Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Som konsument kan vi alla göra val som gör skillnad. Genom att till exempel välja rättvisemärkt kaffe, flygbolag som har kollektivavtal och kläder som tillverkats under schysta villkor kan vi bidra till att fler företag tar ansvar. Men vilka möjligheter till påverkan har man som fackligt förtroendevald? En hel del, enligt tre facktoppar:
Nummer ett är att ställa frågor och krav. Att vara uppmärksam på om företaget följer märkningar för exempelvis miljö och socialt ansvar vid större inköp. Men också vid samarbeten med andra bolag kan facket bidra till mer rättvis handel.
– Svenska företag upphandlar tjänster och produkter för stora belopp, som förtroendevald kan man försöka hålla koll på om arbetsgivaren följer ILO:s kärnkonventioner och märkningar. Det kan gälla bolagets egen verksamhet utomlands eller samarbeten med andra företag som verkar i tredje land. Ställ frågor om hur företaget säkerställer att dess policys följs och följs upp, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.
Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR:
– Som förtroendevald tycker jag att man ska ta en diskussion med arbetsgivaren om hur de placerar sina pengar; hur ser pensionsavkastningarna ut och vilka etiska regler gäller för börsportföljen. Sedan bör man ha egna mål för sig själv och fråga sig vad man själv kan göra för att visa att de är en viktig fråga i mitt eget liv. Som förtroendevald har man ett symbolvärde, säger hon.
– Ibland måste vi höja blicken och titta ovanför grantopparna. Att förstå att det jag gör nu kanske får effekt först om tio år. Och att man ibland gör saker som inte är till nytta för sig själv, utan för någon annan, någon annanstans. Det är solidaritet.
Elisabeth Brandt Ygeman, 2:e vice ordförande för Handels:
– Man kan försöka påverka företaget när de köper in förbrukningsvaror, hur man reser och var man till exempel förlägger konferenser. Vi vet från våra medlemmar att man känner sig mer stolt som medarbetare och gör ett bättre jobb om man vet att de varor man säljer är tillverkade under bra villkor.
Unionen har noterat att det finns ett växande intresse för rättvisefrågor bland förtroendevalda och vill nu bli bättre på att stötta klubbarna.
– Det är kanske inte så många som ser rättvisefrågor och CSR som superfackliga ämnen. Men för en klubb som till exempel oroar sig för ett samarbete som arbetsgivaren har i tredje land skulle vi som förbund kunna hjälpa dem med konkreta verktyg och frågeställningar för att kunna lyfta frågan med ledningen, säger Henrik Ehrenberg.
För den som vill fördjupa sig i frågor om rättvis handel finns en ny guide som tagits fram av den fackliga biståndsorganisationen Union to Union. Tanken är att skriften ska kunna användas som ett verktyg och i utbildningssyfte av bland annat fackförbund.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
