Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Debattreplik: Tankevurpa om upphovsrätt

Jag och Hatten har helt klart olika syn på det som inträffat i tvisten om Babblarna. Men Hattens vd berör en del viktiga punkter som jag vill utveckla vidare. Det är nämligen skillnad på att betala för någons nedlagda arbetstid, och betala för någons rättigheter, skriver illustratören Ola Schubert.
Publicerad
Privat/Hatten förlag
Ola Schubert, en av illustratörerna till Babblarna, menar att Hatten förlag missförtått begreppet upphovsrätt. Privat/Hatten förlag
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på en tidigare debattartikel : Ogrundad kritik mot Babblarna

Läs även Ola Schuberts debatt:  Ingen hjälp av upphovsrätt som skapare

Förlag och vissa företag livnär sig ofta på att handskas med andra personers förmögenhet, dvs upphovsrättigheter. Det är rättigheter som är inskrivna i vår grundlag. Att hantera andras förmögenhet kräver både kunskap och omsorg. Det är inget man bara plockar på sig. Lika lite som att man får gå in i en butik och stoppa fickorna fulla med godsaker utan att betala för sig. “Men vi har ju betalat för oss!”, menar ofta förlag och företag. “Vi har ju betalat ut ersättning, och därför måste allt vara vårt”.

Det här är en stor och farlig tankevurpa som företag ibland gör. Det är nämligen skillnad på att betala för någons nedlagda arbetstid, och betala för någons rättigheter. Om du beställer en målning av en konstnär och betalar 2 miljoner så betyder inte det att du får trycka upp motivet på affischer och t-shirts och på så sätt sälja det vidare.

Det spelar heller ingen roll hur högt priset är för det du köpte. Även om du får målningen gratis av en kompis så innefattar den inte per automatik alla rättigheter till motivet eller designen. Rättigheterna tillhör fortfarande kreatören.
 

Om du får en målning gratis  så innefattar den inte per automatik alla rättigheter till motivet eller designen

Hattens vd nämner i sin replik att jag valde att sabotera för företaget. Det är en sanning med modifikation.
Som jag nämnt tidigare i min debattartikel så är det upp till upphovspersonen att agera om intrång i ens upphovsrätter sker. Det finns en ordning att följa där man i det längsta försöker få till en överenskommelse med intrångsgöraren. Om det inte lyckas, så blir en av de sista utvägarna att försöka tvinga motparten till förhandlingsbordet. Det kan göras genom att kontakta licenstagare eller på annat sätt visa på att intrånget inte är ok. Det innebär en stor risk för den enskilde samtidigt som det ger företaget en anledning att slå tillbaka.

Den sista utvägen är att stämma motparten för intrånget, vilket är extremt kostsamt för en enskild upphovsperson och skadligt för alla inblandade. Men det är inte ovanligt att företag driver rättsprocesser mot individer för att skrämma och trötta ut dem med målet att själva få till en fördelaktig överenskommelse.

Att exklusiva upphovsrättigheter skapade av frilansande kreatörer per automatik övergår till bolag utan tydliga avtal har, vad jag vet, aldrig tidigare varit självklart. Hattens vd menar på att några prejudikat inte kommit till pga domen, men det anser inte AD:s huvuddomare som själv dömde i målet. Hur prejudikatet kommer att användas och hur domen kommer att nyttjas av andra får tiden utvisa.

Ett rättssystem måste kunna granskas. Mitt ärende var ett solklart upphovsrättsärende och borde hanterats i Patent- och marknadsdomstolen. Genom att stämma in mig i  Arbetsdomstolen så berövades jag även möjligheten till en andra prövning. Jag anser inte att det är rättssäkert.

/Ola Schubert, en av illustratörerna till Babblarna

Läs tidigare debattartiklar här

Vill du skriva för Kollega debatt?

Kontakt:  
lina.bjork@kollega.se  eller niklas.hallstedt@kollega.se

Läs mer: Så skriver du för Kollega Debatt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Vill du göra din röst hörd på Kollega debatt?

Många ämnen har engagerat er läsare under året. Tystnadskultur, småbarnsföräldrar och privata sjukvårdsförsäkringar till exempel. Här är årets fem mest lästa debatter.
Lina Björk Publicerad 18 juni 2025, kl 06:00
små bilder på ansikten
Några av de mest lästa debatterna under året handlade om orättvisa krav på föräldrar och singlar på arbetsplatsen. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig till: lina.bjork@kollega.se. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest (hitills) 2025: 

Barnfria förväntas jobba mer

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.

Det är inte arbetslösas fel

Arbetsgivare skriker efter kompetens men svarar inte ens arbetssökande som lagt tid på ansökningar och tester. Att söka jobb är ett heltidsjobb. Sluta beskriv arbetssökande som lata, och titta istället på hur arbetsgivare rekryterar, skriver Magdalena Ackeberg.

Vården blir ojämlik med privata försäkringar

Patienter med en privat vårdsförsäkring ska inte få bättre tillgång till vård än andra patienter. Varför erbjuder fackförbunden något som bidrar till orättvisa, skriver Karin Persson.

Småbarnsföräldrar gör så gott de kan

Mitt 26-åriga jag tittade snett på alla småbarnsföräldrar som kom sent och gick hem tidigt från kontoret. Nu vet jag bättre. Småbarnsföräldrar, I salute you.

Unga blir sjuka av flytande arbetstider

Som nyutexaminerad går många från dokumenterade betygskriterier och schemalagda lektioner till flytande krav och möjlighet att arbeta var som helst, när som helst. Det skapar stress och ohälsa bland unga, skriver Petra Skoglund.