Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Algoritmer används för att sortera och prioritera i det enorma informationsflöde som varje dag sköljer över oss. Även vi människor använder oss av en sorts algoritmer när vi fattar beslut. Om du sorterar tvätt i två högar baserat på gradtal använder du kanske algoritmen:
”Om plagget ska tvättas i 60 grader, lägg det i den vänstra högen. Om plagget ska tvättas i 40 grader, lägg det i den högra högen.”
Algoritmer är programmerade av människor. Att Netflix kan ge dig personliga filmtips beror på att en programmerare har bestämt:
”Om kunden har sett Wallander, rekommendera Beck.” Eller vilka filmer det nu kan handla om.
Algoritmer gör också att du kan få tips om vad du ska äta till middag, musikförslag på Spotify och köpråd av typen: ”Andra som köpte motorsåg köpte också stövlar.”
I princip alla datoriserade beslut fattas med hjälp av algoritmer. Att en kreditprövning tar några sekunder eller en ansökan om tillfällig föräldrapenning godkänns på direkten beror på att en algoritm programmerats till att fatta besluten utifrån ett antal parametrar.
Läs också: Dåliga lösenord problem på jobbet
Även sociala medier styrs av algoritmer. På exempelvis Facebook bestämmer en algoritm vilka kommentarer som ska synas, vilket innehåll som ska hamna överst och vilken reklam som visas. Dessa algoritmer är ofta väldigt komplexa och kan använda sig av tusen faktorer för att anpassa innehållet till varje användare. Algoritmen registrerar till exempel vilken typ av inlägg användaren brukar gilla.
Instagram använder sig också av en algoritm. Den gör att användaren i första hand får se bilder som liknar bilder som användaren tidigare har gillat, nya bilder och bilder som har delats av personer som användaren har en nära relation till.
Liknande algoritmer används av Google, Youtube, Snapchat, Twitter och andra internettjänster.
Men algoritmer kan också lära sig själva. Genom att exempelvis ta hänsyn till historiska data och tidigare utfall kan de hitta mönster och samband och på så vis ge bättre instruktioner.
Algoritmer spelade stor roll vid skandalen kring Cambridge Analytica. Analysföretaget lät röstberättigade amerikaner göra ett enkelt personlighetstest genom att logga in med sina Facebookkonton. Cambridge Analytica samlade då också in data från Facebook. Därefter fick algoritmer samköra personlighetstestet med den insamlade datan. Analysföretaget kunde sedan skicka riktade politiska budskap med syftet att få personer att rösta på Donald Trump.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.