Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Stora utmaningar när Sverige digitaliseras

Den tekniska utvecklingen påverkar även arbetsmarknaden. Fler kommer att arbeta via digitala plattformar – och många arbeten försvinner helt. På ett seminarium om digitalisering och globalisering pratade Martin Linder om framtiden.
David Österberg Publicerad 6 december 2016, kl 16:39
Unionens ordförande Martin Linder.

Arbetsmarknaden är i början av omvälvande förändringar. Mycket tyder på att många av de traditionella anställningarna snart byts mot andra sätt att arbeta på. Under onsdagsförmiddagen arrangerade Centerpartiet och Unionen ett seminarium på temat ”Digitalisering, globalisering och teknikskifte – utmaningar för svensk arbetsmarknad och företagens konkurrenskraft”.

Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, inledde med att säga att Sverige även i framtiden behöver en arbetsmarknad som är reglerad genom kollektivavtal. Förutsättningen är att tillräckligt många människor är medlemmar i fackförbund och att tillräckligt många företag är medlemmar i arbetsgivarorganisationer. Men om teknikutvecklingen leder till färre traditionella anställningar – till förmån för olika former av egenanställningar – riskerar legitimiteten att försvinna, enligt Martin Linder.

- Hittills har vi sagt att vi organiserar personer som är anställda. Men efter förra kongressen tog vi beslut om att organisera alla som utför arbete. I dag utgår all reglering från arbetstagare, arbetsgivare och arbetsplats. Men vad händer om de begreppen blir luddiga? Den här utvecklingen kräver mycket arbete från vår sida och från politikerna. Socialförsäkringssystemen är inte anpassade för den som inte har en traditionell anställning, sa han.

Martin Linder tror på en snabb utveckling av de digitala plattformarna. Via en sådan kan den som vill ha ett arbete utfört lägga ut en beställning och en uppdragstagare utföra beställningen.

- Hittills finns inte så många sådana plattformar i Sverige, men det finns ingen anledning att tro att den utvecklingen inte kommer. Då behöver vi lagstiftningshjälp för att få rätt att organisera personer som arbetar via dem. Vi har också en idé om en certifieringslösning för att se till att digitala plattformar inte konkurrerar med hjälp av oschyssta villkor.

Under seminariet hölls också en paneldiskussion. I panelen deltog bland andra Anna Breman, chefekonom på Swedbank, som skrivit rapporten Diginomics. Hon sa bland annat att vi bara har sett början på digitaliseringen av arbetslivet och att många arbetsuppgifter kommer att försvinna när tekniken utvecklas.

- Hittills har främst enklare rutinarbeten försvunnit. I framtiden kommer påverkan vara mycket bredare, även inom kvalificerade yrken som exempelvis läkare. Och när vi får självkörande bilar påverkas hela transportbranschen. Vi kommer också att se ett kraftigt ökat egenföretagande och personer som arbetar visstid med ett eget företag vid sidan om. Det är socialförsäkringssystemen inte alls anpassade efter.

Panelen verkade också överens om behovet av ett livslångt lärande för att möta digitaliseringen.

- Hittills har allt fokus legat på att utbilda folk till arbeten, men utbildningssystemet måste anpassas till att utbilda även dem som redan är i arbetslivet, sa Martin Linder.

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.