Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Laga till en bättre ekonomi!

Efter helgens frossande i god men fet mat är det dags att ta tag i matintaget igen om inte för din kropps skull så för plånbokens. Billig mat behöver inte vara samma sak som dålig mat. Det går att laga favoriträtter av billigast tänkbara råvaror som också blir nyttig mat. Här är Kollegas tips på bra och billig mat.
Åsa Frisk Publicerad

Laga mat av säsongens råvaror.
Det är oftast billigare och mer miljösmart. Nu är det säsong för bland annat brysselkål, vitkål, lök, betor, morot, rotselleri, palsternacka och vinterpotatis.

Jämför kilopriser.
Bunkra upp med basvaror såsom ris, pasta, gryn och krossade tomater.

Handla aldrig hungrig!
Planera middagar och handla veckovis.

Använd frysen.
Om det är bra pris på fiskblock, köp tre stycken och lägg i frysen. Att köpa stora hela bitar är billigare än att köpa styckade filéer. Gör storkok och ha till flera måltider eller frys in. En stek ska vara på minst ett kilo för att bli saftig och optimalt tillagad. Små köttbitar blir lättare torra när de tillagas, vilket också är dålig matekonomi.

Matlåda till lunch
Minska dina lunchkostnader dramatiskt genom att laga extra mycket mat och ta med dig matlåda till jobbet. Du halverar dina lunchkostnader, minst.

Kasta inte
De flesta hushåll kastar cirka 30 procent av sin mat. Gör inte det! Med lite hjärngympa löser du det. Se resterna som grunden till nya måltider.

Koka själv
Bönor och linser är oftast billigt och det är nyttigt. Det är snabblagat om du väljer färdigkokta men det är mycket billigare om man kokar själv. I så fall är det klokt att koka en stor sats och frysa in i portioner.

Undvik skräpmaten
Strunta i chips, läsk och godis. Det är både dyrt och onyttigt. Du och din kropp är värda mer!

 
 
 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

6 saker du (kanske) inte vet om skilsmässor

Kan städhjälp påverka risken för skilsmässa? Och vem förlorar kvadratmeter när separationen är ett faktum? Här kommer svaren. Du får även veta hur många som skilt sig minst sex gånger.
Lena Michanek, David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 05:59
Händer och avtagna ringar
En skilsmässa kan ha stor ekonomisk påverkan - särskilt för kvinnor. Jenerik Henriksson /TT

1. Skilda kvinnor bor trängre än män  

En skilsmässa kan påverka ekonomin rejält. Särskilt hårt drabbas kvinnor. Nyskilda kvinnor får i genomsnitt 14 kvadratmeter mindre boyta efter en separation än män.

5. Äktenskapen håller drygt tio år

Äktenskap som avlutas genom skilsmässa håller i snitt 12,8 år. Flest nyskilda finns i åldersspannet 40-44 år. 

2. Städhjälp minskar risk för skilsmässa

Par som använder hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och barnpassning separerar mer sällan.

3. Skilsmässor bland äldre ökar kraftigt

Antalet skilsmässor bland personer över 50 ökar kraftigt. Nu ska forskare vid Jönköping University ta reda på varför – och vilka konsekvenser det får för ekonomi och livssituation.

4. Oktober är vanligaste skilsmässomånaden

Sommaren verkar vara den tid på året då flest par börjar tröttna på varandra, för att sedan ta steget under hösten. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in, följt av juli och mars. 

6. Så många har skilt sig minst sex gånger

De flesta skiljer sig bara en gång i livet. Men det finns några som verkar ha gjort det till en vana att gifta sig och skilja sig. 262 personer i Sverige har skilt sig minst sex gånger.

Källor: Länsförsäkringar, Sirén, Lunds universitet och Jönköping University.