Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Det var den 9 november förra året som Göteborgsföretaget avskedade en kvinnlig medarbetare sedan hon varit på kontoret under 2,5 dagar med förkylningssymtom som senare visade sig vara corona. Men arbetsgivarens uppgifter är felaktiga anser Unionen, som nu stämt bolaget.
– Vår medlem märkte av tecken på förkylning först efter att hon anlänt till sin arbetsplats men kände sig i övrigt fullt arbetsför, vilket hon informerade två chefer om, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.
Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning
En av cheferna slog fast att medarbetaren sannolikt redan smittat andra om hon skulle bära på covid-19 och att det därför inte var någon mening för henne att gå hem. Resten av arbetsdagen höll Unionenmedlemmen för säkerhets skull avstånd till sina kollegor.
Under den följande helgen mådde kvinnan sämre och ett test visade att det rörde sig om covid-19, vilket hon omgående informerade sin arbetsgivare om. När hon två veckor senare återgick i tjänst var hon fullt frisk men fick då besked om att hon blivit avskedad.
– Det kom som en kalldusch, hon har tagit beskedet väldigt hårt. Det här handlar om en plikttrogen arbetstagare som varit lojal mot sina arbetsgivare, säger Lena Isenstam.
– Hon har inte med uppsåt spridit någon smitta, utan har försökt följa riktlinjerna. Det är stor skillnad på att ha vetskap om att man är förkyld och ha vetskap om att man har covidsmitta i kroppen. Orsaken till att hon inte gick hem var att hon hade mycket arbete att utföra och hon väntade på besked hur hon skulle göra.
Läs mer: Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens
Unionen har nu stämt bolaget i Göteborgs tingsrätt och kräver 150 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot brott mot las, lagen om anställningsskydd.
– Om arbetsgivaren skulle få rätt och det här skulle bli praxis är det många personer i Sverige som inte skulle ha ett jobb att gå till. Det finns flera exempel på personer i hög ställning som brutit mot riktlinjerna och som har kvar sina jobb, så jag skulle bli väldigt förvånad om företaget vann den här tvisten, säger Lena Isenstam.
Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån
Enligt Unionen har pandemin inte ändrat de arbetsrättsliga spelreglerna på arbetsmarknaden.
– För att bli avskedad krävs att man grovt åsidosatt sina förpliktelser som arbetstagare. Att komma till jobbet och upptäcka att man är förkyld och inte gå hem direkt är inte grund för att förlora jobbet, säger Lena Isenstam.
– Alla ska givetvis följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer men vi menar att det kan inte arbetsrättsligt innebära att man automatiskt blir av med jobbet om man bryter mot dessa riktlinjer.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen