Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Lösenord – så ofta ska du byta

Ett bra lösenord ska vara långt, unikt och opersonligt för att vara säkert. Du ska inte byta det för ofta och du ska definitivt inte avslöja det för någon. Björn Appelgren på Internetstiftelsen ger sina bästa tips på hur du ska tänka när du väljer nytt lösenord.
Petra Rendik Publicerad
Shutterstock
En lösenordshanterare kan vara en bra hjälp om du har svårt att komma ihåg alla dina lösenord. Shutterstock

Våga vara unik och opersonlig

Ett starkt lösenord är unikt, långt, ovanligt och opersonligt. Ovanligt i som att det inte används av andra. Det finns listor på nätet med de vanligaste lösenorden, undvik dem. Opersonligt är motsatsen till det som kan kopplas till dig som person, som namnen på dina barn eller husdjur, favoritlag, födelseort eller personnummer.

Unikt innebär att du ska ha olika lösenord för olika tjänster. Har du samma till flera olika tjänster ökar risken att fler konton blir kapade, eftersom den som kommit över ditt lösenord förmodligen testar det överallt.

Långt lösenord är bäst

Internetstiftelsen rekommenderar att du hittar på ett lösenord på minst tolv tecken, men det får gärna vara längre. Ju fler tecken, desto längre tid tar det att knäcka det med de program som utformats för att testa teckenkombinationer.

Bygg en mening

En metod för att skapa ett starkt lösenord som också är relativt lätt att komma ihåg är att bygga en så kallad lösenfras. Välj minst fyra, gärna fler, slumpvis valda ord och sätt ihop dem till en fras. Björn Appelgren tar som exempel ”vaniljhoppadeteorierframför”. Byter du dessutom ut några tecken mot specialtecken eller siffror ökar säkerheten ytterligare.

Byt lösenord med måtta

Ibland kan det kännas som att IT-supporten vill att du ska byta lösenord hela tiden. Men Björn Appelgren råder till att bara byta ett redan starkt lösenord om du misstänker att det blivit röjt, eller om du blivit av med din dator eller mobil.

Ett frekvent bytande av lösenord ökar risken att man väljer något som är lätt att komma ihåg, och det är sällan bra. Lätta lösenord är ofta svaga, det som är lätt för dig är garanterat lätt för obehöriga att knäcka.

Men kommer du på att du har ett svagt lösenord, byt direkt till ett starkare.

Lösenordshanterare hjälper ett dåligt minne

Hur ska man komma ihåg det där långa unika lösenordet då? Enligt Björn Appelgren är det bästa sättet att använda en lösenordshanterare för att slippa komma ihåg. Det är ett program som både lagrar och hjälper dig att skapa säkra lösenord. Lösenordshanteraren hjälper dig också att logga in på dina konton och tjänster. Du behöver alltså bara komma ihåg ett lösenord, det som går till lösenordshanteraren.

Men tänk på att hålla viktiga lösenord, som till e-postadress eller koden till bank-id utanför lösenordshanteraren.

Det här ska du aldrig göra

Dela aldrig dina lösenord med andra, inte barn, kollegor, make eller bästisen. Du kan inte vara säker på att andra hanterar ditt lösenord på ett säkert sätt.

Dessutom kan våra relationer till andra förändras snabbt och då kan lösenordet användas för att smyga på dig eller göra dig skada.

Spara inte lösenord i webbläsaren, om någon använder din dator får hen tillgång till alla dina tjänster. Logga heller aldrig in på en tjänst via någon annans enhet. Andras datorer och mobiler kan autospara dina lösenord och vara infekterade med skadlig kod.

Tips! På Internetstiftelsens sajt kan du lära dig mer om grundläggande IT-säkerhet.

Läs mer: Så skyddar du dig mot cyberbrott på jobbet 

Läs mer: Dåliga lösenord problem på jobbet

Vanligaste lösenorden

Världens vanligaste – och därmed sämsta – lösenord. Inom parantes, hur snabbt de går att hacka. 

  1. 123456 (mindre än en sekund)
  2. 123456789 (mindre än en sekund) 
  3. picture1 (3 timmar) 
  4. password (mindre än en sekund) 
  5. 12345678 (mindre än en sekund) 
  6. 111111 (mindre än en sekund) 
  7. 123123 (mindre än en sekund) 
  8. 12345 (mindre än en sekund) 
  9. 1234567890 (mindre än en sekund) 
  10. senha (10 sekunder)

Nordpass

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Stress triggar teknikstrul

Lider du av teknikförbannelse? Psykologen David Waskuri vet varför och sitter inne med lösningen på dina problem.
Johanna Rovira Publicerad 7 oktober 2025, kl 06:00
Känns det som att tekniken alltid krånglar för dig? Psykologen David Waskuri förklarar varför – och hur du bryter teknikförbannelsen.David Waskuri/skrivare som strular
Stress kan trigga teknikstrul och vi kan uppleva det som att vissa är mer drabbade än andra, anser psykologen David Waskuri. Foto: Evalena Andersson/Mons Brunius TT

Att datorn fryser, kopiatorn tuggar i sig papper och mobiltelefonen ballar ur har vi alla varit med om. Men vissa av oss tycks drabbas oftare av maskinosis. 

Varför är det så David Waskuri, psykolog och författare på Sveapsykologerna?

– Det finns inget vetenskapligt belägg att vissa är mer mottagliga för teknikstrul. Men det kan upplevas så. 

– Om du är stresskänslig, och redan osäker på teknik, blir du lätt nervös och gör fler misstag. Förväntningar på strul leder till att du skapar en självuppfyllande profetia. 

Vad händer med oss när tekniken strular? 

– På individnivå känner man lätt frustration, maktlöshet och irritation, vilket kan leda till ökad stress, konflikter,  sömnproblem och minskad arbetsglädje. Det blir en kognitiv belastning eftersom hjärnan behöver lägga massa energi på tekniken i stället för de egentliga arbetsuppgifterna 

– På samhällsnivå kan större it-haverier få allvarliga konsekvenser, för både ekonomin och människors trygghet. 

Vad kan man göra åt saken? 

– Stresshantering, träning och tydliga instruktioner i kombination med pauser och andningsövningar kan minska känslan av att tekniken alltid är emot en och risken för att göra misstag. 

– Det är också viktigt att arbetsgivare inte bara investerar i ny teknik utan även satsar på säkerhet, utbildning och fungerande support.