Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Lösenord – så ofta ska du byta

Ett bra lösenord ska vara långt, unikt och opersonligt för att vara säkert. Du ska inte byta det för ofta och du ska definitivt inte avslöja det för någon. Björn Appelgren på Internetstiftelsen ger sina bästa tips på hur du ska tänka när du väljer nytt lösenord.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
En lösenordshanterare kan vara en bra hjälp om du har svårt att komma ihåg alla dina lösenord. Shutterstock

Våga vara unik och opersonlig

Ett starkt lösenord är unikt, långt, ovanligt och opersonligt. Ovanligt i som att det inte används av andra. Det finns listor på nätet med de vanligaste lösenorden, undvik dem. Opersonligt är motsatsen till det som kan kopplas till dig som person, som namnen på dina barn eller husdjur, favoritlag, födelseort eller personnummer.

Unikt innebär att du ska ha olika lösenord för olika tjänster. Har du samma till flera olika tjänster ökar risken att fler konton blir kapade, eftersom den som kommit över ditt lösenord förmodligen testar det överallt.

Långt lösenord är bäst

Internetstiftelsen rekommenderar att du hittar på ett lösenord på minst tolv tecken, men det får gärna vara längre. Ju fler tecken, desto längre tid tar det att knäcka det med de program som utformats för att testa teckenkombinationer.

Bygg en mening

En metod för att skapa ett starkt lösenord som också är relativt lätt att komma ihåg är att bygga en så kallad lösenfras. Välj minst fyra, gärna fler, slumpvis valda ord och sätt ihop dem till en fras. Björn Appelgren tar som exempel ”vaniljhoppadeteorierframför”. Byter du dessutom ut några tecken mot specialtecken eller siffror ökar säkerheten ytterligare.

Byt lösenord med måtta

Ibland kan det kännas som att IT-supporten vill att du ska byta lösenord hela tiden. Men Björn Appelgren råder till att bara byta ett redan starkt lösenord om du misstänker att det blivit röjt, eller om du blivit av med din dator eller mobil.

Ett frekvent bytande av lösenord ökar risken att man väljer något som är lätt att komma ihåg, och det är sällan bra. Lätta lösenord är ofta svaga, det som är lätt för dig är garanterat lätt för obehöriga att knäcka.

Men kommer du på att du har ett svagt lösenord, byt direkt till ett starkare.

Lösenordshanterare hjälper ett dåligt minne

Hur ska man komma ihåg det där långa unika lösenordet då? Enligt Björn Appelgren är det bästa sättet att använda en lösenordshanterare för att slippa komma ihåg. Det är ett program som både lagrar och hjälper dig att skapa säkra lösenord. Lösenordshanteraren hjälper dig också att logga in på dina konton och tjänster. Du behöver alltså bara komma ihåg ett lösenord, det som går till lösenordshanteraren.

Men tänk på att hålla viktiga lösenord, som till e-postadress eller koden till bank-id utanför lösenordshanteraren.

Det här ska du aldrig göra

Dela aldrig dina lösenord med andra, inte barn, kollegor, make eller bästisen. Du kan inte vara säker på att andra hanterar ditt lösenord på ett säkert sätt.

Dessutom kan våra relationer till andra förändras snabbt och då kan lösenordet användas för att smyga på dig eller göra dig skada.

Spara inte lösenord i webbläsaren, om någon använder din dator får hen tillgång till alla dina tjänster. Logga heller aldrig in på en tjänst via någon annans enhet. Andras datorer och mobiler kan autospara dina lösenord och vara infekterade med skadlig kod.

Tips! På Internetstiftelsens sajt kan du lära dig mer om grundläggande IT-säkerhet.

Läs mer: Så skyddar du dig mot cyberbrott på jobbet 

Läs mer: Dåliga lösenord problem på jobbet

Vanligaste lösenorden

Världens vanligaste – och därmed sämsta – lösenord. Inom parantes, hur snabbt de går att hacka. 

  1. 123456 (mindre än en sekund)
  2. 123456789 (mindre än en sekund) 
  3. picture1 (3 timmar) 
  4. password (mindre än en sekund) 
  5. 12345678 (mindre än en sekund) 
  6. 111111 (mindre än en sekund) 
  7. 123123 (mindre än en sekund) 
  8. 12345 (mindre än en sekund) 
  9. 1234567890 (mindre än en sekund) 
  10. senha (10 sekunder)

Nordpass

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.