Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Ny bank på gång för TCO
Ytterligare en bank väntas inom kort skriva avtal med TCO. Det skulle ge medlemmarna ytterligare en möjlighet till lägre bolåneränta.
Sedan tidigare har TCO avtal med SEB. Det avtalet, som ger medlemmarna i TCO-förbunden möjlighet att låna till bankens upplåningsränta plus som mest 0,9 procentenheter, kommer inte att sägas upp till följd av de senaste dagarnas ränteskandal, som Kollega rapporterade om härom dagen.
I stället kommer de 1,2 miljoner medlemmarna ha två banker med förmånligare villkor att välja mellan. Exakt hur villkoren kommer att se ut är dock ännu inte klart, enligt TCO:s kanslichef Torbjörn Bredin.
- Det återstår att se, det är det tuffa i förhandlingen. Men det handlar om en rabatt som är en utgångspunkt: man kan få mer, men man är utan diskussion garanterad minst det här.
Finns det inte risk för krig om TCO-medlemmarna mellan SEB och den nya banken?
- Det vore väl alldeles utmärkt?
Det som återstår innan avtalet är på plats är i första hand ett beslut från TCO-styrelsen, därefter ska avtalet slutförhandlas.
Vilken den nya banken är vill inte Torbjörn Bredin avslöja. Det är dock en av dem som TCO tog kontakt med för flera år sedan i syfte att pressa räntekostnaderna: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SBAB, Skandiabanken, Danske Bank och Länsförsäkringar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Konkurser – de fem största krascherna i Sverige
Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Kreugerkraschen
I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.
När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.
Northland Resources AB
Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.
Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Saab Automobile
Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren – amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.
Panaxia
Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion.
IT-kraschen
I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.
Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.
