Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
De senaste veckorna har videoappen Tiktok hamnat i strålkastarljuset. Flera svenska myndigheter och kommuner har förbjudit sina anställda att ladda ner appen i sina jobbmobiler. Orsaken är att appen samlar in mycket data om sina användare – och att den kan hamna i kinesiska regimens händer. Anledningen är de lagar som tvingar kinesiska företag att på uppmaning dela med sig av information till staten.
Kollega har frågat några av Sveriges största företag om de tillåter anställda att ha Tiktok i sina jobbtelefoner. Av dem är det bara vapentillverkaren Saab som uttryckligen förbjuder appen. Gruvkoncernen LKAB svarar att de har en lista på tillåtna appar, men vill inte uppge om Tiktok är en av dem. Ett liknande svar ger läkemedelsföretaget Astra Zeneca.
Byggbolaget Skanska Sverige tillåter privata appar så länge de inte bryter mot företagets uppförandekod eller utgör ett hot mot säkerheten.
– I dagsläget bedömer vi inte att Tiktok bör blockeras, men följer utvecklingen och omprövar vår ställning löpande, säger säkerhetschefen Jacob Henricson.
På metallföretaget Boliden finns inte heller något förbud mot enskilda appar: ”Vi är dock tydliga med att Bolidens enheter ska användas som arbetsverktyg. Vi ger oss således inte in i diskussioner om enskildheter utan har en mer generell inställning som vi anser fungera för oss”, skriver bolaget i ett mejl.
Vattenfall har en liknande policy: ”Vi har tydliga regler när det gäller användning av företagsenheter för privata syften, fast för närvarande ingen koncerngemensam policy som explicit förbjuder användandet av just Tiktok.”.
Inte heller telekombolaget Ericsson har förbjudit Tiktok. Företaget begränsar i stället vilken information som mobila enheter kan komma åt eller innehålla och ser till att externa appar inte kan interagera med arbetsdata. ”Vi utbildar också användare om riskerna med att tillåta appar att komma åt en enhets resurser som kameran eller mikrofonen”, skriver företaget i ett mejl.
Mattias Wåhlén är expert på it-säkerhet på Truesec. Han skulle själv aldrig ladda ner Tiktok i jobbmobilen, men tycker inte att det finns skäl för företag att införa ett generellt förbud mot appen.
– Man måste fråga sig om den kinesiska staten kan vara intresserad av mig och det jag jobbar med. Om jag till exempel är kassör på Coop är risken inte särskilt stor. Arbetar jag för ett multinationellt industriföretag är risken förstås större, säger han.
Enligt Tiktoks egen hemsida samlar företaget bland annat in information om vad användarna gillar, delar och söker efter. De samlar också in användarnas telefonnummer, födelsedag, betalningsinformation, historiken i appens webbläsare och var användarna befinner sig.
– Den typen av information kan användas av en underrättelsetjänst. Om det till exempel framkommer i surfhistoriken att någon har ett spelberoende finns det en sårbarhet som går att utnyttja.
Är Tiktok värre än andra, liknande appar?
– Det finns alldeles för många appar som är väldigt invasiva. Om en app är gratis är den det för att du betalar med din personliga integritet. Det gäller de flesta appar vi använder. Företagen bakom använder den information de samlar in om dig för att kunna rikta annonser till dig. Men skillnaden mellan Kina och USA är att den amerikanska staten inte kan kräva att ett företag lämnar ifrån sig data om användarna utan skälig misstanke om brott och först efter ett rättsligt förfarande, säger Mattias Wåhlén.
Företrädare för Bytedance, företaget bakom Tiktok, har upprepade gånger sagt att de aldrig fått frågan från den kinesiska regimen om att lämna ut uppgifter – och att en sådan förfrågan aldrig skulle godkännas. Men den förklaringen ger Mattias Wåhlén inte mycket för.
– Enligt kinesisk lag har den kinesiska staten rätt att ta del av den information som kinesiska företag har. Att Tiktok hävdar motsatsen är inte trovärdigt för fem öre. Att vägra är olagligt och något man kan hamna i fängelse för, säger Mattias Wåhlén.
Tycker du att svenska arbetsgivare och anställda borde vara mer restriktiva med att ha Tiktok i jobbmobilen?
– Det beror helt på vilken arbetsplats det handlar om och vilken tjänst man har. Men om du har en mobil som bekostas av arbetsgivaren är det inte så konstigt att arbetsgivaren har åsikter om vad du kan ha på den. Som anställd tycker jag att man ska hålla isär sin jobb- och privatperson. Då får man mycket större frihet att surfa på vad man vill på sin fritid.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.
Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.
Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:
Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.
I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.
På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.
SAS har gått igenom några tuffa år, ändå växer er it-avdelning.
– Efter pandemin tvingades vi ställa om. Vår digitala ambition handlar om att satsa mer på AI, att optimera våra flygplan, avtal och sådant som bränsle. Tanken är att fördubbla vår digitala arbetskraft, i stället för att köpa tjänster externt. Fokus är att rekrytera och bygga kompetens.
Och det är inte anställda som försvinner när ni ställer om?
– Under pandemin drog vi ner till ”bare minimum”, många fick lämna.
Kan AI sänka bränsleåtgången?
– Ja, genom att ta fram väldigt bra data på hur mycket last vi tar ombord. Är det en lång flight är det mer bagage än det är tur och retur Arlanda–Oslo. Vi får data över hur mycket vatten som förbrukas, hur mycket mat som slängs och mängden produkter som tas ombord utan att användas. Det handlar om väldigt många små saker som sammantaget påverkar.
På vilka andra sätt använder ni AI?
– I stort sett inom alla delar av verksamheten. Men vi använder framför allt AI som beslutsstöd.
Varför är det viktigt att vara ett digitalt flygbolag?
– SAS är inte ett särskilt stort flygbolag. Vi har en fördel av att vara på den skandinaviska marknaden där våra kunder är digitalt mogna – och dessutom väldigt tidseffektiva. I Sverige, Norge och Danmark förväntar man sig att få sköta saker själv, utan mänsklig kontakt. Om vår personal slipper sitta bakom en disk kan de vara mobila och hjälpa kunderna där de är, i stället för att kunden ska slussas runt.
Vad krävs av dig som chef i en sådan satsning?
– Som alltid – ett bra team. Och då menar jag inte bara mitt team, utan i ett bredare perspektiv. Ska man göra svåra saker handlar det alltid om människor. Om jag tar fram lösningar som inte fungerar för vår personal eller passagerarna kommer de inte att användas. Det handlar om att se en roll som min som en servicefunktion – jag ska se till att alla kan göra sitt jobb på ett enklare och bättre sätt.
Påverkas den digitala planen av att SAS har nya storägare?
– Det är denna plan de har valt. Att leverera på den kommer att bli viktigt.
CHARLOTTE SVENSSON
GÖR: CIO (it-chef) och vice vd på SAS sedan fyra år tillbaka.
ÅLDER: 56.
KARRIÄR: Senast ansvarig för affärsområdet brev och digitala tjänster på Postnord. Innan dess på Bonnier med flera höga befattningar. Utbildad systemvetare vid bland annat Chalmers och Stanford University.