Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Lösenord – så ofta ska du byta

Ett bra lösenord ska vara långt, unikt och opersonligt för att vara säkert. Du ska inte byta det för ofta och du ska definitivt inte avslöja det för någon. Björn Appelgren på Internetstiftelsen ger sina bästa tips på hur du ska tänka när du väljer nytt lösenord.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
En lösenordshanterare kan vara en bra hjälp om du har svårt att komma ihåg alla dina lösenord. Shutterstock

Våga vara unik och opersonlig

Ett starkt lösenord är unikt, långt, ovanligt och opersonligt. Ovanligt i som att det inte används av andra. Det finns listor på nätet med de vanligaste lösenorden, undvik dem. Opersonligt är motsatsen till det som kan kopplas till dig som person, som namnen på dina barn eller husdjur, favoritlag, födelseort eller personnummer.

Unikt innebär att du ska ha olika lösenord för olika tjänster. Har du samma till flera olika tjänster ökar risken att fler konton blir kapade, eftersom den som kommit över ditt lösenord förmodligen testar det överallt.

Långt lösenord är bäst

Internetstiftelsen rekommenderar att du hittar på ett lösenord på minst tolv tecken, men det får gärna vara längre. Ju fler tecken, desto längre tid tar det att knäcka det med de program som utformats för att testa teckenkombinationer.

Bygg en mening

En metod för att skapa ett starkt lösenord som också är relativt lätt att komma ihåg är att bygga en så kallad lösenfras. Välj minst fyra, gärna fler, slumpvis valda ord och sätt ihop dem till en fras. Björn Appelgren tar som exempel ”vaniljhoppadeteorierframför”. Byter du dessutom ut några tecken mot specialtecken eller siffror ökar säkerheten ytterligare.

Byt lösenord med måtta

Ibland kan det kännas som att IT-supporten vill att du ska byta lösenord hela tiden. Men Björn Appelgren råder till att bara byta ett redan starkt lösenord om du misstänker att det blivit röjt, eller om du blivit av med din dator eller mobil.

Ett frekvent bytande av lösenord ökar risken att man väljer något som är lätt att komma ihåg, och det är sällan bra. Lätta lösenord är ofta svaga, det som är lätt för dig är garanterat lätt för obehöriga att knäcka.

Men kommer du på att du har ett svagt lösenord, byt direkt till ett starkare.

Lösenordshanterare hjälper ett dåligt minne

Hur ska man komma ihåg det där långa unika lösenordet då? Enligt Björn Appelgren är det bästa sättet att använda en lösenordshanterare för att slippa komma ihåg. Det är ett program som både lagrar och hjälper dig att skapa säkra lösenord. Lösenordshanteraren hjälper dig också att logga in på dina konton och tjänster. Du behöver alltså bara komma ihåg ett lösenord, det som går till lösenordshanteraren.

Men tänk på att hålla viktiga lösenord, som till e-postadress eller koden till bank-id utanför lösenordshanteraren.

Det här ska du aldrig göra

Dela aldrig dina lösenord med andra, inte barn, kollegor, make eller bästisen. Du kan inte vara säker på att andra hanterar ditt lösenord på ett säkert sätt.

Dessutom kan våra relationer till andra förändras snabbt och då kan lösenordet användas för att smyga på dig eller göra dig skada.

Spara inte lösenord i webbläsaren, om någon använder din dator får hen tillgång till alla dina tjänster. Logga heller aldrig in på en tjänst via någon annans enhet. Andras datorer och mobiler kan autospara dina lösenord och vara infekterade med skadlig kod.

Tips! På Internetstiftelsens sajt kan du lära dig mer om grundläggande IT-säkerhet.

Läs mer: Så skyddar du dig mot cyberbrott på jobbet 

Läs mer: Dåliga lösenord problem på jobbet

Vanligaste lösenorden

Världens vanligaste – och därmed sämsta – lösenord. Inom parantes, hur snabbt de går att hacka. 

  1. 123456 (mindre än en sekund)
  2. 123456789 (mindre än en sekund) 
  3. picture1 (3 timmar) 
  4. password (mindre än en sekund) 
  5. 12345678 (mindre än en sekund) 
  6. 111111 (mindre än en sekund) 
  7. 123123 (mindre än en sekund) 
  8. 12345 (mindre än en sekund) 
  9. 1234567890 (mindre än en sekund) 
  10. senha (10 sekunder)

Nordpass

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad 15 oktober 2025, kl 13:00
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant.