Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Bevara eller begrava alkoholmonopolet...

Frågan om gårdsförsäljning innebär att politikerna nu på allvar måste bekänna färg i alkoholpolitiken. Ska den baseras på folkhälsa eller inte?
Susanna Odin Publicerad
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Enligt riksdagen är alkoholmonopolet en viktig hörnsten i alkoholpolitiken och måste försvaras. Majoriteten av svenska folket håller med - mer än hälften vill behålla Systembolaget. Det är klokt, för utan det skulle folkhälsan ta rejält med stryk.

Trots att både politiker och opinionen stödjer alkoholmonopolet står vi nu vid ett vägskäl i alkoholpolitiken. Det stavas gårdsförsäljning.

Argumenten för att alkohol ska få säljas på tillverkningsstället har främst handlat om att stärka glesbygden. Enligt förespråkarna skulle det leda till ökad turism och fler jobb. Men stämmer det verkligen?

Många av förespråkarnas argument grundar sig på antaganden och spekulationer. Turister som redan befinner sig i området kanske skulle köpa en flaska vin om den möjligheten fanns, men inget tyder på att försäljningen i sig skulle locka fler turister. I Finland har man inte sett någon ökning av turismen. Tvärtom har försäljningen gått så dåligt att var fjärde gård tvingats stänga. Idag skapar gårdarna knappt 100 tjänster varav de flesta kommer av tillverkning, inte försäljning.

Finland införde gårdsförsäljning innan EU-medlemskapet och fortfarande pågår processen med EU-kommissionen. Det är med andra ord direkt fel att påstå att gårdsförsäljning är tillåtet i vårt grannland, det har i själva verket inte avgjorts än.

En första utredning kring gårdsförsäljning presenterades för två år sedan. Den konstaterade att gårdsförsäljning inte är förenligt med EU-rätten. Finland har fått utgöra exemplet i debatten om att det går att kombinera gårdsförsäljning med ett alkoholmonopol. Ytterligare en utredning tillsattes för att utreda hur gårdsförsäljning skulle kunna kombineras med EU-rätten, Systembolaget och folkhälsan.

Den andra utredningen kom sent förra året och föreslog att en gård, bryggeri eller destilleri ska få sälja vin, öl och sprit från alla EU-länder. Helt plötsligt öppnas möjligheten att etablera en försäljningskanal, som dessutom är vinstdrivande, bredvid Systembolaget.

Det handlar om regelrätta alkoholbutiker som kan öppnas av både svenska och utländska aktörer i centrala Göteborg och Stockholm. De flesta tillverkare finns nämligen i storstäder och tätorter.

Volymrestriktioner av försäljning har föreslagits, likväl innebär förslaget en ökad tillgänglighet av alkohol. Vi vet av erfarenhet att ökad tillgänglighet leder till ökad alkoholkonsumtion.

Monopolet innebär en diskriminering enligt EU-rätten, men har godkänts av folkhälsoskäl. Hur ska vi den dagen då EU-domstolen knackar på vår blågula port, motivera att EU inte får ta bort vårt monopol när vi själva luckrar upp det inifrån?

Utredningens förslag står i klar kontrast mot vad gårdsförsäljningen handlade om från början, det vill säga egenproducerat vin på några få gårdar. Det handlar om en omfattande utvidgning av begreppet, som därmed tappat sin legitimitet.

Den ansvariga ministern för frågan, Maria Larsson, har uttryckt sig klart på denna punkt: "Det här kan inte inkluderas i vår tankevärld som gårdsförsäljning".

Det är nu upp till våra politiker, och framförallt Maria Larsson, att avgöra frågan; ska vi bevara en framgångsrik alkoholpolitik eller begrava Systembolaget och ta folkhälsan med ned i graven?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Arbetsförmedlingen jobbar med att korta väntetiderna

Arbetsförmedlingens tillgänglighet har förbättrats. Samtidigt ser vi att vissa delar av verksamheten har haft långa väntetider. Vi arbetar intensivt med att förbättra det, skriver Sandra Petersson i en debattreplik.
Sandra Petersson Publicerad 26 maj 2026, kl 09:21
Arbetsförmedlingens telefonköer
Kötiderna har minskat och antalet fysiska möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande har ökat med 20 procent, skriver Sandra Petersson. Foto: Magnus Lejhall/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det här är en replik på debattartikeln: 

Jenny Fornlund beskriver en situation som väcker frustration. Ingen ska behöva uppleva att det är svårt att få kontakt med Arbetsförmedlingen under lång tid och vi beklagar att hon haft den upplevelsen. Jag kan samtidigt inte kommentera hennes enskilda ärende på grund av sekretess, men vill ur ett generellt perspektiv förklara vissa viktiga aspekter.

Sandra Petersson Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknaden är i ständig förändring och det ställer stora krav på både människor och på myndigheter. Därför genomförde Arbetsförmedlingen i mars ett omfattande förändringsarbete för att skapa tydligare ansvar, bättre arbetssätt och förbättrad tillgänglighet.

På totalen har tillgängligheten förbättrats tydligt. Alla som ringer oss erbjuds köplats samma dag, kötiderna har minskat och antalet fysiska möten mellan arbetsförmedlare och arbetssökande har ökat med 20 procent. Samtidigt ser vi att vissa delar av verksamheten under en period har haft för långa väntetider, vilket vi arbetar intensivt med att förbättra genom förstärkt bemanning och kompetensuppbyggnad.

Alla som ringer oss erbjuds köplats samma dag

Arbetsförmedlingen har ett brett och svårt uppdrag. Vi ska stötta människor med mycket olika behov och på regeringens uppdrag prioritera dem som står långt från arbetsmarknaden eller riskerar långtidsarbetslöshet. Det innebär att kontakten med myndigheten kan se olika ut beroende på behov och situation.

Jenny Fornlund lyfter stödet till den som vill starta eget. Det stödet är en viktig del av verksamheten eftersom nya företag och nya idéer bidrar till både egen försörjning och fler jobb. I fjol fick 2 924 arbetssökande stöd att starta eget företag genom Arbetsförmedlingen. Samtidigt kräver sådana beslut individuella bedömningar och ibland samverkan med flera aktörer. Det får dock inte innebära att människor lämnas utan besked eller återkoppling under lång tid.

Kontakten med myndigheten kan se olika ut beroende på behov 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att arbetsförmedlare varje dag hjälper människor vidare till arbete, studier eller rätt stöd. Under 2025 fick en större andel långtidsarbetslösa arbete eller började studera jämfört med året innan. Det är i hög grad ett resultat av arbetsförmedlarnas arbete runt om i landet.

Arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög, även om siffrorna inte är så höga som anges i debattartikeln. I slutet av april var 6,5 procent av arbetskraften inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, enligt våra beräkningar, motsvarande drygt 345 000 personer. Det är fortsatt många människor och därför fortsätter vi utveckla vårt stöd, vår tillgänglighet och våra arbetssätt för att bättre möta de behov som arbetssökande och arbetsgivare har i dag.

/Sandra Petersson, direktör för Inledande stöd på Arbetsförmedlingen