Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Världens rikaste människa – här är topp tio-listan

Jeff Bezos, Elon Musk eller eventuellt Vladimir Putin? Vem som räknas som världens rikaste människa fluktuerar. Här är listan över de tio rikaste.
Oscar Broström Publicerad
Till vänster: Elon Musk, ägare av Tesla. Till höger: Jeff Bezos, ägare av Amazon.
Världens rikaste människa var vid årsskiftet Jeff Bezos (till höger), enligt Forbes. I nuläget kan det dock vara Elon Musk (till vänster). Foto: Miguel Roberts/AP och Paul Ellis/AP.

Antalet dollarmiljardärer i världen blir fler för varje år. Enligt Forbes uppgick siffran vid årsskiftet till 2 755 stycken, 660 fler än 2020. Tillsammans kontrollerar de 13,1 biljoner dollar. Och världens tio rikaste är goda för 1,3 biljoner dollar, vilket motsvarar 1,4 procent av hela världsekonomin.

Så vilka är då dessa världens tio rikaste? Det växlar ganska ofta, och snabbt, beroende på bland annat aktiekurser. Listan nedan baseras på Forbes sammanställning över världens rikaste personer 2021. Sedan dess har dock en del hänt, vilket vi återkommer till nedan.

Världens tio rikaste 2021

  1. Jeff Bezos, Amazon, 177 miljarder dollar
  2. Elon Musk, Tesla och SpaceX, 151 miljarder dollar
  3. Bernard Arnault med familj, LVMH, 150 miljarder dollar
  4. Bill Gates, Microsoft, 124 miljarder dollar
  5. Mark Zuckerberg, Facebook, 97 miljarder dollar
  6. Warren Buffet, Berkshire Hathaway, 96 miljarder dollar
  7. Larry Ellison, bl a Oracle, 93 miljarder dollar
  8. Larry Page, Google, 91,5 miljarder dollar
  9. Sergey Brin, Google, 89 miljarder dollar
  10. Mukesh Ambani, bl a olja, gas och petrokemiska industrier, 84,5 miljarder dollar

Noterbart på listan är att åtta av tio är från USA. Enda undantagen är fransmannen Arnault och indiern Ambani.

Siffrorna är alltså baserade på personernas kapital vid årsskiftet. Forbes har även en lista de regelbundet uppdaterar och enligt den har Elon Musk passerat Jeff Bezos med råge. Musk är i dagsläget värd 286 miljarder dollar, samtidigt som Bezos förmögenhet ökat till 181 miljarder dollar.

Vladimir Putin då? Världens rikaste människor är inte nödvändigtvis transparanta med samtliga sina tillgångar. Ett exempel på det kan vara den ryska presidenten. Efter Ryssland invasion av Ukraina, och sanktionerna mot Ryssland, har det spekulerats kring hur stor Putins förmögenhet faktiskt är och huruvida kan skulle kvala in på listan över de rikaste människorna i världen.

Världens rikaste kvinna

Det finns ingen kvinna med på listan över världens tio rikaste, men väl några placeringar bakom. Världens rikaste kvinna, enligt Forbes, är L’Oréal-ägaren Francoise Bettencourt Meyers (med familj) med en förmögenhet på strax under 74 miljarder dollar.

Den enda svensken på topp hundra-listan är H&M-storägaren Stefan Persson, som är värd ungefär 21 miljarder dollar. Med den förmögenheten placerar han sig på plats 84.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.