Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Världens rikaste människa – här är topp tio-listan

Jeff Bezos, Elon Musk eller eventuellt Vladimir Putin? Vem som räknas som världens rikaste människa fluktuerar. Här är listan över de tio rikaste.
Oscar Broström Publicerad 1 april 2022, kl 13:43
Till vänster: Elon Musk, ägare av Tesla. Till höger: Jeff Bezos, ägare av Amazon.
Världens rikaste människa var vid årsskiftet Jeff Bezos (till höger), enligt Forbes. I nuläget kan det dock vara Elon Musk (till vänster). Foto: Miguel Roberts/AP och Paul Ellis/AP.

Antalet dollarmiljardärer i världen blir fler för varje år. Enligt Forbes uppgick siffran vid årsskiftet till 2 755 stycken, 660 fler än 2020. Tillsammans kontrollerar de 13,1 biljoner dollar. Och världens tio rikaste är goda för 1,3 biljoner dollar, vilket motsvarar 1,4 procent av hela världsekonomin.

Så vilka är då dessa världens tio rikaste? Det växlar ganska ofta, och snabbt, beroende på bland annat aktiekurser. Listan nedan baseras på Forbes sammanställning över världens rikaste personer 2021. Sedan dess har dock en del hänt, vilket vi återkommer till nedan.

Världens tio rikaste 2021

  1. Jeff Bezos, Amazon, 177 miljarder dollar
  2. Elon Musk, Tesla och SpaceX, 151 miljarder dollar
  3. Bernard Arnault med familj, LVMH, 150 miljarder dollar
  4. Bill Gates, Microsoft, 124 miljarder dollar
  5. Mark Zuckerberg, Facebook, 97 miljarder dollar
  6. Warren Buffet, Berkshire Hathaway, 96 miljarder dollar
  7. Larry Ellison, bl a Oracle, 93 miljarder dollar
  8. Larry Page, Google, 91,5 miljarder dollar
  9. Sergey Brin, Google, 89 miljarder dollar
  10. Mukesh Ambani, bl a olja, gas och petrokemiska industrier, 84,5 miljarder dollar

Noterbart på listan är att åtta av tio är från USA. Enda undantagen är fransmannen Arnault och indiern Ambani.

Siffrorna är alltså baserade på personernas kapital vid årsskiftet. Forbes har även en lista de regelbundet uppdaterar och enligt den har Elon Musk passerat Jeff Bezos med råge. Musk är i dagsläget värd 286 miljarder dollar, samtidigt som Bezos förmögenhet ökat till 181 miljarder dollar.

Vladimir Putin då? Världens rikaste människor är inte nödvändigtvis transparanta med samtliga sina tillgångar. Ett exempel på det kan vara den ryska presidenten. Efter Ryssland invasion av Ukraina, och sanktionerna mot Ryssland, har det spekulerats kring hur stor Putins förmögenhet faktiskt är och huruvida kan skulle kvala in på listan över de rikaste människorna i världen.

Världens rikaste kvinna

Det finns ingen kvinna med på listan över världens tio rikaste, men väl några placeringar bakom. Världens rikaste kvinna, enligt Forbes, är L’Oréal-ägaren Francoise Bettencourt Meyers (med familj) med en förmögenhet på strax under 74 miljarder dollar.

Den enda svensken på topp hundra-listan är H&M-storägaren Stefan Persson, som är värd ungefär 21 miljarder dollar. Med den förmögenheten placerar han sig på plats 84.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.