Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Under november månad har varslen duggat tätt i Skåne. Det inleddes med Tetra Pak, följt av Sony och Ikea, där även anställda i Småland varslades om uppsägning.
Unionen befarar, tillsammans med många andra, att en minskad tillväxt inom bland annat fordonsindustrin under 2019 i värsta fall kan dra ner Sverige i en lågkonjunktur.
Läs mer: Avmattad tillväxt i fordonsindustrin
Men Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, tror inte att de varsel som vi nu har sett är tecken på en eventuell konjunkturnedgång.
– Att de kommer samtidigt tror jag delvis är en slump och en del av ett större mönster med strukturomvandling där företagen har behov av att ändra sin kompetens och inriktningen på sin verksamhet. I en lågkonjunktur brukar hushåll och företag hålla hårdare i plånboken och då minskar efterfrågan, men det verkar inte vara orsaken bakom de här neddragningarna, säger hon.
I stället för minskad köplust verkar varslen alltså snarare vara ett led i digitaliseringen. Både detaljhandeln och partihandeln är branscher som är särskilt utsatta i och med att e-handeln växer i hög takt, vilket påverkar Ikea.
Läs mer: Handel i förvandling
– På Ikea handlar det inte om att minska personalstyrkan totalt sett utan där räknar man med att bli fler. Samtidigt är det inte säkert att det blir fler tjänstemän, eftersom Ikea till exempel vill expandera när det gäller servicetjänster som hemleverans och installation. Det kommer också nya tjänstemannajobb, men de har sannolikt en annan profil än de som förvinner och med ett ökat behov av digital kompetens.
Läs mer: Ikea varslar 650 tjänster i Sverige
Vad gäller Sony tror Katarina Lundahl att varslet är en konsekvens av en hård global konkurrens, inte minst vad gäller teknikutveckling.
Läs mer: Klart att 200 varslas på Sony
Inte heller Nils Karlsson, nationalekonom och vd på Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, tror att varslen är förskalv från en kommande lågkonjunktur.
– Jag tror inte man behöver vara orolig. Sony och Ikea handlar om naturlig omstrukturering orsakad av det pågående teknikskiftet. Sannolikt kommer fler nya jobb skapas än de som försvinner, men med nya kompetenskrav förstås, säger han.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.