Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Coronasmittad kom till jobbet – fick sparken

Kvinnan avskedades sedan hon varit på kontoret med förkylning som senare visade sig vara coronasmitta. Enligt kvinnan själv informerade hon sina chefer om symtomen och fick klartecken att stanna på arbetsplatsen.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Företaget sparkade medarbetaren sedan det visat sig att hon smittats av Corona. Nu har Unionen stämt företaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Johan Nilsson/TT

Det var den 9 november förra året som Göteborgsföretaget avskedade en kvinnlig medarbetare sedan hon varit på kontoret under 2,5 dagar med förkylningssymtom som senare visade sig vara corona. Men arbetsgivarens uppgifter är felaktiga anser Unionen, som nu stämt bolaget.

– Vår medlem märkte av tecken på förkylning först efter att hon anlänt till sin arbetsplats men kände sig i övrigt fullt arbetsför, vilket hon informerade två chefer om, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

En av cheferna slog fast att medarbetaren sannolikt redan smittat andra om hon skulle bära på covid-19 och att det därför inte var någon mening för henne att gå hem. Resten av arbetsdagen höll Unionenmedlemmen för säkerhets skull avstånd till sina kollegor.

Under den följande helgen mådde kvinnan sämre och ett test visade att det rörde sig om covid-19, vilket hon omgående informerade sin arbetsgivare om. När hon två veckor senare återgick i tjänst var hon fullt frisk men fick då besked om att hon blivit avskedad.

– Det kom som en kalldusch, hon har tagit beskedet väldigt hårt. Det här handlar om en plikttrogen arbetstagare som varit lojal mot sina arbetsgivare, säger Lena Isenstam.

– Hon har inte med uppsåt spridit någon smitta, utan har försökt följa riktlinjerna. Det är stor skillnad på att ha vetskap om att man är förkyld och ha vetskap om att man har covidsmitta i kroppen. Orsaken till att hon inte gick hem var att hon hade mycket arbete att utföra och hon väntade på besked hur hon skulle göra.

Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Unionen har nu stämt bolaget i Göteborgs tingsrätt och kräver 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Om arbetsgivaren skulle få rätt och det här skulle bli praxis är det många personer i Sverige som inte skulle ha ett jobb att gå till. Det finns flera exempel på personer i hög ställning som brutit mot riktlinjerna och som har kvar sina jobb, så jag skulle bli väldigt förvånad om företaget vann den här tvisten, säger Lena Isenstam.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Enligt Unionen har pandemin inte ändrat de arbetsrättsliga spelreglerna på arbetsmarknaden.

– För att bli avskedad krävs att man grovt åsidosatt sina förpliktelser som arbetstagare. Att komma till jobbet och upptäcka att man är förkyld och inte gå hem direkt är inte grund för att förlora jobbet, säger Lena Isenstam.

– Alla ska givetvis följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer men vi menar att det kan inte arbetsrättsligt innebära att man automatiskt blir av med jobbet om man bryter mot dessa riktlinjer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.