Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Bevara eller begrava alkoholmonopolet...

Frågan om gårdsförsäljning innebär att politikerna nu på allvar måste bekänna färg i alkoholpolitiken. Ska den baseras på folkhälsa eller inte?
Susanna Odin Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Enligt riksdagen är alkoholmonopolet en viktig hörnsten i alkoholpolitiken och måste försvaras. Majoriteten av svenska folket håller med - mer än hälften vill behålla Systembolaget. Det är klokt, för utan det skulle folkhälsan ta rejält med stryk.

Trots att både politiker och opinionen stödjer alkoholmonopolet står vi nu vid ett vägskäl i alkoholpolitiken. Det stavas gårdsförsäljning.

Argumenten för att alkohol ska få säljas på tillverkningsstället har främst handlat om att stärka glesbygden. Enligt förespråkarna skulle det leda till ökad turism och fler jobb. Men stämmer det verkligen?

Många av förespråkarnas argument grundar sig på antaganden och spekulationer. Turister som redan befinner sig i området kanske skulle köpa en flaska vin om den möjligheten fanns, men inget tyder på att försäljningen i sig skulle locka fler turister. I Finland har man inte sett någon ökning av turismen. Tvärtom har försäljningen gått så dåligt att var fjärde gård tvingats stänga. Idag skapar gårdarna knappt 100 tjänster varav de flesta kommer av tillverkning, inte försäljning.

Finland införde gårdsförsäljning innan EU-medlemskapet och fortfarande pågår processen med EU-kommissionen. Det är med andra ord direkt fel att påstå att gårdsförsäljning är tillåtet i vårt grannland, det har i själva verket inte avgjorts än.

En första utredning kring gårdsförsäljning presenterades för två år sedan. Den konstaterade att gårdsförsäljning inte är förenligt med EU-rätten. Finland har fått utgöra exemplet i debatten om att det går att kombinera gårdsförsäljning med ett alkoholmonopol. Ytterligare en utredning tillsattes för att utreda hur gårdsförsäljning skulle kunna kombineras med EU-rätten, Systembolaget och folkhälsan.

Den andra utredningen kom sent förra året och föreslog att en gård, bryggeri eller destilleri ska få sälja vin, öl och sprit från alla EU-länder. Helt plötsligt öppnas möjligheten att etablera en försäljningskanal, som dessutom är vinstdrivande, bredvid Systembolaget.

Det handlar om regelrätta alkoholbutiker som kan öppnas av både svenska och utländska aktörer i centrala Göteborg och Stockholm. De flesta tillverkare finns nämligen i storstäder och tätorter.

Volymrestriktioner av försäljning har föreslagits, likväl innebär förslaget en ökad tillgänglighet av alkohol. Vi vet av erfarenhet att ökad tillgänglighet leder till ökad alkoholkonsumtion.

Monopolet innebär en diskriminering enligt EU-rätten, men har godkänts av folkhälsoskäl. Hur ska vi den dagen då EU-domstolen knackar på vår blågula port, motivera att EU inte får ta bort vårt monopol när vi själva luckrar upp det inifrån?

Utredningens förslag står i klar kontrast mot vad gårdsförsäljningen handlade om från början, det vill säga egenproducerat vin på några få gårdar. Det handlar om en omfattande utvidgning av begreppet, som därmed tappat sin legitimitet.

Den ansvariga ministern för frågan, Maria Larsson, har uttryckt sig klart på denna punkt: "Det här kan inte inkluderas i vår tankevärld som gårdsförsäljning".

Det är nu upp till våra politiker, och framförallt Maria Larsson, att avgöra frågan; ska vi bevara en framgångsrik alkoholpolitik eller begrava Systembolaget och ta folkhälsan med ned i graven?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Remote work is worth being bargained for

Companies who offered hybrid or remote work are taking steps to return their workforce to the office. I believe Swedish unions must work to protect remote members’ rights and avoid the unnecessary upheaval of their lives, writes software engineer Clément Pirelli.
Publicerad 16 december 2025, kl 09:15
Remote work Clément Pirelli,  Software Engineer at EA Frostbite
A return to the office has dire consequences for remote or hybrid employees, writes software engineer Clément Pirelli. Foto: Colourbox/privat
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

While remote work is not a new phenomenon, the COVID-19 pandemic proved the efficacy of the remote model on a large scale by forcing most white-collar businesses to switch to working remotely. 

Since then, employees have begun building their lives around this new norm; some of course chose to return to the office when the pandemic ended, if only part time (so-called hybrid work), but many chose to continue working remotely, which cemented remote working as a legitimate and systematically applied work model in many industries.

Recently however, a majority of companies who offered hybrid or remote work are taking steps to return their workforce to the office. These changes are often mandated by decision-making bodies outside of Sweden, lack scientific or evidence-based justification, and are unilaterally determined.

Workers are now forced to move or commute for hours a day

Employers often describe remote working as a benefit which can be given and taken away at will, but a change of work model has serious consequences for remote workers’ daily life: even if they were hired as a remote employee, they are now forced to move or commute for hours a day to a distant office where, in the cases of distributed or international companies, their colleagues might not even be located. 

If their company has offices in other countries, they’re either forced to stay to take part in meetings in other timezones, or allowed to take the meeting… at home, remotely! They now face difficulties managing childcare, pets and other caretaking responsibilities; their work and daily life conflict.

Employers spend enormous amounts on office space many employees don’t even want to work in

But employees are not the only ones negatively affected by the change: employers are also worse off. They spend enormous amounts on office space many employees don’t even want to work in, and thus become less attractive for new recruits, both Swedish and international. 

Some believe we should go back to the office because outsourcing is then less of a problem, but this argument simply doesn’t hold up to scrutiny, at least not for the tech industry: Sweden has 250’000 tech employees according to TechSverige, and many are top talent who moved here in search of better working conditions. Sweden’s workforce is competitive globally, and it’s exactly the Swedish model which made this happen.

But we have to maintain the excellent working conditions Sweden is known for if this is to continue, and this can no longer be done without discussing remote working. It’s clear the question must be negotiated, not just between unions and employer organisations, but also locally between companies and their clubs

/Clément Pirelli, software engineer at EA Frostbite