Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Lösenord – så ofta ska du byta

Ett bra lösenord ska vara långt, unikt och opersonligt för att vara säkert. Du ska inte byta det för ofta och du ska definitivt inte avslöja det för någon. Björn Appelgren på Internetstiftelsen ger sina bästa tips på hur du ska tänka när du väljer nytt lösenord.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
En lösenordshanterare kan vara en bra hjälp om du har svårt att komma ihåg alla dina lösenord. Shutterstock

Våga vara unik och opersonlig

Ett starkt lösenord är unikt, långt, ovanligt och opersonligt. Ovanligt i som att det inte används av andra. Det finns listor på nätet med de vanligaste lösenorden, undvik dem. Opersonligt är motsatsen till det som kan kopplas till dig som person, som namnen på dina barn eller husdjur, favoritlag, födelseort eller personnummer.

Unikt innebär att du ska ha olika lösenord för olika tjänster. Har du samma till flera olika tjänster ökar risken att fler konton blir kapade, eftersom den som kommit över ditt lösenord förmodligen testar det överallt.

Långt lösenord är bäst

Internetstiftelsen rekommenderar att du hittar på ett lösenord på minst tolv tecken, men det får gärna vara längre. Ju fler tecken, desto längre tid tar det att knäcka det med de program som utformats för att testa teckenkombinationer.

Bygg en mening

En metod för att skapa ett starkt lösenord som också är relativt lätt att komma ihåg är att bygga en så kallad lösenfras. Välj minst fyra, gärna fler, slumpvis valda ord och sätt ihop dem till en fras. Björn Appelgren tar som exempel ”vaniljhoppadeteorierframför”. Byter du dessutom ut några tecken mot specialtecken eller siffror ökar säkerheten ytterligare.

Byt lösenord med måtta

Ibland kan det kännas som att IT-supporten vill att du ska byta lösenord hela tiden. Men Björn Appelgren råder till att bara byta ett redan starkt lösenord om du misstänker att det blivit röjt, eller om du blivit av med din dator eller mobil.

Ett frekvent bytande av lösenord ökar risken att man väljer något som är lätt att komma ihåg, och det är sällan bra. Lätta lösenord är ofta svaga, det som är lätt för dig är garanterat lätt för obehöriga att knäcka.

Men kommer du på att du har ett svagt lösenord, byt direkt till ett starkare.

Lösenordshanterare hjälper ett dåligt minne

Hur ska man komma ihåg det där långa unika lösenordet då? Enligt Björn Appelgren är det bästa sättet att använda en lösenordshanterare för att slippa komma ihåg. Det är ett program som både lagrar och hjälper dig att skapa säkra lösenord. Lösenordshanteraren hjälper dig också att logga in på dina konton och tjänster. Du behöver alltså bara komma ihåg ett lösenord, det som går till lösenordshanteraren.

Men tänk på att hålla viktiga lösenord, som till e-postadress eller koden till bank-id utanför lösenordshanteraren.

Det här ska du aldrig göra

Dela aldrig dina lösenord med andra, inte barn, kollegor, make eller bästisen. Du kan inte vara säker på att andra hanterar ditt lösenord på ett säkert sätt.

Dessutom kan våra relationer till andra förändras snabbt och då kan lösenordet användas för att smyga på dig eller göra dig skada.

Spara inte lösenord i webbläsaren, om någon använder din dator får hen tillgång till alla dina tjänster. Logga heller aldrig in på en tjänst via någon annans enhet. Andras datorer och mobiler kan autospara dina lösenord och vara infekterade med skadlig kod.

Tips! På Internetstiftelsens sajt kan du lära dig mer om grundläggande IT-säkerhet.

Läs mer: Så skyddar du dig mot cyberbrott på jobbet 

Läs mer: Dåliga lösenord problem på jobbet

Vanligaste lösenorden

Världens vanligaste – och därmed sämsta – lösenord. Inom parantes, hur snabbt de går att hacka. 

  1. 123456 (mindre än en sekund)
  2. 123456789 (mindre än en sekund) 
  3. picture1 (3 timmar) 
  4. password (mindre än en sekund) 
  5. 12345678 (mindre än en sekund) 
  6. 111111 (mindre än en sekund) 
  7. 123123 (mindre än en sekund) 
  8. 12345 (mindre än en sekund) 
  9. 1234567890 (mindre än en sekund) 
  10. senha (10 sekunder)

Nordpass

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.