Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Se bortom djungeln av diagnoser och sjukdomar

I en värld där kreativitet är avgörande för framsteg, är det ironiskt att de som tänker utanför boxen ofta stängs ute ifrån arbetsmarknaden, skriver Michell Malmgren, som har en schizoaffektiv diagnos.
Publicerad
många pilar som pekar åt ett håll, en pil som pekar motsatt riktning
Arbetsgivare missar viktig kompetens i jakten på anställda som tillhör normen, skriver Michell Malmgren. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jag försöker navigera mig genom livet med en schizoaffektiv diagnos (en psykiatrisk diagnos som ligger mittemellan schizofreni och bipolär sjukdom,  reds anm) och ADHD. Det gör att jag ofta möts av uttryck som konstig, udda eller annorlunda och med den här texten vill jag uppmärksamma alla dem som dagligen lever med konsekvenserna av att vara just konstiga, udda eller annorlunda. 

I dagens ”antistigma” och ”prata om det-samhälle” så finns det fortfarande en sak som vi som samhälle inte verkar lyckats få grepp om och det är därför som jag i min enfald skriver den här texten.

Det är förbannat synd, att så många människor exkluderas från arbetsmarknaden bara för att de betraktas som utanför normen. Det är inte bara ett misslyckande utan också ett enormt slöseri med talang och potential. Samhället är så genomsyrat av en snäv uppfattning om vad som är normalt att det gång på gång misslyckas med att se värdet i det som avviker.

Arbetsgivare går miste om personer med drivkraft, kreativitet och förmåga att se saker ur nya perspektiv

I en värld där kreativitet och innovation är avgörande för framsteg, är det ironiskt att de som tänker utanför boxen ofta stängs ute ifrån arbetsmarknaden på grund av just det skälet att dom tänker utanför boxen. För människor som anses annorlunda kan ha unika insikter och förmågor som bidrar till nya lösningar och idéer. Men i stället för att de personerna inkluderas på arbetsmarknaden, så stämplas de allt för ofta som olämpliga och oförmögna att passa in i de fyrkantiga svenska arbetsmarknadens former. 

Att döma människor på grund av hur de framstår och vars enda brott är att dom har betet sig ”konstigt”, snarare än vad de faktiskt kan åstadkomma, är inte bara förbannat ytligt det är även djupt orättvist. 

Arbetsgivare går miste om individer med drivkraft, kreativitet och förmåga att se saker ur nya perspektiv. I en tid då det pratas så mycket om mångfald och inkludering, är det skrämmande hur många som fortfarande marginaliseras. 

Vi måste ifrågasätta varför normalitet är det enda måttet på arbetsförmåga. Arbetsmarknaden behöver kortfattat förändras! För det är inte förrän vi slutar att exkludera de som inte passar in i våra förväntningar som vi verkligen kan bygga ett samhälle där alla får en chans att bidra – och där vi alla kan dra nytta av de rikedomar som mångfalden faktiskt erbjuder.

Michell Malmgren

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Uppsägningstiden ska inte vara en dold nackdel

Inför avtalsrörelsen 2027 bör parterna se över regeln om förkortad uppsägningstid, skriver Phillip Hamnett.
Phillip Hamnett Publicerad 30 oktober 2026, kl 09:15
det kan ta tid att skriva på ett anställningsavtal efter en uppsägningstid
En lång uppsägningstid kan vara ett hinder för både arbetstagare och arbetsgivare, skriver Phillip Hamnett. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Om du har arbetat sex år på ett företag som följer Teknikavtalet och säger upp dig för att börja ett nytt jobb, har du tre månaders uppsägningstid. I Almega Tjänsteföretagens tjänstemannaavtal gäller tre månader redan från fyra års anställning.

Lagen om anställningsskydd ger en minsta uppsägningstid på en månad, men kollektivavtal får avvika från den. Unionen skriver att uppsägningstiden enligt kollektivavtal vanligtvis är mellan en och tre månader när en anställd säger upp sig.

Uppsägningstiden är bindande. Om du slutar i förtid utan en överenskommelse har arbetsgivaren enligt båda avtalen rätt till skadestånd, lägst motsvarande din lön för den del av uppsägningstiden som du inte har fullgjort.

Vill du gå tidigare säger avtalen bara att arbetsgivaren ”bör” pröva saken, och då ska det finnas särskilda omständigheter. Ju längre du har stannat, desto längre får nästa arbetsgivare vänta.

Om du slutar i förtid utan en överenskommelse har arbetsgivaren rätt till skadestånd

I jobbannonserna syns uppsägningstiden nästan aldrig. Den 2 oktober 2026 fanns runt 50 0000 annonser i Arbetsförmedlingens öppna annonsdata, och 313 av dem nämnde uppsägningstid.

Drygt 3 000 ville ha någon som kan börja omgående eller så snart som möjligt. Över tusen av dem öppnade för en start enligt överenskommelse, men bara 193 nämnde uppsägningstiden.

Den som har tre månaders uppsägningstid och läser ”start omgående” kan alltså sällan veta om hen är aktuell. Några annonser säger det rakt ut. ”Då behovet är akut finns inte möjlighet att invänta eventuell uppsägningstid”, stod det i en annons för en maskinmontör. ”Tre månaders uppsägningstid är inget problem”, stod det i en annons för en farmaceut. Båda besparar den sökande en gissning.

Ju längre du har stannat, desto längre får nästa arbetsgivare vänta

Andra annonser gör uppsägningstiden till en del av sorteringen. En annons för en teknisk projektledare bad de sökande att, ”för att underlätta urvalet”, bland annat skriva sitt tidigaste startdatum eller sin uppsägningstid i ansökan.

Hur ofta uppsägningstiden avgör vem som får jobbet framgår inte av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät eller av Arbetsförmedlingen rapporter från 2025. Ingen av dem nämner uppsägning.

Ändå är uppsägningstiden känd i förväg. När en tjänsteman med sex års anställning säger upp sig enligt Teknikavtalet får arbetsgivaren tre månaders förvarning, och efterträdaren kan ha lika lång uppsägningstid. Den som rekryterar en erfaren tjänsteman kan planera för väntan från första dagen.

Planera rekryteringen så att tre månader ryms

Mitt förslag till arbetsgivare och rekryterare: skriv i annonsen när tjänsten ska tillträdas och om ni kan vänta in en uppsägningstid. Formuleringen finns redan. 

Planera rekryteringen så att tre månader ryms, och fråga om uppsägningstiden när ni har valt kandidat och ska bestämma startdatum. Kan tjänsten inte vänta, skriv det i annonsen. 

Till parterna inför avtalsrörelsen 2027: ge regeln om förkortad uppsägningstid ett tydligare innehåll. Ett erbjudande om nytt jobb borde räknas som en särskild omständighet, så att tjänstemannen alltid får sin begäran prövad. Den arbetsgivare som själv vill att nyanställda börjar omgående kan också släppa sina egna tidigare när verksamheten tillåter det.

/Phillip Hamnett, vd och grundare av TalentAid

Debatt

Debatt: Ingen bestämde att AI skulle in på ditt jobb

AI finns redan på de flesta arbetsplatser, men den kom sällan genom ett beslut som facket kunde förhandla om. Därför måste facket ändra sitt arbetssätt, skriver Ann-Therése Enarsson, vd Futurion.
Ann-Therése Enarsson Publicerad 27 oktober 2026, kl 06:00
AI tar sig in på Sveriges arbetsplatser
Ofta har AI behandlats som en IT-fråga för specialister. Men tekniken påverkar arbetstempo och bemanning, alltså sådant som alltid har varit fackliga frågor, skriver Ann-Therése Enarsson. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det kom ingen omorganisation, inget MBL-protokoll och inget informationsmöte. En dag fanns det bara en ny knapp i mejlprogrammet som sammanfattar möten. Några månader senare började ärendesystemet föreslå svar till kunderna. Sedan kom en ny översikt som visar hur många ärenden var och en hinner med per timme. 
 

Ann-Therése Enarsson

Så ser AI-omställningen ut för många tjänstemän: en rad uppdateringar som ingen egentligen behövde fatta beslut om. Den sortens förändring har den svenska modellen svårt att fånga.

Hösten 2025 svarade två tredjedelar av Unionens klubbar att arbetsgivaren hade infört AI. Två år tidigare var det färre än en av tre. Och redan i en undersökning som Unionen presenterade i början av 2024 hade facket inte fått vara med och påverka på nio av tio arbetsplatser när nya digitala verktyg infördes.

När det står klart att arbetet har förändrats finns inget beslut kvar att förhandla om

Medbestämmandelagen ger facket rätt att förhandla innan viktigare förändringar genomförs. Men lagen fungerar bäst när förändringen har ett datum, som en flytt eller ett nytt affärssystem. AI kommer oftare som ett försök på en avdelning, en licens som någon har köpt in eller en funktion som leverantören har slagit på. 

När det står klart att arbetet har förändrats finns inget beslut kvar att förhandla om. Facket behöver också rannsaka sig självt. Alltför ofta har AI behandlats som en IT-fråga för specialister. Men tekniken påverkar arbetstempo och bemanning, alltså sådant som alltid har varit fackliga frågor.

I Futurions undersökning Under ytan hör arbetslöshet till svenskarnas största farhågor om AI. Samtidigt tror bara 29 procent att AI kommer att påverka deras eget arbete i hög grad. Det är kanske inte så konstigt. Förändringen kommer sällan som ett hot mot hela jobbet. Den kommer bit för bit, som en ny funktion, ett nytt program eller en uppdatering, och då är den lätt att missa, både för den enskilda och för facket.

 Ett första steg för klubben är att begära en redovisning av vilka AI-verktyg som används i dag

Allt behöver inte förhandlas. Men tre frågor bör inte avgöras utan facket. Den första gäller uppgifterna om oss. Vad samlas in om hur vi arbetar, vem kan se det och får det användas för att bedöma oss? Ett program som köptes för att sammanfatta kundsamtal kan också sätta betyg på hur varje medarbetare låter i telefon, och betyget kan dyka upp i lönesamtalet.

Den andra gäller tempot. Om ett ärende tar tio minuter i stället för tjugo, höjs då målet från tjugo ärenden om dagen till fyrtio?

Den tredje gäller vinsten. Om AI sparar en timme om dagen, vem får den timmen? Arbetsgivaren genom färre anställda, eller medarbetarna genom kompetensutveckling eller högre lön?

Unionen råder redan förtroendevalda att kräva förhandling innan nya system införs. Men det hjälper inte när ingen kallar. Att ändra arbetssätt betyder att klubben själv tar reda på vad som förändras i stället för att vänta på arbetsgivaren. Ett första steg är att begära en redovisning av vilka AI-verktyg som används i dag. Nästa steg är att komma överens med arbetsgivaren om att nya verktyg ska tas upp med klubben innan de börjar användas. AI kan också bli en stående punkt på dagordningen när arbetsgivaren informerar enligt MBL.

Sverige ska använda AI, och många tjänstemän vill det själva. Men en förändring som man kan påverka är lättare att säga ja till. Nästa gång en nytt AI-verktyg dyker upp i ditt system kan du ta med två frågor till klubbmötet: Vem bestämde det här? Och vad förhandlade vi om?

/Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion