Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Antalet dollarmiljardärer i världen blir fler för varje år. Enligt Forbes uppgick siffran vid årsskiftet till 2 755 stycken, 660 fler än 2020. Tillsammans kontrollerar de 13,1 biljoner dollar. Och världens tio rikaste är goda för 1,3 biljoner dollar, vilket motsvarar 1,4 procent av hela världsekonomin.
Så vilka är då dessa världens tio rikaste? Det växlar ganska ofta, och snabbt, beroende på bland annat aktiekurser. Listan nedan baseras på Forbes sammanställning över världens rikaste personer 2021. Sedan dess har dock en del hänt, vilket vi återkommer till nedan.
Noterbart på listan är att åtta av tio är från USA. Enda undantagen är fransmannen Arnault och indiern Ambani.
Siffrorna är alltså baserade på personernas kapital vid årsskiftet. Forbes har även en lista de regelbundet uppdaterar och enligt den har Elon Musk passerat Jeff Bezos med råge. Musk är i dagsläget värd 286 miljarder dollar, samtidigt som Bezos förmögenhet ökat till 181 miljarder dollar.
Vladimir Putin då? Världens rikaste människor är inte nödvändigtvis transparanta med samtliga sina tillgångar. Ett exempel på det kan vara den ryska presidenten. Efter Ryssland invasion av Ukraina, och sanktionerna mot Ryssland, har det spekulerats kring hur stor Putins förmögenhet faktiskt är och huruvida kan skulle kvala in på listan över de rikaste människorna i världen.
Det finns ingen kvinna med på listan över världens tio rikaste, men väl några placeringar bakom. Världens rikaste kvinna, enligt Forbes, är L’Oréal-ägaren Francoise Bettencourt Meyers (med familj) med en förmögenhet på strax under 74 miljarder dollar.
Den enda svensken på topp hundra-listan är H&M-storägaren Stefan Persson, som är värd ungefär 21 miljarder dollar. Med den förmögenheten placerar han sig på plats 84.
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.