Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digitalisering? Ja, tack!

Varannan tillfrågad ser fram emot att deras arbetsuppgifter automatiseras, enligt en ny undersökning, med förhoppningen att det skulle innebära att man slipper traggla med trista uppgifter och effektivisera sin vardag. En av fyra är däremot djupt oroade för att automatiseringen kommer att leda till arbetslöshet.
Gabriella Westberg Publicerad 27 mars 2015, kl 13:54

En stor del av de arbetsuppgifter som kan beskrivas som regelbaserade har automatiserats med hjälp av digital teknik, eller håller på att automatiseras.  Omvandlingen rör en stor del av såväl tjänstemanna- som arbetaryrken som med digitalisering förändras så pass att de inte längre finns kvar som vi känner dem. Vissa yrken försvinner helt. Kan en robot göra ditt jobb?

Intellektuellt krävande yrken, som ofta är högavlönade och kräver lång utbildning, verkar inte direkt hotas av automatisering - snarare dra nytta av den, och inte heller serviceyrken, som innebär mänskliga möten och ofta är låglönejobb.

Automatiseringen är inte något som kommer i framtiden – den omvandlingen är redan sedan ett par decennier i full gång. Det rapporterade Kollega om igår: Billigare maskiner polariserar arbetsmarknaden

Enligt en ny undersökning tror 75 procent att det finns befintliga arbetsuppgifter på den egna arbetsplatsen som på några års sikt kan tas över av datorer. Nästan hälften, 47 procent, uppger att de ser fram emot att arbetsuppgifter automatiseras – vilket de ser som en möjlighet att slippa trista arbetsuppgifter. Allra mest positiva är cheferna, som verkar se digitaliseringen som ett sätt att effektivisera arbetsdagen.

- De som svarar i panelen är ju sådana som själva valt att vara med och att svara, det är aktiva människor. De som ligger på sofflocket når vi tyvärr inte i den här undersökningen, säger Hans Makander, informationschef på Manpower Group.

Samtidigt svarar nästan var fjärde deltagare i panelen att de är djupt oroade för att automatiseringen leder till ökad arbetslöshet. En av tio förväntar sig att det egna jobbet kommer att försvinna inom de närmsta åren. 29 procent anger att de aldrig tänkt på saken.

Mer än var tredje arbetsplats har genomfört automatisering av olika arbetsuppgifter de senaste tre åren, enligt panelens svar. Bland dem där en del automatisering redan skett är det nästan fyra av tio som anger att automatiseringen har lett till personalnedskärningar. En av fem (18 %) anger att automatiseringen har gjort arbetsplatsen mer konkurrenskraftig.

De arbetsplatser där man diskuterar digitaliseringen mest finns inom industri- och finansbranschen – där en hel del arbetsuppgifter redan automatiserats (mer än varannan svarade ja, det händer eller ja, det diskuteras mycket). Även inom IT- och telekom diskuteras fenomenet (knappt varannan).

På frågan om några av ens uppgifter skulle kunna automatiseras bort svarar de allra flesta, över alla sektorer, ja. Här svarar dock cheferna att bara en mindre del skulle gå att automatisera, medan icke-cheferna är i majoritet bland dem som tror att hälften eller mer av deras arbetsuppgifter i dag skulle kunna automatiseras framöver.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Kairos Future på uppdrag av Manpower utifrån en panel på närmare 20 000 svarande, som alla vid något tillfälle haft en profil registrerad hos Manpower. Se hela rapporten här. 

Digitalisering

Ny forskning: så AI-hotat är ditt jobb

Vilka jobb ligger i riskzonen på grund av AI – och vilka är säkrare? Här är de 9 yrken som kan påverkas mest, enligt forskare vid Örebro universitet.
Noa Söderberg Publicerad 21 mars 2024, kl 06:01
Illustration av en person som använder AI-teknologi på sin bärbara dator.
Är ditt yrke hotat av AI? En ny studie av forskare vid Örebro universitet påvisar vilka jobb som kan vara mest utsatta för den snabbt växande teknologin. Foto: Shutterstock.

Diskussionen om AI och jobben präglas av vitt skilda gissningar. Nu har forskare vid Örebro universitet skapat ett konsekvent sätt att mäta hur AI-exponerat ett yrke faktiskt är. Det görs genom att lista ett antal ”kompetenser” hos moderna AI-verktyg – bildgenerering, översättning, läsförståelse, med flera – och sedan mäta hur stor del av olika yrken som bygger på att göra liknande saker.

Slutsatsen är att skrivbordsjobb är mest påverkade. Framför allt sådana som kräver hög utbildning. Listan över de mest utsatta jobben, som presenterats av nationalekonomen Magnus Lodefalk under ett föredrag om hans nya bok ”Artificiell intelligens och jobben”, ser ut så här:

  1. Statistiker
  2. Matematiker och aktuarie
  3. Författare och skribent
  4. Mjukvaru- och systemutvecklare
  5. Spel- och digitala medier-utvecklare
  6. Civilingenjör inom kemi och kemiteknik
  7. Ekonomiassistent
  8. GIS- och kartingenjör
  9. Systemadministratör

Fler saker påverkar effekterna av AI

Lodefalk betonar i sin bok att listan inte säger något om hur mycket AI faktiskt används i de olika yrkena, eller till vilken grad samhällsmedborgare vill att det ska ske. Den förutser inte heller om AI-verktyg kommer hjälpa anställda människor eller leda till att de förlorar jobbet. I stället är det en lista över yrken där en stor AI-användning är teoretiskt möjlig.

I några av yrkena har det redan skett förändringar. Som Kollega tidigare rapporterat har spelföretaget Mindark sagt upp 40 procent av sin personalstyrka för att, enligt egen utsago, ersätta dem med AI-verktyg. Likaså har speljätten EA meddelat att de tänker använda AI-verktyg i stor skala.

Förändringar och framtidsutsikter

På botten av listan finns de yrken som är allra mest fysiska: dansare, idrottare, takmontörer, brandmän, med flera. Lodefalk skriver samtidigt att även sådana jobb kan påverkas av framtida AI-utveckling, eftersom det just nu görs stora investeringar i att koppla samman generativ AI med robotar.