Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Så funkar algoritmer

Instruktioner i datorers programvaror har funnits lika länge som det funnits datorer. Men det är först på senare år som algoritmerna börjat påverka vår vardag.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Algoritmer används för att sortera och prioritera i det enorma informationsflöde som varje dag sköljer över oss. Även vi människor använder oss av en sorts algoritmer när vi fattar beslut. Om du sorterar tvätt i två högar baserat på gradtal använder du kanske algoritmen:

”Om plagget ska tvättas i 60 grader, lägg det i den vänstra högen. Om plagget ska tvättas i 40 grader, lägg det i den högra högen.”

Algoritmer är programmerade av människor. Att Netflix kan ge dig personliga filmtips beror på att en programmerare har bestämt:

”Om kunden har sett Wallander, rekommendera Beck.” Eller vilka filmer det nu kan handla om.

Algoritmer gör också att du kan få tips om vad du ska äta till middag, musikförslag på Spotify och köpråd av typen: ”Andra som köpte motorsåg köpte också stövlar.”

I princip alla datoriserade beslut fattas med hjälp av algoritmer. Att en kreditprövning tar några sekunder eller en ansökan om tillfällig föräldrapenning godkänns på direkten beror på att en algoritm programmerats till att fatta besluten utifrån ett antal parametrar.

Läs också: Dåliga lösenord problem på jobbet

Även sociala medier styrs av algoritmer. På exempelvis Facebook bestämmer en algoritm vilka kommentarer som ska synas, vilket innehåll som ska hamna överst och vilken reklam som visas. Dessa algoritmer är ofta väldigt komplexa och kan använda sig av tusen faktorer för att anpassa innehållet till varje användare. Algoritmen registrerar till exempel vilken typ av inlägg användaren brukar gilla.

Instagram använder sig också av en algoritm. Den gör att användaren i första hand får se bilder som liknar bilder som användaren tidigare har gillat, nya bilder och bilder som har delats av personer som användaren har en nära relation till.

Liknande algoritmer används av Google, Youtube, Snapchat, Twitter och andra internettjänster.

Men algoritmer kan också lära sig själva. Genom att exempelvis ta hänsyn till historiska data och tidigare utfall kan de hitta mönster och samband och på så vis ge bättre instruktioner.

Algoritmer spelade stor roll vid skandalen kring Cambridge Analytica. Analysföretaget lät röstberättigade amerikaner göra ett enkelt personlighetstest genom att logga in med sina Facebookkonton. Cambridge Analytica samlade då också in data från Facebook. Därefter fick algoritmer samköra personlighetstestet med den insamlade datan. Analysföretaget kunde sedan skicka riktade politiska budskap med syftet att få personer att rösta på Donald Trump.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Du är nyckeln till säkerheten på jobbet

Cyberattacker och läckta personuppgifter ökar och kostar stora belopp för företag. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef.
Publicerad 8 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av it-säkerhet: en miniatyrfigur står på en processor som representerar ledarskap inom cybersäkerhet, bredvid en person som arbetar med en datorserver i ett serverrum.
De flesta chefer saknar spetskompetens inom Informationssäkerhet. Ny forskning visar att vägen till bättre it-säkerhet går via dig som chef. Foto: Colourbox.

Nyheter om läckta persondata och datorsystem som slutar att fungera på företag, kommuner och myndigheter kommer allt tätare. Effekterna är oerhört kostsamma, för alla inblandade. De riskerar också att skada förtroendet för företagen som levererar tjänster som hanterar eller har tillgång till känslig information.

Att ha en hög informationssäkerhet blir alltmer betydelsefullt och borde ligga högt på chefers prioriteringslista. När man pratar om att förbättra it-säkerheten brukar dock fokus vara på att utbilda medarbetarna. Sällan ingår det som en del inom ledarskapsutbildningarna.

I ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet inriktat på just det, visade det sig att utbildning riktad till cheferna gav ett bättre resultat på säkerhetskulturen än den som riktas till personalen.

Djävulen sitter i detaljerna

Psykologen Martin Grill, en av forskarna bakom projektet, menar att djävulen som alltid sitter i detaljerna även när det handlar om att öka it-säkerheten.

– Det går inte att prata i allmänna termer om vad man önskar sig, eller ha högt flygande visioner. Man måste vara fokuserad, det har vi sett i ledarutveckling generellt. Om du vill åstadkomma en beteendeförändring så behöver du vara specifik och avgränsad att jobba mot just det.

Identifiera svagheter

Martin Grill, porträttbild.
Martin Grill.

Alla företag och organisationer har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter och dem måste man identifiera.

– Man får göra riskbedömningar och ha samtal med medarbetarna om vad det finns för hot mot informationssäkerheten, och hur de ska hanteras, säger Martin Grill.

För att sedan öka säkerhetstänket gäller det för chefer att utveckla ledarbeteenden som gör att man sätter det i fokus. Den metod som Martin Grill och hans forskarkollegor har tagit fram inriktar sig på tre beteenden:

1. Sätt informationssäkerhetsmål

Det handlar om att vara specifik när man sätter mål. Om ett företag har identifierat att dokumentationshanteringen har svagheter behöver man ställa frågor kring det. Exempelvis: Vilken typ av dokumentation ska vi hantera och på vilket sätt? Vilka medarbetare ska ha tillgång till den och på vilket sätt? Hur ser vi till att dokumentation inte når fel personer? Utifrån svaren sätts sedan målen.

2. Ha ett närvarande, lyssnande ledarskap

Enligt Martin Grill gäller det att skapa ett samtalsklimat där det är okej att prata om vilka hot som finns mot it-säkerheten så att chefen får den informationen från medarbetarna.

– För att få veta vad som inte fungerar bra är det viktigt att tänka igenom hur du ska reagera på dåligt säkerhetsbeteende. Om vi bestraffas för att vi berättar hur vi faktiskt gör med vår informationssäkerhet kommer folk inte att vara ärliga.

3. Ge återkoppling

Följ upp och ge feedback på de mål som ni har satt upp. Om företaget har en krånglig men säker informationshantering som tar lång tid att utföra blir det svårt att få folk att välja den. Det gäller särskilt om det finns ett snabbare sätt men som har lägre informationssäkerhetsnivå. Som chef behöver du därför följa upp och belöna det säkra sättet för att ändra medarbetarnas beteende.

För att veta att säkerhetsbeteendena förändras i positiv riktning är det viktigt att göra mätningar.

– Effekter av mätningar ska man inte underskatta, och det går att mäta mer än man tror. Det är ett väldigt effektivt sätt att följa upp någonting. Det gör att du kan återkoppla bättre.

Martin Grills forskning visar att arbete med it-säkerhet kan ge spridningseffekter.

– Om du till exempel får till en bra rutin i ett projekt tenderar du också att hantera dokumentation säkrare i andra projekt och bli mer noggrann med information generellt. Det leder till beteendeförändringar som sprider sig.

Text: Teres Hallman

IT-SÄKERHET: GÖR SÅ HÄR

1. Sätt upp informationssäkerhet på agendan för ett möte med både chefer och medarbetare.

2. Diskutera vilka problem som finns och hur ni vill hantera dem.

3. Bestäm tid och plats för att ta arbetet vidare.