Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Så fixar du ekonomin efter semestern

Har du unnat dig ordentligt under semestern? Kanske så mycket att du nu känner en stark oro för hur du ska klara alla utgifter framöver? Här är tipsen på hur du tar dig ur den ekonomiska knipan.
Anita Täpp Publicerad 22 augusti 2019, kl 11:15
Fotograferna Holmberg, Fredrik Sandberg/TT
Kreditskulder och tomt sparkonto efter sommaren? Lugn, det går att komma igen. Fotograferna Holmberg, Fredrik Sandberg/TT

Det är lätt att ha de största spenderbyxorna på sig under semestern. Om man någon gång ska unna sig något extra är det väl ändå då, när det är ett helt år till nästa långledighet, kan man tänka.

Läs mer: Tydliga klasskillnader i semestervanor

Och då blir det också lätt så att man naggar ordentligt på sitt buffertsparande, eller i värsta fall bekostar hela semestern på kredit.

Men i eftertankens kranka blekhet kanske du ångrar att du spontant köpte den där alldeles för dyra utlandsresan. Eller gjorde något annat som grävde så djupa hål i din ekonomi att du nu ligger sömnlös och undrar hur dun ska klara alla utgifter framöver.

Känner du igen dig? Här får du handfasta råd om hur du reder upp ekonomin och slipper hamna i samma situation igen.

Få koll på läget

Om du har dragit på dig dyra krediter är det bra att försöka betala tillbaka dem så snabbt som möjligt, för att slippa onödiga kostnader.

– Om läget är värre, så att du inte kommer kunna betala av något på krediten, när du betalat annat som måste prioriteras högre, kan du försöka ta ett banklån för att lösa krediten i stället, så att du betalar en lägre ränta. Och om du förklarar att du har det särskilt tungt ekonomiskt just nu, så kanske banken också går med på att du får en betalningsfri månad, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.

Läs mer: Så överlever du oxveckorna

– Om du inte får ett banklån behöver du direkt kontakta kreditbolaget och berätta precis som det är, så att du inte bara slutar betala skulden och det leder till påminnelseavgifter, inkasso och i värsta fall kronofogden. Om du i stället hör av dig kan kreditbolaget eventuellt gå med på att du får skjuta fram förfallodatumet.

Ordna ett genomtänkt sparande

När du har fått ordning på ekonomin är det bra att börja sätta av pengar för nästa semester genom ett regelbundet sparande på ett särskilt konto. Bestäm vad som är rimligt att lägga på semestern och dela sedan upp det på tolv för att se vad du behöver spara per månad.

Läs mer: Lär dig spara till en buffert

– Även om man inte kan spara allt det så gör ändå ett regelbundet sparande med några hundralappar att det blir mindre kännbart när det är dags för nästa semester, säger Sharon Lavie.

Planera inför nästa års semester

När du, och din eventuella partner, har bestämt vad nästa semester får kosta är det snart också bra att börja planera vad pengarna ska gå till.

– Om det finns barn är det också bra att involvera dem i planeringen. När alla har fått en klar bild av vad man vill göra tillsammans är det också lättare att prioritera bort annat, så man slipper hamna i skuld igen, säger Sharon Lavie.

Läs mer: Välj rätt resmål och få valuta för pengarna

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.