Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Lösenord – så ofta ska du byta

Ett bra lösenord ska vara långt, unikt och opersonligt för att vara säkert. Du ska inte byta det för ofta och du ska definitivt inte avslöja det för någon. Björn Appelgren på Internetstiftelsen ger sina bästa tips på hur du ska tänka när du väljer nytt lösenord.
Petra Rendik Publicerad 9 mars 2021, kl 14:34
Shutterstock
En lösenordshanterare kan vara en bra hjälp om du har svårt att komma ihåg alla dina lösenord. Shutterstock

Våga vara unik och opersonlig

Ett starkt lösenord är unikt, långt, ovanligt och opersonligt. Ovanligt i som att det inte används av andra. Det finns listor på nätet med de vanligaste lösenorden, undvik dem. Opersonligt är motsatsen till det som kan kopplas till dig som person, som namnen på dina barn eller husdjur, favoritlag, födelseort eller personnummer.

Unikt innebär att du ska ha olika lösenord för olika tjänster. Har du samma till flera olika tjänster ökar risken att fler konton blir kapade, eftersom den som kommit över ditt lösenord förmodligen testar det överallt.

Långt lösenord är bäst

Internetstiftelsen rekommenderar att du hittar på ett lösenord på minst tolv tecken, men det får gärna vara längre. Ju fler tecken, desto längre tid tar det att knäcka det med de program som utformats för att testa teckenkombinationer.

Bygg en mening

En metod för att skapa ett starkt lösenord som också är relativt lätt att komma ihåg är att bygga en så kallad lösenfras. Välj minst fyra, gärna fler, slumpvis valda ord och sätt ihop dem till en fras. Björn Appelgren tar som exempel ”vaniljhoppadeteorierframför”. Byter du dessutom ut några tecken mot specialtecken eller siffror ökar säkerheten ytterligare.

Byt lösenord med måtta

Ibland kan det kännas som att IT-supporten vill att du ska byta lösenord hela tiden. Men Björn Appelgren råder till att bara byta ett redan starkt lösenord om du misstänker att det blivit röjt, eller om du blivit av med din dator eller mobil.

Ett frekvent bytande av lösenord ökar risken att man väljer något som är lätt att komma ihåg, och det är sällan bra. Lätta lösenord är ofta svaga, det som är lätt för dig är garanterat lätt för obehöriga att knäcka.

Men kommer du på att du har ett svagt lösenord, byt direkt till ett starkare.

Lösenordshanterare hjälper ett dåligt minne

Hur ska man komma ihåg det där långa unika lösenordet då? Enligt Björn Appelgren är det bästa sättet att använda en lösenordshanterare för att slippa komma ihåg. Det är ett program som både lagrar och hjälper dig att skapa säkra lösenord. Lösenordshanteraren hjälper dig också att logga in på dina konton och tjänster. Du behöver alltså bara komma ihåg ett lösenord, det som går till lösenordshanteraren.

Men tänk på att hålla viktiga lösenord, som till e-postadress eller koden till bank-id utanför lösenordshanteraren.

Det här ska du aldrig göra

Dela aldrig dina lösenord med andra, inte barn, kollegor, make eller bästisen. Du kan inte vara säker på att andra hanterar ditt lösenord på ett säkert sätt.

Dessutom kan våra relationer till andra förändras snabbt och då kan lösenordet användas för att smyga på dig eller göra dig skada.

Spara inte lösenord i webbläsaren, om någon använder din dator får hen tillgång till alla dina tjänster. Logga heller aldrig in på en tjänst via någon annans enhet. Andras datorer och mobiler kan autospara dina lösenord och vara infekterade med skadlig kod.

Tips! På Internetstiftelsens sajt kan du lära dig mer om grundläggande IT-säkerhet.

Läs mer: Så skyddar du dig mot cyberbrott på jobbet 

Läs mer: Dåliga lösenord problem på jobbet

Vanligaste lösenorden

Världens vanligaste – och därmed sämsta – lösenord. Inom parantes, hur snabbt de går att hacka. 

  1. 123456 (mindre än en sekund)
  2. 123456789 (mindre än en sekund) 
  3. picture1 (3 timmar) 
  4. password (mindre än en sekund) 
  5. 12345678 (mindre än en sekund) 
  6. 111111 (mindre än en sekund) 
  7. 123123 (mindre än en sekund) 
  8. 12345 (mindre än en sekund) 
  9. 1234567890 (mindre än en sekund) 
  10. senha (10 sekunder)

Nordpass

Digitalisering

6 sätt att dra nytta av ChatGPT på jobbet

Med AI-tjänsten ChatGPT har du en virtuell assistent till hands – bara några tangenttryck bort. Den kan hjälpa till med många uppgifter. Här är några saker att testa redan i dag.
Publicerad 14 april 2023, kl 10:48
Tecknad bild av person som håller en mobiltelefon i händerna och ställer frågor till en chat-bot.
AI-tjänsten ChatGPT kan hjälpa till med många uppgifter på jobbet. Som sammanfattningar, mejlskrivande och presentationer. Illustration: Colourbox.
  • Skaffa ett konto och sätt igång. Välj vilken chatbot du vill använda och skapa ett konto. De allra vanligaste är ChatGPT och sökmotorn Bing. Testa med att ställa en rak fråga som om du skulle fråga en kollega.
     
  • Utkast till presentationer. Be ChatGPT om hjälp inför din nästa presentation. Berätta vilket ämne du ska prata om och hur många slides eller rubriker du vill ha. Genast får du förslag på upplägg att jobba vidare med själv. Kanske skulle en historisk tidslinje över något i presentationen vara bra att ha med? Det fixar AI-boten.
     
  • Sammanfatta din text. Har du en lång rapport som en kollega skickat över och som du borde ta dig igenom, men saknar tid till? Kopiera texten och klistra in i ChatGPT och be om en sammanfattning. Blev summeringen för lång? Be om att få en ännu kortare eller varför inte i punktform. Det här kan du även göra med långa mejl.
     
  • Fråga om. En fördel med ChatGPT är att om du inte är nöjd med det första utkastet är det bara att be den att förfina svaret tills det är tillräckligt bra. Om du inte gillar tonen i förslaget går det att be den att formulera sig med mer humor eller mer formellt. Till skillnad från en kollega så tröttnar den inte, ens efter tionde gången.
     
  • Effektivisera mejlandet. Har du ett mejl som du inte vet riktigt hur du ska formulera för att det ska låta professionellt? Beskriv situtionen för ChatGPT så får du förslag som oftast är riktigt bra.
     
  • Omformulera och faktagranska. Tänk på att svaren från AI-boten inte är helt perfekta när det kommer till fakta. Ibland kan den hitta på saker som över huvud taget inte stämmer, men utvecklingen på området går snabbt framåt. Det bästa sättet är att se texten som ett förslag eller utkast. Faktagranska alla uppgifter som finns med i texten och formulera om så att det passar ditt språk, särskilt om du kommunicerar med personer som känner dig.

Text: Teres Hallman