Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
”Med en digital inre marknad kan vi skapa en ytterligare tillväxt på 340 miljarder euro, hundratusentals nya jobb och ett dynamiskt kunskapsbaserat samhälle.”
Så presenterades det prioriterade arbetet med den digitala inre marknaden i den Jean-Claude Juncker-ledda EU-kommissionen för en tid sedan. I dag publiceras resultatet.
Läs mer: EU:s strategi för en digital inre marknad
Tanken är att strategin ska underlätta för handel och användande av digitala tjänster över kors och tvärs mellan medlemsländerna.
För konsumenter innebär det bland annat att man lättare ska kunna lyssna på musik, se på film och ta del av andra online-tjänster oavsett var man befinner sig i Europa, att e-handeln ska bli smidigare och leveranserna över nationsgränserna bli billigare.
För företagen handlar det om potentiella vinster i mångmiljardklassen, genom en större, öppnare marknad och förenklade momsregler.
- Europa kan aldrig ta ledningen i den digitala revolutionen så länge vi är ett lapptäcke av 28 olika regelverk för telekom-tjänster, upphovsrätt, IT-säkerhet och uppgiftsskydd, sa Günter H Oettinger, kommissionsledamot med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället.
Men strategin har också fått kritik. Bland annat för att strategin är för vagt formulerad, att den inte pekar ut tydliga åtgärder och att den kommer för sent.
Något som flera bedömare hållit fram som extra viktigt är att det utses en regulator för den digitala marknaden, som får befogenheter att bevaka till exempel att data inte missbrukas och att konkurrensen inte snedvrids, som i fallet när det uppdagades att Google sänkt placeringen av konkurrenter i träfflistorna.
Behovet av en sådan roll påkallade EU-kommissionären Günther H Oettinger själv, för ett par veckor sedan, enligt The Wall Street Journal. Något sådant förslag finns dock inte i strategin som den ser ut i dag.
Förslag på mer konkreta åtgärder kommer i oktober, försäkrar tjänstemän som jobbat med strategin, enligt nyhetssajten Politico. Men innan de förslagen accepterats och implementerats i de nationella lagstiftningarna kan det ta upp till fem år. I den digitala världen är fem år ett sekel. Så frågan är hur relevant strategin som presenteras i dag är då.
”Vi kan inte vänta på kommissionen… Vad vi försöker att göra nu är att ta fram en pan-europeisk och en global licens så att alla kan ta del av vårt utbud. Vi försöker att lösa det kommersiellt”, kommenterade Netflix vd Reed Hastings EU-kommissionens strategi, till Politico.
Vem kunde ana att den där oansenliga skrivaren i hörnet, i själva verket är en lömsk spion som oförtrutet förser oärliga individer med hemlig information? Tydligen rätt många it-chefer. Närmare bestämt känner nästan 7 av 10 beslutsfattare inom IT-området till skrivarnas potentiella dubbelroll, men många väljer trots detta att stoppa huvudet i sanden. Det hävdar skrivarföretaget Canon som låtit undersöka företag i Sveriges kunskaper om skrivarsäkerhet.
Eftersom moderna skrivare är uppkopplade utgör de lockande måltavlor för driftiga hackare med ont uppsåt. Skrivare med internminne lagrar dessutom alltifrån känsliga mötesanteckningar och rafflande lönelistor till konfidentiella kontrakt och hyperhemliga affärsstrategier – allt som skrivs ut eller kopieras på en arbetsplats är mumma för en företagsam utpressare.
Brist på kunskap såväl som tekniska begränsningar och resurser är de största hindren för företagen att ta i tu med skrivarhoten, enligt undersökningen.
Sju procent av de tillfrågade har redan drabbats av ett dataintrång eller ett försök till intrång som de härlett till en lömsk skrivare. 13 procent svarar att de inte har en susning om att just skrivaren är den skyldige till informationsläckaget eller om det finns andra korrupta kontorsapparater att skylla på.
