Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Safe Harbour-avtalet är en amerikansk-europeisk överenskommelse för datasäkerhet, som används sedan ett drygt decennium av tusentals molntjänstleverantörer, som betaltjänster och sociala medier.
Att EU-domstolen i dag slår fast att dataöverföringar mellan EU och USA kan stoppas av nationella myndigheter innebär ett ogiltigförklarande av överenskommelsen.
– Det här är stort. Det handlar om handeln mellan USA och Europa, säger Hans-Olof Lindblom, chefsjurist på Datainspektionen, till SVT.
Bakgrunden är en anmälan från den österrikiske juridikstudenten Maximilian Schrems, som i samband med avslöjandena av NSA:s omfattande dataspionage för ett par år sedan anmälde Facebook till den irländska dataskyddsmyndigheten.
Domen, som kom i dag, innebär att den irländska myndigheten nu får i uppgift att utreda om det är säkert att lämna över Facebook-data till USA eller om det finns anledning att stoppa överföringen helt.
- Jag välkomnar domstolens beslut, som förhoppningsvis kommer att innebära en milstolpe när det gäller integritet online, kommenterade Max Schrems domen för BBC.
Facebook använder sig, liksom de flesta andra stora molntjänstleverantörer med datacenter i USA, av Safe Harbour-avtalet, som egentligen är ett undantag från den regel som förbjuder överföring av europeiska persondata till länder som inte kan erbjuda en ”adekvat skyddsnivå”.
Enligt Hans-Olof Lindblom kan ett stopp av dataöverföring till USA på grund av Europas starkare integritetsskydd ses som ett handelshinder.
"Det är av största vikt att EU och USA försäkrar att de fortsätter att skapa stabila metoder för lagliga dataöverföringar och att frågor om nationell säkerhet reds ut", kommenterar en talesperson för Facebook EU-domstolens utslag.
Från Twitter har man uppgett att domen kan innebära att man kan tvingas sätta upp nya datacenter i Europa för att kunna hantera användarnas information.
Domstolens utslag har också fått kritik från bedömare som anser att man nu riskerar att få snabbt hoprafsade alternativa avtal, istället för det inarbetade Safe Harbour.
Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet.
Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.
Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.
Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare. 13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.
