”Med en digital inre marknad kan vi skapa en ytterligare tillväxt på 340 miljarder euro, hundratusentals nya jobb och ett dynamiskt kunskapsbaserat samhälle.”
Så presenterades det prioriterade arbetet med den digitala inre marknaden i den Jean-Claude Juncker-ledda EU-kommissionen för en tid sedan. I dag publiceras resultatet.
Läs mer: EU:s strategi för en digital inre marknad
Tanken är att strategin ska underlätta för handel och användande av digitala tjänster över kors och tvärs mellan medlemsländerna.
För konsumenter innebär det bland annat att man lättare ska kunna lyssna på musik, se på film och ta del av andra online-tjänster oavsett var man befinner sig i Europa, att e-handeln ska bli smidigare och leveranserna över nationsgränserna bli billigare.
För företagen handlar det om potentiella vinster i mångmiljardklassen, genom en större, öppnare marknad och förenklade momsregler.
- Europa kan aldrig ta ledningen i den digitala revolutionen så länge vi är ett lapptäcke av 28 olika regelverk för telekom-tjänster, upphovsrätt, IT-säkerhet och uppgiftsskydd, sa Günter H Oettinger, kommissionsledamot med ansvar för den digitala ekonomin och det digitala samhället.
Men strategin har också fått kritik. Bland annat för att strategin är för vagt formulerad, att den inte pekar ut tydliga åtgärder och att den kommer för sent.
Något som flera bedömare hållit fram som extra viktigt är att det utses en regulator för den digitala marknaden, som får befogenheter att bevaka till exempel att data inte missbrukas och att konkurrensen inte snedvrids, som i fallet när det uppdagades att Google sänkt placeringen av konkurrenter i träfflistorna.
Behovet av en sådan roll påkallade EU-kommissionären Günther H Oettinger själv, för ett par veckor sedan, enligt The Wall Street Journal. Något sådant förslag finns dock inte i strategin som den ser ut i dag.
Förslag på mer konkreta åtgärder kommer i oktober, försäkrar tjänstemän som jobbat med strategin, enligt nyhetssajten Politico. Men innan de förslagen accepterats och implementerats i de nationella lagstiftningarna kan det ta upp till fem år. I den digitala världen är fem år ett sekel. Så frågan är hur relevant strategin som presenteras i dag är då.
”Vi kan inte vänta på kommissionen… Vad vi försöker att göra nu är att ta fram en pan-europeisk och en global licens så att alla kan ta del av vårt utbud. Vi försöker att lösa det kommersiellt”, kommenterade Netflix vd Reed Hastings EU-kommissionens strategi, till Politico.
6 fokusområden för den digitala inre marknaden
- Geoblockering. ”Jag hatar geoblockering. Det är gammalmodigt och inte rättvist”, dundrade EU-kommissionären Andrus Ansip, som ansvarar för arbetet med att ta fram EU:s strategi för digital inre marknad, för ett par veckor sedan. Enligt honom innebär strategin slutet för geoblockering – vilket innebär att EU-invånare efter strategins implementering ska kunna ta del av digitala tjänster, filmer och musik oavsett var de befinner sig. Men i den publicerade strategin är frågan om geoblockering fortfarande för vagt formulerad för att innebära något definitivt slut.
- Utbyggda bredband, tätare nätverk av bredband över hela EU.
- Fritt flöde av data (förutom personliga data) är tänkt att underlätta för företag, innovation och forskning.
- Förenklad momshantering över gränserna. Kostnaderna för att hantera moms till följd av nationella skillnader beräknas kosta omkring 80 miljarder euro för företagen årligen.
- Förenklad e-handel och billigare leveranser – i dag handlar bara 15 procent av e-konsumenterna från ett annat EU-land, det vill man öka.
- Modernisering av upphovsrätten. Syftet var att öka konsumenternas tillgång och kulturutövarnas marknad samtidigt som att skapa en bättre kontroll av hur rättigheterna efterlevs.
