Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Laga till en bättre ekonomi!

Efter helgens frossande i god men fet mat är det dags att ta tag i matintaget igen om inte för din kropps skull så för plånbokens. Billig mat behöver inte vara samma sak som dålig mat. Det går att laga favoriträtter av billigast tänkbara råvaror som också blir nyttig mat. Här är Kollegas tips på bra och billig mat.
Åsa Frisk Publicerad

Laga mat av säsongens råvaror.
Det är oftast billigare och mer miljösmart. Nu är det säsong för bland annat brysselkål, vitkål, lök, betor, morot, rotselleri, palsternacka och vinterpotatis.

Jämför kilopriser.
Bunkra upp med basvaror såsom ris, pasta, gryn och krossade tomater.

Handla aldrig hungrig!
Planera middagar och handla veckovis.

Använd frysen.
Om det är bra pris på fiskblock, köp tre stycken och lägg i frysen. Att köpa stora hela bitar är billigare än att köpa styckade filéer. Gör storkok och ha till flera måltider eller frys in. En stek ska vara på minst ett kilo för att bli saftig och optimalt tillagad. Små köttbitar blir lättare torra när de tillagas, vilket också är dålig matekonomi.

Matlåda till lunch
Minska dina lunchkostnader dramatiskt genom att laga extra mycket mat och ta med dig matlåda till jobbet. Du halverar dina lunchkostnader, minst.

Kasta inte
De flesta hushåll kastar cirka 30 procent av sin mat. Gör inte det! Med lite hjärngympa löser du det. Se resterna som grunden till nya måltider.

Koka själv
Bönor och linser är oftast billigt och det är nyttigt. Det är snabblagat om du väljer färdigkokta men det är mycket billigare om man kokar själv. I så fall är det klokt att koka en stor sats och frysa in i portioner.

Undvik skräpmaten
Strunta i chips, läsk och godis. Det är både dyrt och onyttigt. Du och din kropp är värda mer!

 
 
 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.