Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Fackliga förebilder fick superhjältetitlar

Årets jobbhjältar, åtminstone två av dem, fick ta emot sina superhjältetitlar av Unionens ordförande Martin Linder på förbundets extrakongress och förbundsråd på tisdagskvällen.
Johanna Rovira Publicerad
Patrik Nygren
Årets Eldsjäl, Kristiina Sagbrant, tillsammans med Marina Åman och Peter Hellberg (Unionens 2:e respektive 3:e vice ordförande) under förbundets extrakongress. Patrik Nygren

Förr om åren har Unionen uppmärksammat fackliga stordåd genom att förära medlemmar titlar som Årets raket, Årets värvare och Årets stordåd. I år får tre förtroendevalda helt nya superhjältetitlar.

Årets Uppstickare är en utmärkelse som ges till en person som har nått framgång i en facklig fråga på kort tid och det har Anders Elgendahl, förtroendevald på callcentret Go Excellent i Östersund gjort.

– Jag misstänker att jag får titeln för mitt arbete att värva medlemmar på företaget, säger Anders Elgendahl som ökat Unionens medlemskår med åtminstone 30 personer på kort tid.

– Jag argumenterar mycket om styrkan i antalet medlemmar och att man kan gå med av solidariska skäl, men det argument som biter bäst just här är Unionens studiestöd.

Go Excellent är en av de största arbetsgivarna i Östersund och det jobbar runt 250 personer på företaget. Snittåldern är 24 år och många av de anställda kommer direkt från gymnasiet.

– Det första jag märker när jag talar om facket är att de inte har den blekaste aning om vad facket är. Svenska modellen är också i stort sett okänd för de flesta, så jag ser till att utbilda dem lite. Jag vill ju ge dem en bra start på arbetslivet – jag vill att de ska veta hur det fungerar och varför det är som det är.

Motiveringen till Anders Elgendahls utmärkelse lyder: ”För hans förmåga att företräda Unionen. Som nyvald förtroendevald ger han sig med full kraft in i arbetet, bygger goda relationer med medlemmarna, har full fart på medlemsvärvningen och är duktig på att argumentera för Unionens vision och hjärtefrågor.”
 

Årets Eldsjäl är en utmärkelse för ett dagligt fackligt arbete utöver det vanliga och tilldelas Kristiina Sagbrant, projektledare på Riksidrottsförbundet/SISU idrottsutbildarna.

– Jag blev paff när de ringde och berättade om utmärkelsen – jag visste inte ens om att jag var nominerad. Men det är fantastiskt roligt.

Kristiina Sagbrant har varit förtroendevald i fyra år och ordförande i tre. Hon åtog sig uppdraget under förutsättningen att hon skulle få göra på sitt eget sätt och det sättet har uppenbarligen fungerat bra.

– För mig är förtroende väldigt viktigt. När det finns förtroende når man fram lättare och bättre. Jag tar mig tid att lyssna på medlemmar vad det än är, det kan vara både stort och smått, säger Kristiina Sagbrant.

– Mitt arbete vore inte möjligt om det inte fanns en styrelse som backar upp till hundra procent, medlemmar som engagerar sig eller om det inte fanns ett förtroende hos arbetsgivaren och en vilja att hitta lösningar i samverkan.

Motiveringen lyder: ”För ett stort engagemang i arbetsplatsens gemensamma frågor så väl som för att den enskilda individen ska känna delaktighet. I en tid av stora förändringar har hon med hjärta, ork och energi alltid gjort det lilla extra, varit påläst och skött särskilt jobbiga frågor professionellt. Hon är en förebild för hur man kan jobba fackligt.”
 

Årets Nytänkare lever efter Unionens måtto ”allt kan bli bättre” vilket kan innebära nya arbetssätt, strategier eller samarbeten som gett goda resultat. Robin Kullberg, projektledare på reklambyrån Södra tornet kommunikation i Uppsala, kunde inte ta emot titeln personligen, eftersom han befinner sig på kurs i Génève för Unionens räkning och lär sig om fackets och folkrörelsers möjligheter att påverka i en globaliserad värld.

Sin arbetsgivare har han redan påverkat en hel del – fast när det gäller att träffa kollektivavtal har han inte nått ända fram.

– Det är ju att jobba lite i uppförsbacke när det inte finns kollektivavtal. Det finns inga givna rättigheter, utan allt blir en fråga om förhandlingar och samarbete.

– Att vara facklig på en reklambyrå är ganska ensamt så det är härligt att få uppskattning från förbundet för den tid och kraft jag lägger ner på det fackliga arbetet.

Motiveringen lyder: ”För ett enastående lösnings- och relationsorienterat fackligt arbete. Som förtroendevald på en arbetsplats utan kollektivavtal i en bransch utan fackliga traditioner, levererar han samarbetsinriktade lösningar på problem i Unionens anda, att allt kan bli bättre.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.