Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Rädda klotet - så hjälper du till

Klimatmötet i Durban före årsskiftet räddade varken världen eller klimatet utan snarare FN:s själva klimatförhandlingar. Synd, eftersom läget för klotet är allvarligt: I Sverige ökade utsläppen med hela elva procent förra året efter flera år av minskningar, och en rapport från SMHI visar att förändringarna i naturen till följd av temperaturökningen går fortare än man tidigare trott. Det är hög tid för oss alla att mobilisera för ett bättre klimat - och du kan också bidra.
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Svenskens köttkonsumtion har ökat de senaste tjugo åren och fortsätter att öka. Vi äter i dag drygt 85 kg kött per person och år, vilket är en ökning med nästan 70 procent sedan 1960-talet. Den kraftigaste ökningen kom efter EU-inträdet 1995.

När maten ligger på tallriken och är färdig att ätas har den stått för 30 procent av hushållets totala klimatpåverkan. Globalt bidrar produktionen av kött faktiskt med mer utsläpp av växthusgaser än transportsektorn.
Att välja något som är både gott och skonsamt för miljön är en utmaning för livsmedelskonsumenten. Den medvetne måste veta både hur tomaten har odlats och transporterats till butiken och i vilken miljö djuret har fötts upp och vad det har utfodrats med. Men det finns ett mycket enkelt, mycket mer effektivt sätt att äta klimatsmart än att försöka hålla sig informerad i djungeln av miljö­märken: ät mer vegetariskt. Det är gott! Du kanske är sugen på att äta grönt flera dagar i veckan, men faktum är att det räcker att byta ut köttet på tall­riken en gång i veckan för att få en positiv effekt på miljön. Genom att välja en god vegetarisk måltid kan du halvera klimatutsläppen.

Att slänga mindre mat sparar också på klimatet. En fjärdedel av allt vi handlar åker i soporna. Här finns det inte bara klimatvinster att tjäna utan också pengar. Och handla ekologiskt: ekologisk produktion ökar mängden växter och djur i naturen vilket gör naturen bättre förberedd att hantera kommande klimatförändringar. Det blir inte dyrare heller eftersom du redan bytt ut köttet någon gång ibland mot billigare grönsaker.

Att göra av med så lite energi som möjligt är ovärderligt för klimatet. Enligt Energimyndigheten skulle man spara 39 miljarder kWh per år, vilket motsvarar en fjärdedel av hela Sveriges energianvändning, om alla till exempel gick över till lågenergilampor. Lågenergilamporna har dessutom en livslängd som är 6 till 15 gånger större än en vanlig glödlampa. För den som vill minska sin miljöbelastning kan jag rekommendera Naturskyddsföreningens hemsida Top Ten som har listat inte bara marknadens bästa lågenergilampor, utan även vilka kylar, frysar, fönster och tv-apparater som drar minst energi.

Lågenergilampor får ibland kritik för att de innehåller kvicksilver. Tyvärr är kvicksilver en förutsättning för att kunna göra lågenergilamporna energieffektiva, men i takt med utvecklingen av lågenergilampor kommer halten kvicksilver i lamporna att minska. Och faktum är att just användningen av den effektiva lågenergilampan kan minska vår exponering för kvicksilver.  Det går åt mycket mindre energi för en lågenergilampa att sprida ljus än för en glödlampa - endast tio procent av energin i en glödlampa blir ljus! Det betyder att en övergång till lågenergilampor skulle minska vår elanvändning.

Inom EU är en stor del av elproduktionen baserad på kolkraftverk som bidrar till stora koldioxidutsläpp och utsläpp av kvicksilver. Luftföroreningar har inga gränser och genom att effektivisera bort kolkraftverk i Europa kan nedfallet av kvicksilverföreningar över Sverige minska.

Och vill du bara göra en enda liten enkel sak för miljön i stort: skippa jätteräkan! Det är jättelätt att be att få lax eller avokado på sushin i stället, eller att välja pilgrimsmusslor eller blåmusslor när du ska laga något festligt hemma. Jätteräkorna kommer oftast från räkodlingar i länder i Sydostasien. Där blir räkorna matade med fiskmjöl som kommer från fisk som hade kunnat bli mat till människorna i landet där räkan odlas. I stället mals fisken ner till fiskfoder. I räkodlingarnas spår förstörs ekosystemen, kemikalierna från odlingarna dödar fiskar och gör människorna som jobbar med räkodlingarna sjuka.

Mitt sista tips är att gå med i Naturskyddsföreningen. Den allra största skillnaden för världens tillstånd kan våra politiker göra med hjälp av olika styrmedel och vi jobbar stenhårt för att påverka politikerna att fatta beslut som främjar klimatet och vårt klot. Och du behövs! Dina val påverkar också.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sluta mäta människors värde i prestation

Ibland känns det som om världen styrs av människor som glömt vad ett hjärtslag betyder. De talar om ansvar, men deras beslut faller som skuggor över liv som aldrig får en chans att blomma.
Bengt Fredriksson Publicerad 5 maj 2026, kl 09:15
Ett hjärta som går sönder av pressen
Vi behöver en arbetsmarknadspolitik som inte använder ekonomisk otrygghet som styrmedel, skriver Bengt Fredriksson.
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Hårt arbete hyllas, som om människovärde kunde mätas i prestation. Men när kroppen brister och själen inte orkar mer tystnar hyllningarna. Då blir människan en siffra, en kostnad, ett problem. 

Bengt E Fredriksson

Bland de som kallas ”bidragsberoende” finns människor som bär livets tyngsta stenar. De fortsätter älska, fortsätter kämpa, fortsätter vara människor i en värld som glömmer själva människan. De håller ihop det som annars skulle falla sönder. 

Om vi slutar se dem – vad återstår då av vår mänsklighet? 

Samtidigt blir arbetslinjen allt hårdare. Nya regler presenteras som nödvändiga och rationella, men blir i praktiken krav utan förankring i verkligheten. Den som står utan arbete ska söka fler jobb, oftare, längre bort. 

Det som kallas incitament blir ekonomisk press och stress

Ansökningar skickas till tjänster man saknar rimlig möjlighet att få, många mil från det liv man byggt upp. Inte för att det leder till arbete, utan för att uppfylla politikers krav. Detta är inte arbetsmarknadspolitik. Det är administrerad sysselsättning. Ett straff. 

Parallellt trappas ersättningen ner i snabb takt. Det som kallas incitament blir ekonomisk press och stress. Inkomster minskar steg för steg, tills det inte längre handlar om omställning utan om hur länge man klarar sig innan något måste ge vika. Och det är inte systemen som ger vika. Det är människan. De som gjort rätt för sig – arbetat, betalat skatt, byggt upp en tillvaro – tvingas nu räkna på vad som först måste bort. Sparande. Hem. Trygghet. Ett älskat djur. Inte som följd av brott eller missbruk, utan som direkt konsekvens av politiska beslut. 

Samtidigt får oroliga, stressade människor höra att de behöver incitament för att ”ta ett arbete”. Det är en verklighetsbild som inte håller. De flesta arbetslösa saknar inte vilja, moral eller ansvar. Det som saknas är arbete som går att få, hälsa som håller – och system som inte bryter ner människor innan de hinner resa sig. 

Ett samhälle prövas inte i hur hårt det kan pressa den som fallit, utan i hur det gör det möjligt att resa sig

När politiker utgår från att människor måste pressas till arbete genom minskad trygghet säger de samtidigt något annat: att människan i grunden inte vill bidra. Det är inte bara fel. Det är ett misstroende som sipprar ner i varje möte, varje beslut, varje dokument. Och konsekvensen blir därefter. Människor förväntas utföra handlingar utan mening, samtidigt som deras ekonomiska grund urholkas. De ska bevisa sin vilja genom system som i praktiken försvårar deras möjlighet att återhämta sig. Det är inte effektivt. Det är inte värdigt. Och det är inte hållbart. 

Ett samhälle prövas inte i hur hårt det kan pressa den som fallit, utan i hur det gör det möjligt att resa sig. Vi behöver en arbetsmarknadspolitik som vågar skilja på aktivitet och verklig möjlighet, som slutar kräva tomma gester för att upprätthålla en bild av handlingskraft, och som inte använder ekonomisk otrygghet som styrmedel. 

Trygghet ska inte vara ett verktyg för disciplin. Den ska vara en grund att stå på. Vi står inför ett val. Antingen fortsätter vi på en väg där människor pressas att bevisa sitt värde medan deras liv monteras ner. Eller så väljer vi något mänskligare: att en människa inte blir mindre värd när hon inte anses ”hårt arbetande”. Att arbete inte skapas genom att göra människor stressade, sjuka, rädda. Att ett enda hjärtslag räcker.

/Bengt Fredriksson