Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Debatt: Sänk trösklarna till första jobben!
Vi politiker bär ett stort ansvar, men det finns inget som i ett slag löser problemet. En kunskapsskola är ändå grundläggande, skriver moderaten Hillevi Engström.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Ungdomsarbetslösheten är ett reellt problem. Det vill jag börja med att poängtera. Att som ung idag komma ut till en arbetsmarknad som inte efterfrågar ungdomar är ett hårt slag för den enskilde och ett misslyckande för samhället. Vi politiker bär en stor del av ansvaret för att förändra situationen och skapa bättre förutsättningar för unga på arbetsmarknaden.
Det finns ingen enkel lösning som i ett slag kan lösa problemet med ungdomsarbetslöshet. Vi måste ta fram lösningar som angriper problemet på både kort och lång sikt. Det gäller att se till helheten.
Vi moderater vill skapa en kunskapsskola som förbereder eleverna för arbetslivet, en bra arbetsförmedling som är närvarande redan i skolan och ett företagarvänligt klimat som skapar jobb till våra unga.
Skolan är ett område som är helt grundläggande för att komma åt ungdomsarbetslösheten. Under flera år har skolan likriktats, alla elever har stöpts i samma form. Resultatet har blivit att väldigt många unga har hoppat av gymnasieskolan utan fullständiga betyg och som ett resultat av detta haft svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.
Alliansen har gjort mycket för att återupprätta kunskapsskolan, men detta är något som tar tid. Vi måste ha en skola där de duktiga eleverna uppmuntras och de elever som halkar efter får stöd att klara skolan.
Ett annat problem som knyter an till just bristen på helhetssyn är att det inte har funnits någon överensstämmelse mellan vad arbetsmarknaden har efterfrågat och de utbildningar som skolan har erbjudit. Skolan har helt enkelt bara blivit en förberedelse för dem som vill gå vidare till högre utbildning.
Alla elever vill inte, eller har inte förutsättningarna för att, läsa vidare. Vi måste kunna erbjuda dessa elever utbildningar som passar för deras ambitioner och talanger. Därför tycker jag att det är mycket bra med lärlingsutbildningar. Detta är också något som efterfrågas på arbetsmarknaden av såväl arbetsgivare som fackföreningar.
Länken mellan skola och arbetsliv måste förstärkas. För att göra detta måste alla aktörer vara med - skola, arbetsgivare, arbetsförmedling, kommun och fackföreningar. Ungdomarna måste tidigt etablera kontakt med arbetslivet och informeras om vilka möjligheter och fallgropar som finns. Det finns idag flera intressanta lokala exempel på sådana samarbeten, men de måste bli fler.
Att snabbt få en fot in på arbetsmarknaden och skaffa sig erfarenheter och referenser är något som ofta är helt avgörande för en ung människas möjligheter. Problemet vi har idag är att många arbetsgivare inte vågar satsa på en oprövad ungdom i konkurrens med någon som har tidigare arbetslivserfarenhet. Därför måste trösklarna in till arbetsmarknaden sänkas.
För att göra det har Moderaterna och Alliansen infört att alla arbetsgivare som anställer en ungdom under 26 år bara behöver betala halva arbetsgivaravgiften för den personen. Detta har varit en mycket viktig åtgärd för att stärka ungas möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden.
Slutligen handlar det om jobbskapande. Ska vi på allvar kunna sänka arbetslösheten bland unga måste vi ha ett företagarvänligt klimat i Sverige. Människor ska ges möjligheten att starta och driva de framgångsrika företag där framtidens unga ska arbeta.
Dagens unga lever ofta under hård press i ett samhälle som förändras snabbt. Vi måste kunna erbjuda våra ungdomar en bra start i livet. Det gör vi genom att ge dem en bra och jämlik utbildning och möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Detta är vi skyldiga våra ungdomar.
Hillevi Engström (m), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Ståndpunkter:
- Skolan är grundläggande. Den har likriktats och alla elever har stöpts i samma form. Återupprätta kunskapsskolan.
- Stärk länken skola arbetsliv och inrätta lärlingsutbildningar.
- Många vågar inte satsa på oprövade ungdomar, sänk trösklarna till arbetsmarknaden.
- Vi måste satsa på jobbskapande och ett företagsvänligt klimat.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Debatt: Chefer måste våga möta konflikter
En välfungerande arbetsplats kan använda konflikter som en möjlighet för utveckling. Men många chefer är för passiva, vilket förvärrar problemen, skriver Tamara Maskovic Wängborg.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
När vi på Medlingscentrum frågade chefer kring hur de uppfattar konflikter på jobbet svarade 80 procent att konflikter på arbetsplatsen påverkar både dem själva och verksamhetens resultat negativt.
Konflikter är inte något som bara ska undvikas – de kan bli en drivkraft för förändring och förbättring, om de hanteras rätt. Att skapa en kultur där konflikter ses som en naturlig del av arbetslivet och där chefer har rätt verktyg och för att agera tidigt, är nyckeln till framgång.
Passiva chefer skapar en känsla av otrygghet
Forskning visar att passivt ledarskap ofta leder till kränkningar och mobbning på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket upplever många medarbetare att passiva chefer skapar en känsla av otrygghet och förvärrar konflikter. Chefer som agerar tidigt i en konfliktsituation minskar stress och förbättrar arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar verksamhetens resultat positivt.
Forskaren Matthew Lieberman från UCLA har visat att hjärnan reagerar på sociala hot, som konflikter, på samma sätt som den gör på fysiska hot. Detta gör konflikthantering till en central del av arbetsmiljöns psykiska hälsa.
Konflikter som inte hanteras i tid kan eskalera och leda till sämre produktivitet, högre sjukfrånvaro och till och med att medarbetare slutar. Det finns en tydlig koppling mellan chefernas förmåga att hantera konflikter och verksamhetens framgång.
Vi skulle aldrig acceptera dåliga verktyg för att genomföra en budgetprocess. Varför gör vi det när det gäller konflikthantering, som påverkar arbetsmiljön och resultaten så mycket?
Hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering
En annan viktig lärdom är att nästan hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering. Att skapa tydliga rutiner och processer är ett enkelt och effektivt sätt att ge både chefer och medarbetare en känsla av trygghet och struktur när konflikter uppstår. När rutinerna saknas, ökar risken för långdragna och destruktiva konflikter som påverkar hela organisationen.
Företagsledningar har en stor möjlighet att göra skillnad.
Att hantera konflikter aktivt och i tid är en central del av ett framgångsrikt ledarskap. Med rätt verktyg och stöd kan svenska chefer vända konflikter till något konstruktivt som stärker både arbetsmiljön och resultaten. Det är hög tid att chefer får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna hantera konflikter med trygghet och effektivitet. Konfliktmodiga ledare kommer inte bara öka din lönsamhet, utan också bidra till ett starkare team.
/Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum
Debatt: Åldersdiskriminering krossar erfarna arbetssökare
När äldre personer tvingas byta jobb möter de ett system som är riggat mot dem. Ålder ses som en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång, skriver Palle Gustafsson.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Sverige står inför en osynlig kris: ålderismen. Tusentals kompetenta och erfarna svenskar över 40 år, står utan arbete och möter en arbetsmarknad som bortser från deras erfarenhet. Ålderism, som innebär att diskriminera människor baserat på deras ålder, är ett allvarligt och växande problem.
I september 2024 var 191 969 personer över 40 år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Än mer oroande är att 58 procent av dem hade varit utan arbete i över ett år inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Och många av dem som passerat ett år i arbetslöshet, fortsätter att kämpa även andra året. Detta är inte en slump, utan ett tydligt tecken på en arbetsmarknad som systematiskt bortser från erfarna arbetssökandes värde.
Varför händer detta? Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare och rekryteringsbyråer, utan också för att vårt system tillåter det. Arbetsförmedlingen, vars uppgift är att hjälpa arbetssökande tillbaka in på arbetsmarknaden, behandlar ofta de över 40 som om de skulle klara sig själva. I stället för att ge stöd förväntas dessa personer, med åratal av yrkeserfarenhet och utbildning, vara nära arbetsmarknaden och därför inte i behov av hjälp. Det är en farlig och felaktig föreställning. Många av dessa människor är inte bara långt från arbetsmarknaden – de trycks längre bort för varje dag de ignoreras.
Ålderism florerar inte bara på grund av fördomar hos arbetsgivare
Rekryteringsbyråer förstärker också problemet. I en arbetsmarknad där efterfrågan på arbetskraft är hög, blir de överdrivet selektiva och väljer oftast riskfria, yngre kandidater som de kan sälja in till arbetsgivare. Ålder anses vara en risk, trots att erfarenhet borde ses som en tillgång.
För det första måste Arbetsförmedlingen ta sitt ansvar och erbjuda aktivt stöd till alla arbetssökande, oavsett ålder. Den mentala och fysiska påverkan av långvarig arbetslöshet är väl dokumenterad, och att ignorera äldre arbetssökande är både inhumant och ineffektivt.
När äldre arbetstagare tvingas byta jobb möter de ett system riggat emot dem. Principen “sist in, först ut” slår hårt mot de som vill byta arbete, vilket förvärrar ålderismen då de sitter kvar.
Ålder anses vara en risk trots att erfarenhet borde ses som en tillgång
Slutligen behöver vi omfamna den teknologiska utvecklingen. Genom att använda AI och big data kan Arbetsförmedlingen skapa bättre matchningar mellan arbetsgivare och arbetssökande. Att matcha rätt kompetens med rätt arbetsgivare är möjligt, men det kräver ett system som tar hänsyn till alla arbetssökande – inte bara de som är yngre under 40 år.
Så varför tillåter vi att ålderism frodas i Sverige år efter år? Det är dags att stå upp för våra erfarna medborgare och se till att alla, oavsett ålder, får samma möjlighet att bidra till vårt samhälle. Att låta ålderism fortsätta skadar både individer och ekonomin – och det är en kostnad vi inte har råd att betala.
Palle Gustafsson, Initiativtagare till nätverket AddAge
