Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Ovanlig klubb på PR-byrå

I PR-världen är fackligt inflytande extremt ovanligt. Det är något som Tobias Vestergren vill ändra på. Han tog saken i egna händer och startade Unionenklubb på sitt företag, PR-byrån Reformklubben.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Endast tio procent av pr-byråer har kollektivavtal och endast ett fåtal har fackklubb. Colourbox

Kollektivavtal sägs finnas på cirka tio procent av landets PR-byråer och antalet byråer där det finns fackklubbar kan räknas på ena handens fingrar.

- Det är en skam att så få har avtal. Jag hoppas att det här sänder en signal. Det är inte hållbart att en bransch ska vara så dåligt facklig ansluten, säger PR-konsulten Tobias Vestergren.

Reformklubben och dotterföretaget Reform Act, tillsammans med cirka 40 anställda, tillhörde tidigare skaran av PR-byråer som hade avtal. Sedan en dryg vecka finns där också klubb.

När Tobias Vestergren började på företaget i höstas blev han varse att det saknades klubb. Nu är han dess förste ordförande. Han poängterar att klubben inte bildades på grund av något akut problem eller missnöje.

Läs mer: Glest med kollektivavtal i PR-branschen 

- Det är ett bra företag, men det finns alltid saker som kan bli ännu bättre. Vi vill tillsammans med arbetsgivaren driva frågor som är bra för alla på företaget. Vi vill ha mer inflytande, vi vill ha mer insyn och vi vill ha en dialog med ledningen, säger Tobias Vestergren.

- Det är viktigt att alla anställda är med på tåget vad gäller visionsarbete, ekonomi och satsning. Det är klart att vi hoppas på ännu mer öppenhet. Många konsulter har en tung arbetsbörda och jobbar många timmar, det skulle kunna gå att jobba mer flexibelt. Man måste kunna vara PR-konsult och ha familj och ett rikt privatliv. Det ska vara kul, det ska vara hälsosamt och det ska vara hållbart.

En anledning till att det fackliga engagemanget är lågt i branschen kan vara att PR-byråernas ledningar ofta ser på facket med misstänksamhet och ser en konflikt mellan att företaget ska tjäna pengar och att de anställda ska ha det bra, tror Tobias Vestergren som anser att det egentligen förhåller sig precis tvärtom: mår de anställda bra och har rättigheter som arbetstagare gör de ett bättre jobb.

Läs mer: Så startar ni fackklubb

Det är en grundsyn som Reformklubbens ledning uppenbarligen delar.

- Vi fick stöd direkt, de sa att det är jättebra. Här har företaget varit ett föredöme. Att det finns en klubb kommer att vara bra för företaget, det kommer finnas en helt annan samsyn om fackklubben är med och tar vissa beslut. Jag tror definitivt att företaget kommer att vinna på att de anställda känner delaktighet, säger Tobias Vestergren som saknar facklig bakgrund och för vilken dörrarna till en ny värld har öppnats.

- Jag är jättetaggad på att jobba fackligt, nu ska jag utbilda mig ordentligt och ta alla chanser som ges.

Läs mer: Får du tid för klubbarbete?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Ljudplattformen Epidemic Sound är en av 300 företag inom tech som nyligen tecknat kollektivavtal med Unionen. Klubbstyrelsens Tobias Hurtig, Anna Ekers och Michael Pearce märker av ett ökat intresse och engagemang för fackliga frågor - både hos medlemmarna och deras arbetsgivare. Foto: Anders Warne

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.