånd plus utebliven lön. 

Kollega har sökt konsultförmedlingsföretaget som inte vill kommentera händelsen.

Avsked eller uppsägning?

  • Det är stor skillnad mellan att bli avskedad och uppsagd.
  • En arbetsgivare får bara avskeda om en anställd grovt har misskött sin anställning.
  • Vid ett avsked måste den anställda lämna arbetsplatsen direkt och mister då lön och andra förmåner.
  • Den som blir uppsagd behåller lön och förmåner under uppsägningstiden, men måste ibland jobba eller stå till förfogande för arbete under uppsägningstiden.
  • En anställd kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Personliga skäl kan till exempel vara stöld, illojal konkurrens, arbetsvägran och olovlig frånvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten