Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Inflationen stiger – men inga krav på lönekompensation

Inflationen i Sverige är högre än på mycket längre. Men än så länge är det inte aktuellt för Unionen att begära lönekompensation.
– Vi tror att vi tar till vara medlemmarna intressen genom att tänka långsiktigt, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Oscar Broström Publicerad
Martina Holmberg/TT
Inflationen är just nu hög. Martina Holmberg/TT

Det var ett tag sen sist, men nu är vi där: Det är hög inflation. Inflation betyder att pengarnas realvärde minskar till följd av att priset på varor och tjänster ökar.

I Sverige har vi ett mål på att inflationen ska ligga på två procent, men under oktober månad var inflationstakten 3,1 procent. Samma siffra var samtidigt 6,2 procent i USA och 4,1 procent i euroområdet.

Katarina Lundahl, chefsekonom för Unionen, tror dock att det vi ser i Sverige är en tillfällig uppgång – orsakad av ekonomisk osäkerhet under pandemin – och att vi snart kommer se en mer normal inflation.

– Man kan inte titta på enskilda månader, utan man måste titta över en längre tid, och då har vi inte någon hög inflation, än så länge. Genomsnittet för inflationen hittills i år ligger runt två procent, säger hon.

Kräver inte reviderade avtal

När arbetsmarknadens parter förhandlar nya löneavtal, utgår man från att inflationsmålet på 2,0 procent kommer att infrias. Det senaste löneavtalet, från hösten 2020, gav en löneutveckling med årstakten 2,23 procent.

Om Riksbanken – vars ansvar det är att hålla inflationen vid två procent – lyckas med inflationsmålet, innebär det alltså att reallönen ökar för löntagare. Om en situation som den nuvarande håller i sig, när inflationen är hög, innebär det att löntagare blir fattigare. Unionen håller koll på den här utvecklingen, men tycker att det är för tidigt att prata om lönekompensation.

– Bara för att inflationen en viss tid är tre procent tror inte vi att det är gynnsamt att gå ut och kräva reviderade avtal. Vi tror att det är bättre att tänka långsiktigt, och om några månader kan inflationen gått ner igen, säger Katarina Lundahl, och fortsätter:

– Det viktiga är att vi över tid har en inflationstakt som ligger där den är tänkt att ligga, och som gör att vi kan hålla reallöneökningarna. För det är klart att det är viktigt för oss att våra medlemmar realt sett får mer pengar i plånboken. Men det är riksbankens jobb att säkerställa att inflationen långsiktigt håller sig kring målet. Det är inte vår uppgift.

Hur ser prognosen ut framåt?

– Vi tror att inflationen kan komma att ligga högre i några månader, kanske över vintern när energipriserna tenderar att vara lite högre. Men vi tror att inflationen både i år och nästa år hamnar runt två procent, kanske något över två procent. Vi tror inte att det drar i väg utan snarare att inflationstakten går ner under nästa år.

Inflation i Sverige

2020              0,5 procent

2019              1,8 procent

2018              2,0 procent

2017              1,8 procent

2016              1.0 procent

2015              0,0 procent

2014              -0,2 procent

2013              0,0 procent

2012              0,9 procent

2011              2,6 procent

Källa: SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Starka reaktioner på Kollegas granskning av ekonomisk utsatthet

Kollegas granskning av den växande ekonomiska utsattheten har väckt starka reaktioner. Läsare vittnar om hur snabbt livet kan slå om – och hur små händelser kan få hela ekonomin att rasa.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 13:00
Dålig ekonomi gör att människor hamnar i kläm
Marika Hjelm Siegwald på Sveriges Stadsmissioner varnar för nya grupper av fattiga. Klas Detrumf fick bo i ett fågeltorn i väntan på pengar från Försäkringskassan. Foto: Anders G. Warne/Claudio Bresciani/TT/ Staffan Claesson

Allt fler står i matkön – trots jobb eller a‑kassa. Marika Hjelm Siegwald på Stadsmissionen larmar nu om nya grupper i kris: ensamstående föräldrar och arbetslösa som inte klarar sig på ersättningarna.

”Värsta smällen får de med aktivitetsstöd, det är så ledsamt att se vad regeringen anser om långtidsarbetslösa”

”3330 vräkningar berör mig. Hur många är barn i den statistiken? Dessa bör vi ta hand om innan vräkning sker. Det säger jag av egen erfarenhet. Som barn fick jag läsa brev om ”avhysning”. Inget jag önskar någon. De här siffrorna viktiga att arbeta med. Bakom varje siffra finns en människa, ibland en mkt liten människa utan möjlighet att påverka.”

”Nu i maj kommer många arbetssökande inte längre klara sig på sin tidigare ersättning. Sen får fler och fler nej när de söker försörjningsstöd. Det går inte ihop. Samtidigt så är arbetslösheten skyhög.”

Vi mötte Klas Detrumf som efter att ha fått vänta på ett beslut om sjukpenning från Försäkringskassan tvingades bo i ett fågeltorn i tre månader. 

”Sverige är trasigt! Ingen ska bli hemlös på grund av att Försäkringskassan tar för lång tid att ta beslut. Detta är tyvärr vanligt i dag! Hemskt! Skönt att han fått boende igen.”

”Jag fattar inte att det här kan hända när man har jobbat ihop till en  försäkring. Samma med a- kassan .Jag fick vänta 5 månader under Covid”

”Jag blev av med min lägenhet på grund av socialtjänsten så att det är inte enbart Försäkringskassan som ställer till det för människor.”

Historiskt få personer får försörjningsstöd, men de som får det har allt tyngre problem. I gruppen växer suicid och suicidförsök. Samtidigt vill regeringen ställa hårdare krav. Forskaren Klara Hussenius varnar för att bidragsreformen riskerar att stänga ute de allra mest utsatta.

”Ett av problemen - om man specifikt ser till självmordsfaktorn - är att detta inte tydliggörs i den statistik som förs över dödsfallsorsaker. Det får till följd att staten kan mörka och dölja omfattningen av dödsfall genom självmord som har direkt anknytning till myndighetsutövning. Därför är det t ex uppseendeväckande att socialtjänstspåret inte har utretts i tillräcklig omfattning när det gäller skolskjutningen vid Risbergska i Örebro – med flera fall..”

”Jag som är en av alla de som känner av det, känner även själsligen av fulspelets eftersmak - vilket först sker när polisen skurit av repet.”

”Så är det. Och tolkningar om vad som krävs av den enskilde som är hårresande.”

Nästan 450 000 personer hade skulder hos Kronofogden förra året – en ökning med 12 procent. Experter pekar på otrygga villkor och ökade återkrav.

”Fint att ni lyfter hur lite det är som krävs för att hamna i en så här svårekonomisk situation. Särskilt nu när så många fler människor i Sverige lever på marginalen.”

”Bra att detta tas upp och att det inte alltid beror på ansvarslöshet utan sjukdom arbetslöshet o skilsmässa o vi måste sluta döma de skuldsatta utan finnas där som stöd. Vi måste prata mer om detta.”

”Hos många av dessa människor finns också psykisk ohälsa kopplad o mycket självmord.”

Ekonomi

Så slipper du att betala av på studielånet

Av de CSN-skulder som lämnas över till Kronofogden skulle en av fyra haft rätt att slippa betala sina lån under året. Men få utnyttjar möjligheten.
Lina Björk Publicerad 20 april 2026, kl 06:01
Närbild på två kuvert eller papper med CSN:s röda logotyp, som illustrerar studielån och återbetalning.
Enligt CSN skulle fler kunna nyttja möjligheten att betala in mindre pengar för sina studielån. Foto: Jessica Gow/TT

Av 1,5 miljoner återbetalningsskyldiga låntagare hos CSN får ungefär sex procent varje år en skuld överlämnad till Kronofogden. Den som har svårt att betala tillbaka på sitt studielån har möjlighet att ansöka om att betala mindre. Det kan exempelvis vara om du har låg inkomst, är beroende av försörjningsstöd eller får sjukersättning från Försäkringskassan. Trots det är det få som utnyttjar möjligheten.

 Av alla som får studieskulder överlämnade till Kronofogden är det bara en av tio som ansöker. Enligt myndighetens egna genomgång skulle en av fyra haft rätt att slippa betala helt under året, om de ansökt.

 

Då kan du ansöka om att betala mindre till CSN

  • Om du är beroende av försörjningsstöd under minst tre månader i följd.
  • Om du får hel aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan (din totala inkomst får inte vara högre än garantinivån, vilket 2026 motsvarar 164 576 kronor).
  • Om du har tillfälligt begränsad betalningsförmåga på grund av oförutsedda händelser.
  • Om din inkomst är låg.
  • Om du studerar med studiemedel från CSN.
  • Om du gör värnplikt eller går en utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

 

När kan CSN skriva av lånet helt?

  • CSN skriver av ditt lån det året du fyller 68 eller 72 år om du har följt din betalningsplan. (De olika åldersgränserna beror på om du fått ditt lån utbetalat före eller efter 2022)
  • Vid dödsfall.
  • Om du har hel sjukersättning och din årsinkomst inte är högre än ett visst belopp.
  • Om du får en skada som innebär att du inte kommer att ha nytta av den utbildning du tagit lån för.
  • Om du fått en funktionsnedsättning som förlängt din studietid.

Vad gör CSN?

CSN (Centrala studiestödsnämnden) är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd, studielån och bidrag till personer som studerar. 
 

  • Ansökningshantering: Tar emot ansökningar och beslutar om studiemedel.
  • Studiemedel: Beviljar och betalar ut bidrag och lån för studier på gymnasienivå, komvux, yrkeshögskola och universitet/högskola.
  • Kontroll av studier: Säkerställer att studerande uppfyller kraven på studietakt och studieresultat.
  • Återbetalning: Administrerar återbetalningen av studielån när studierna är avslutade.
  • Speciallån: Hanterar körkortslån och hemutrustningslån.

Källa: CSN