Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Rädda klotet - så hjälper du till

Klimatmötet i Durban före årsskiftet räddade varken världen eller klimatet utan snarare FN:s själva klimatförhandlingar. Synd, eftersom läget för klotet är allvarligt: I Sverige ökade utsläppen med hela elva procent förra året efter flera år av minskningar, och en rapport från SMHI visar att förändringarna i naturen till följd av temperaturökningen går fortare än man tidigare trott. Det är hög tid för oss alla att mobilisera för ett bättre klimat - och du kan också bidra.
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Svenskens köttkonsumtion har ökat de senaste tjugo åren och fortsätter att öka. Vi äter i dag drygt 85 kg kött per person och år, vilket är en ökning med nästan 70 procent sedan 1960-talet. Den kraftigaste ökningen kom efter EU-inträdet 1995.

När maten ligger på tallriken och är färdig att ätas har den stått för 30 procent av hushållets totala klimatpåverkan. Globalt bidrar produktionen av kött faktiskt med mer utsläpp av växthusgaser än transportsektorn.
Att välja något som är både gott och skonsamt för miljön är en utmaning för livsmedelskonsumenten. Den medvetne måste veta både hur tomaten har odlats och transporterats till butiken och i vilken miljö djuret har fötts upp och vad det har utfodrats med. Men det finns ett mycket enkelt, mycket mer effektivt sätt att äta klimatsmart än att försöka hålla sig informerad i djungeln av miljö­märken: ät mer vegetariskt. Det är gott! Du kanske är sugen på att äta grönt flera dagar i veckan, men faktum är att det räcker att byta ut köttet på tall­riken en gång i veckan för att få en positiv effekt på miljön. Genom att välja en god vegetarisk måltid kan du halvera klimatutsläppen.

Att slänga mindre mat sparar också på klimatet. En fjärdedel av allt vi handlar åker i soporna. Här finns det inte bara klimatvinster att tjäna utan också pengar. Och handla ekologiskt: ekologisk produktion ökar mängden växter och djur i naturen vilket gör naturen bättre förberedd att hantera kommande klimatförändringar. Det blir inte dyrare heller eftersom du redan bytt ut köttet någon gång ibland mot billigare grönsaker.

Att göra av med så lite energi som möjligt är ovärderligt för klimatet. Enligt Energimyndigheten skulle man spara 39 miljarder kWh per år, vilket motsvarar en fjärdedel av hela Sveriges energianvändning, om alla till exempel gick över till lågenergilampor. Lågenergilamporna har dessutom en livslängd som är 6 till 15 gånger större än en vanlig glödlampa. För den som vill minska sin miljöbelastning kan jag rekommendera Naturskyddsföreningens hemsida Top Ten som har listat inte bara marknadens bästa lågenergilampor, utan även vilka kylar, frysar, fönster och tv-apparater som drar minst energi.

Lågenergilampor får ibland kritik för att de innehåller kvicksilver. Tyvärr är kvicksilver en förutsättning för att kunna göra lågenergilamporna energieffektiva, men i takt med utvecklingen av lågenergilampor kommer halten kvicksilver i lamporna att minska. Och faktum är att just användningen av den effektiva lågenergilampan kan minska vår exponering för kvicksilver.  Det går åt mycket mindre energi för en lågenergilampa att sprida ljus än för en glödlampa - endast tio procent av energin i en glödlampa blir ljus! Det betyder att en övergång till lågenergilampor skulle minska vår elanvändning.

Inom EU är en stor del av elproduktionen baserad på kolkraftverk som bidrar till stora koldioxidutsläpp och utsläpp av kvicksilver. Luftföroreningar har inga gränser och genom att effektivisera bort kolkraftverk i Europa kan nedfallet av kvicksilverföreningar över Sverige minska.

Och vill du bara göra en enda liten enkel sak för miljön i stort: skippa jätteräkan! Det är jättelätt att be att få lax eller avokado på sushin i stället, eller att välja pilgrimsmusslor eller blåmusslor när du ska laga något festligt hemma. Jätteräkorna kommer oftast från räkodlingar i länder i Sydostasien. Där blir räkorna matade med fiskmjöl som kommer från fisk som hade kunnat bli mat till människorna i landet där räkan odlas. I stället mals fisken ner till fiskfoder. I räkodlingarnas spår förstörs ekosystemen, kemikalierna från odlingarna dödar fiskar och gör människorna som jobbar med räkodlingarna sjuka.

Mitt sista tips är att gå med i Naturskyddsföreningen. Den allra största skillnaden för världens tillstånd kan våra politiker göra med hjälp av olika styrmedel och vi jobbar stenhårt för att påverka politikerna att fatta beslut som främjar klimatet och vårt klot. Och du behövs! Dina val påverkar också.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsförmedlingen går inte att ringa
Arbetsförmedlingens uppdrag måste förändras. Från kontroll till coachning. Från sanktioner till stöd. En myndighet som ska lotsa människor rätt måste själv känna spelplanen, skriver Jenny Fornlund. foto: Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Jenny Fornlund
Foto: Marie-Therese Karlberg

I Sverige 2026 borde vi ha kommit längre. Men medan arbetsmarknaden ritas om av AI och digitalisering i en rasande takt, har myndigheten som ska lotsa oss rätt blivit kvar i startfållan. Att bli ignorerad av en potentiell arbetsgivare har blivit en del av den nya vardagen. Men när trygghetssystemet som är tillsatt att hjälpa oss tystnar är vi riktigt illa ute.

Jag har skrivit en bok om arbetsmarknadens nya spelregler. Under processens gång har jag, ironiskt nog, blivit en ofrivillig expert på hur det känns att ramla mellan stolarna.

För ett år sedan förlorade jag jobbet inom rekrytering i en omorganisation. Veckan efter fick jag diagnosen bröstcancer. En tuff tid och ekonomin naggades i kanterna. Men ur det formades en plan.

Ingen har kontaktat mig på tre månader

Som kvinna över 50, med kunskap om hur dagens arbetsmarknad faktiskt fungerar, ser jag större möjligheter till snabbare återgång till arbetslivet genom att skapa min egen plattform, än att söka jobb på en arbetsmarknad där algoritmerna sorterar bort erfarenhet innan den hunnit presenteras. Planen är att starta eget och se till att fler känner till spelreglerna på den nya arbetsmarknaden innan de ghostas av ett system de inte visste fanns.

Boken är klar. Affärsplanen inskickad. Jag har fått förfrågningar om föreläsningar och skrivuppdrag. Men för att få ekonomin att gå ihop är jag beroende av Arbetsförmedlingens godkännande för starta-eget-bidrag innan jag kommer i gång. I tre månader har jag försökt att nå rätt person på Arbetsförmedlingen.

Jag har ringt. Förklarat. Väntat. Ringt igen. Avverkat timme efter timme i telefonkö för att till slut få samma svar: "Någon kommer att kontakta dig." 

Ingen har kontaktat mig – på tre månader.

Det här handlar inte om enskilda handläggare. Det finns kompetenta och engagerade människor på Arbetsförmedlingen som genuint vill göra skillnad och förtjänar bättre förutsättningar än de har idag. Problemet är ett system som inte hängt med. Byggt för en arbetsmarknad som inte längre existerar. Omorganiserat på ytan, oförändrat i grunden.

Varje dag som går utan svar är ytterligare en dag som bidragstagare i stället för skattebetalare

Ett enda telefonnummer in för 400 000 inskrivna. Ingen möjlighet att maila. Ingen att kopplas vidare till. De handläggare som svarar kan inte alltid besvara specifika frågor utan lovar att någon med rätt kompetens ska höra av sig. 

Här tar det stopp. 

Varje dag som går utan svar är ytterligare en dag som bidragstagare i stället för skattebetalare. Det aktiva stödet riktar sig i praktiken till dem som redan kämpat på egen hand i ungefär ett år. Men det är i de första månaderna stödet gör skillnad. Innan självkänslan krackelerar och avståndet till arbetsmarknaden växer sig för stort.

Stödet kommer för sent. Och när det väl kommer pekar det ofta åt fel håll. Utbildningar upphandlas långt i förväg och körs vidare oavsett hur marknaden ser ut. Resultatet blir fortsatt arbetslöshet, sänkta bidrag och på toppen ett CSN-lån att betala tillbaka. Det är inte omställning. Det är ett systemfel.

Sverige har en av de högsta ungdomsarbetslösheterna i EU och en total arbetslöshet på 8,8 procent som fortsätter stiga. När det gäller att anställa personer över 50 är vi sämst i Norden. 

En arbetslös senior har mer än dubbelt så stor chans att få jobb i Danmark som i Sverige. Här kombineras trygghet med aktivt stöd från dag ett. Finland ger 55-plussare rätt till utbildning och ekonomiskt stöd direkt vid uppsägning. Tyskland ger individen makten att välja sin egen utbildning utifrån vad marknaden faktiskt efterfrågar. Och i Frankrike kan man få ut sin a-kassa som startkapital för de har insett att det är billigare att investera i en nyföretagare än att hålla kvar en människa i bidragsberoende. Det här är bara ett axplock av hur andra länder hanterar omställningen.

Uppdraget måste förändras från kontroll till coachning

Sverige har under samma period prioriterat kontroll. Sänkta bidrag och skärpta sanktioner presenteras som motivationsskapande åtgärder. Nu växlar Arbetsmarknadsdepartementet upp med analyser och utredningar. Det är välkommet men otillräckligt. Företagen kapprustar i AI och arbetsmarknaden förändras i en rasande fart. Det som är aktuellt i dag är passé imorgon. Och medan andra länder redan agerat inväntar Sverige utredningsresultat, samtidigt som outnyttjad kompetens och erfarenhet tynar bort på avbytarbänken.

Här är tre saker som enligt mig behöver hända nu:

Stödet måste komma från dag ett. Den som skriver in sig ska mötas av ett system som aktiverar, inte administrerar. Den som vill starta eget ska mötas av en språngbräda, inte en väntelista.

Myndigheten måste bli agil. Utbildningar ska spegla dagens och framtidens arbetsmarknad, inte den som fanns när avtalet upphandlades.

Uppdraget måste förändras. Från kontroll till coachning. Från sanktioner till stöd. En myndighet som ska lotsa människor rätt måste själv känna spelplanen.

Jag har ägnat det senaste året åt att förstå arbetsmarknadens nya spelregler och vill inget hellre än att dela det jag har lärt mig med andra. Men kunskapen når inte ut. För jag sitter fast i ett moment 22.

Att bli ghostad av en arbetsgivare svider. Men när regeringen och dess myndigheter ghostar de medborgare som vill bygga och bidra, då har vi ett samhällsproblem som kräver mer än en ny utredning. Det kräver handling.

Jag är redo att köra i gång. Systemet har satt mig i väntrummet på obestämd tid.

Vi är många som väntar.

/Jenny Fornlund, har jobbat inom rekrytering och Life Science