Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Debatt: Kontantfritt inget hot mot integriteten
Vi i Finansförbundet driver en långsiktig kampanj "kontantfritt.nu" för att avskaffa kontanterna i samhället. Oftast är reaktionerna mycket positiva - men med tillägget: "Går det verkligen?"
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Men under rubriken "Lämna oss i fred" pläderade DN den 20 juli för att medborgarnas integritet inte ska kränkas genom att kontanter avskaffas som betalmedel. De som dagligen riskerar att drabbas av brutala rån mot bank eller butik (110 respektive 3?000 rån 2008, plus ett otal personrån) väger där lätt mot att vi kan få våra alkoholvanor registrerade när vi betalar med kort på Systemet. Principer går då före realiteter och man har inte försökt förstå vad ett upplevt rån innebär i ofta livslångt trauma för den drabbade.
Det feltänkta i DN är att integritetskränkande registrering och användning av kundregister måste hanteras under alla förhållanden. Där har politikerna en oerhört viktig roll att via adekvat lagstiftning minimera riskerna för integritetskränkande eller illegal hantering. Detta måste vara både angeläget och möjligt, vilket framhölls av Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholm universitet, på Finansförbundets seminarium i Almedalen 2009.
Den svarta ekonomin - bland annat via de kriminella gängen - hanterar två av tre kontanta kronor i samhället. Hur många "vanliga" medborgare har behov av, eller har ens sett en 1?000-kronorssedel? I Almedalen konstaterade Stockholms länspolismästare Carin Götblad att avskaffandet av kontanter skulle vara den största enskilda åtgärden för att motarbeta den tunga kriminella verksamheten. Detta måste också vägas mot kravet på att inget får inskränka den personliga integriteten.
Att minska kontanthanteringen lite grann i bank och butik och ändå behålla möjligheten att handla kontant för de som så vill hjälper inte. Ett rån mot Seven Eleven-butiken på kvällen blir inte mindre sannolikt för att kassan innehåller fem tusen kronor i stället för femtio tusen. Många rånare är bara ute efter snabba pengar för angelägna behov - ofta i form av drogmissbruk. Bankerna har redan insett problemet och avskaffar kontanthanteringen på allt fler bankkontor.
Att vänja sig vid tanken på ett kontantfritt samhälle kräver fantasi och öppenhet för en nödvändig attitydförändring. Det senare tar tid - det inser vi också. De som redan i praktiken avskaffat kontanterna som betalmedel och använder sig av kort är de yngre - paradoxalt nog många gånger samma personer som mest av alla protesterar mot integritetskränkande inslag i samhället.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Debatt: Chefer måste våga möta konflikter
En välfungerande arbetsplats kan använda konflikter som en möjlighet för utveckling. Men många chefer är för passiva, vilket förvärrar problemen, skriver Tamara Maskovic Wängborg.
Kollega Debatt Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
När vi på Medlingscentrum frågade chefer kring hur de uppfattar konflikter på jobbet svarade 80 procent att konflikter på arbetsplatsen påverkar både dem själva och verksamhetens resultat negativt.
Konflikter är inte något som bara ska undvikas – de kan bli en drivkraft för förändring och förbättring, om de hanteras rätt. Att skapa en kultur där konflikter ses som en naturlig del av arbetslivet och där chefer har rätt verktyg och för att agera tidigt, är nyckeln till framgång.
Passiva chefer skapar en känsla av otrygghet
Forskning visar att passivt ledarskap ofta leder till kränkningar och mobbning på arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket upplever många medarbetare att passiva chefer skapar en känsla av otrygghet och förvärrar konflikter. Chefer som agerar tidigt i en konfliktsituation minskar stress och förbättrar arbetsmiljön, vilket i sin tur påverkar verksamhetens resultat positivt.
Forskaren Matthew Lieberman från UCLA har visat att hjärnan reagerar på sociala hot, som konflikter, på samma sätt som den gör på fysiska hot. Detta gör konflikthantering till en central del av arbetsmiljöns psykiska hälsa.
Konflikter som inte hanteras i tid kan eskalera och leda till sämre produktivitet, högre sjukfrånvaro och till och med att medarbetare slutar. Det finns en tydlig koppling mellan chefernas förmåga att hantera konflikter och verksamhetens framgång.
Vi skulle aldrig acceptera dåliga verktyg för att genomföra en budgetprocess. Varför gör vi det när det gäller konflikthantering, som påverkar arbetsmiljön och resultaten så mycket?
Hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering
En annan viktig lärdom är att nästan hälften av svenska arbetsplatser saknar rutiner för konflikthantering. Att skapa tydliga rutiner och processer är ett enkelt och effektivt sätt att ge både chefer och medarbetare en känsla av trygghet och struktur när konflikter uppstår. När rutinerna saknas, ökar risken för långdragna och destruktiva konflikter som påverkar hela organisationen.
Företagsledningar har en stor möjlighet att göra skillnad.
Att hantera konflikter aktivt och i tid är en central del av ett framgångsrikt ledarskap. Med rätt verktyg och stöd kan svenska chefer vända konflikter till något konstruktivt som stärker både arbetsmiljön och resultaten. Det är hög tid att chefer får det stöd och den utbildning de behöver för att kunna hantera konflikter med trygghet och effektivitet. Konfliktmodiga ledare kommer inte bara öka din lönsamhet, utan också bidra till ett starkare team.
/Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering på Medlingscentrum
