Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så fixar du ekonomin efter semestern

Har du unnat dig ordentligt under semestern? Kanske så mycket att du nu känner en stark oro för hur du ska klara alla utgifter framöver? Här är tipsen på hur du tar dig ur den ekonomiska knipan.
Anita Täpp Publicerad
Fotograferna Holmberg, Fredrik Sandberg/TT
Kreditskulder och tomt sparkonto efter sommaren? Lugn, det går att komma igen. Fotograferna Holmberg, Fredrik Sandberg/TT

Det är lätt att ha de största spenderbyxorna på sig under semestern. Om man någon gång ska unna sig något extra är det väl ändå då, när det är ett helt år till nästa långledighet, kan man tänka.

Läs mer: Tydliga klasskillnader i semestervanor

Och då blir det också lätt så att man naggar ordentligt på sitt buffertsparande, eller i värsta fall bekostar hela semestern på kredit.

Men i eftertankens kranka blekhet kanske du ångrar att du spontant köpte den där alldeles för dyra utlandsresan. Eller gjorde något annat som grävde så djupa hål i din ekonomi att du nu ligger sömnlös och undrar hur dun ska klara alla utgifter framöver.

Känner du igen dig? Här får du handfasta råd om hur du reder upp ekonomin och slipper hamna i samma situation igen.

Få koll på läget

Om du har dragit på dig dyra krediter är det bra att försöka betala tillbaka dem så snabbt som möjligt, för att slippa onödiga kostnader.

– Om läget är värre, så att du inte kommer kunna betala av något på krediten, när du betalat annat som måste prioriteras högre, kan du försöka ta ett banklån för att lösa krediten i stället, så att du betalar en lägre ränta. Och om du förklarar att du har det särskilt tungt ekonomiskt just nu, så kanske banken också går med på att du får en betalningsfri månad, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.

Läs mer: Så överlever du oxveckorna

– Om du inte får ett banklån behöver du direkt kontakta kreditbolaget och berätta precis som det är, så att du inte bara slutar betala skulden och det leder till påminnelseavgifter, inkasso och i värsta fall kronofogden. Om du i stället hör av dig kan kreditbolaget eventuellt gå med på att du får skjuta fram förfallodatumet.

Ordna ett genomtänkt sparande

När du har fått ordning på ekonomin är det bra att börja sätta av pengar för nästa semester genom ett regelbundet sparande på ett särskilt konto. Bestäm vad som är rimligt att lägga på semestern och dela sedan upp det på tolv för att se vad du behöver spara per månad.

Läs mer: Lär dig spara till en buffert

– Även om man inte kan spara allt det så gör ändå ett regelbundet sparande med några hundralappar att det blir mindre kännbart när det är dags för nästa semester, säger Sharon Lavie.

Planera inför nästa års semester

När du, och din eventuella partner, har bestämt vad nästa semester får kosta är det snart också bra att börja planera vad pengarna ska gå till.

– Om det finns barn är det också bra att involvera dem i planeringen. När alla har fått en klar bild av vad man vill göra tillsammans är det också lättare att prioritera bort annat, så man slipper hamna i skuld igen, säger Sharon Lavie.

Läs mer: Välj rätt resmål och få valuta för pengarna

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Försäkringar kan vara onödiga – det här ska du ha koll på

Många tecknar försäkringar som ska skydda vid sjukdom eller arbetslöshet. Men risken är att du betalar för ett skydd som du redan har - eller ändå inte får. Kolla det här innan du skriver på.
David Österberg Publicerad 6 oktober 2026, kl 06:30
Teckna försäkring
Att ha en försäkring som täcker kostnader vid sjukdom eller arbetslöshet kan vara smart. Men det gäller att läsa villkoren noga. Colourbox

Flera banker, låneförmedlare och försäkringsbolag erbjuder trygghetsförsäkringar. Försäkringarna kan exempelvis betala amorteringar och ränta om du blir arbetslös eller sjukskriven. Men risken är att försäkringen blir en onödig kostnad, enligt stiftelsen Konsumenternas Försäkringsbyrå.

En orsak är att försäkringstagaren inte uppfyller villkoren. De innehåller ofta krav på tillsvidareanställning eller att konsumenten ska vara arbetsför när försäkringen tecknas. Ofta ska försäkringen dessutom ha gällt under en viss tid innan ersättningen kan betalas ut.

–  Vi möter konsumenter som har betalat för en försäkring i tron att de har ett ekonomiskt skydd. Först när de behöver försäkringen upptäcker de att de inte uppfyller villkoren, säger Håkan Carlsson, jurist och specialist på personförsäkringar på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Exakt hur vanligt det är har han inga siffror på, men beskriver problemet som ”återkommande”.

– Vi har också en del ärenden där personer nekats ett lån, men ändå tecknats för en försäkring. Ofta upptäcker de inte det förrän fakturorna för premien börjar komma.

Många har skydd via fack och arbetsgivare

Många har dessutom redan ett visst skydd via exempelvis a-kassan, fackförbund eller arbetsgivaren. Vid arbetslöshet finns bland annat a-kassa och inkomstförsäkring. Vid sjukdom finns sjuklön, sjukpenning och ofta kollektivavtalade sjukförsäkringar via arbetsgivaren. Därför bör den som överväger en trygghetsförsäkring först kartlägga sitt befintliga skydd, enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå.

– En extra försäkring kan ge ett kompletterande skydd, men kontrollera att det är något du faktiskt behöver och kan använda, säger Håkan Carlsson.

Hans råd är att ställa många frågor när en försäkring ska tecknas för att vara säker både på att man omfattas av den och att man behöver den.

– Men bolagen som säljer försäkringarna måste också ta ett större ansvar för att kontrollera att den person de säljer till uppfyller villkoren. Villkoren finns att läsa i avtalet, men i många fall är de inte tillräckligt tydliga.

Tre saker att kolla innan du tecknar trygghetsförsäkring

1.  Behovet av försäkringen
Kontrollera vilket skydd som redan finns genom till exempel a-kassa, fackförbund och arbetsgivare.

2.  Kravet för att få ersättning
Kontrollera vilka krav som gäller för att teckna försäkringen och för att senare få ersättning.

3.  Undantag i försäkringen
Läs förköpsinformationen och kontrollera när försäkringen inte gäller.

Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University.