Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Tatuerade in Systembolaget och Unionen på armen

Maria Nilsson, regionordförande i Unionen Stockholm, lämnar efter 34 år sin anställning på Systembolaget för att pröva något nytt. Men hon kommer alltid bära med sig Systembolaget – i hjärtat och på överarmen.
Johanna Rovira Publicerad
Maria Nilsson iförd hatt (till vänster), tatuering av Systembolagets logga och Unionens logga (till höger).
Maria Nilsson har tatuerat in sin före detta arbetsgivare, Systembolaget, på armen. Foto: Johanna Rovira/Kollega

Varför tatuerade du Systembolagets logga på armen?

 Jag har alltid varit intresserad av tatueringar och varit på väg att tatuera mig tidigare, men nu var det ett sätt att hedra såväl alla kollegor jag jobbat med som åren på ett företag jag jobbat på sedan jag var 22 år. Jag är stolt över att vara en del av ett företag som gör skillnad och över att ha varit med och påverkat den resa som Systembolaget gjort.

Är det inte lite fjäskigt att tatuera in sin arbetsgivares logga?

– För mig är Systembolaget inte enbart en arbetsgivare, för mig är det snarare en folkrörelse och en del av den svenska nykterhetspolitiken. Jag står helhjärtat bakom Systembolaget, men samtidigt har det varit min roll som heltidsfacklig att ifrågasätta arbetsgivaren och det tror jag har uppskattats. Sedan tycker jag att Systembolaget har varit en bra arbetsgivare, duktiga på öppenhet och med modet att våga släppa sargen och testa nya saker.

Om du gillar Systembolaget så mycket – varför slutar du?

 Jag har varit i alla de rummen på Systembolaget jag velat vara i och påverkat så mycket som man kan göra, de sista åren som personalrepresentant i bolagsstyrelsen. Jag kände att det finns andra saker i livet som jag måste utforska innan jag lägger mig ner och dör. Jackan började bli lite för trång och det finns annat gräs – även om jag ännu inte vet om det är grönare eller inte.

Vad ska du göra i stället?

 Jag ska bli egenföretagare och jobba som engagemangskonsult och folkbildare inom områdena klimat, demokrati och människors lika värde. Alla pratar om vikten av att ha engagerade medarbetare men felet man gör är att man försöker toppstyra medarbetare eller medlemmar till att engagera sig i vissa frågor. Kommer krav uppifrån blir man trotsig i stället för engagerad, i alla fall blir jag det. Jag vill hjälpa organisationer och företag att plocka upp det engagemang som redan finns bland medarbetarna.

 Jag vill vara lite som Svarte Petter eller Jokern – dyka upp när de minst anar det och avslöja att kejsaren är naken.

Du har även tatuerat in SPF, som står för Systembolagets personalförening och Unionens logga?

 Ja, klubben heter numer SPF Unionen. Jag tänkte att den dag jag slutar som förtroendevald inom Unionen har jag även ett minne därifrån.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.