Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Efter flera år av tillväxt finns det många orosmoln, både inom den globala och den svenska ekonomin. Osäkerheten är stor kring hur konjunkturen kommer att utveckla sig framöver och utmaningarna är många. Det konstaterar Svenskt Näringsliv, som analyserat de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen.
Inte oväntat är det en dyster bild som arbetsgivarsidan målar upp i den nya rapporten. Bland annat pekar man på att det råder en svagare konjunktur på många exportmarknader, särskilt bekymmersam för svensk del är nedgången i den tyska ekonomin. Även handelskonflikten mellan USA och Kina och oron för Brexit har under de senaste månaderna ökat riskerna inom världsekonomin.
Läs mer: Konjunkturen kan slå mot löneutvecklingen
Nationellt brottas Sverige med utmaningar som stigande arbetslöshet, integrationsfrågan och höga arbetskraftskostnader i tillverkningsindustrin. Sammantaget är läget mer osäkert än under den förra avtalsrörelsen för tre år sedan. Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, konstaterar att om konkurrenskraften ska kunna stärkas krävs därför en nedväxling av löneökningstakten.
– Den nedväxling som har skett genom Industriavtalet har gett reallöneökningar och det har var varit bra för företagen och konkurrenskraften. Nu är frågan om vi behöver putsa ner den ytterligare och som signalerna ser ut just nu är svaret på den frågan ja, säger han.
– Om vi ökar löneökningstakten är risken att vi sätter igång inflationsbrasan och då är vi borta från reallöneökningar.
Unionen har en annan bild av det ekonomiska läget och menar att svensk industri är väl rustad för framtiden.
– Vi ser också att konjunkturen mattas av i omvärlden och att jobbtillväxten har stannat av i Sverige. Men svensk industri står stark, man har dragit nytta av högkonjunkturen och har tagit lärdomar av finanskrisen. Sedan 2015 har konkurrenskraften stärkts men det känns som att Svenskt Näringsliv vill dölja det, säger Katarina Lundahl, chefekonom på Unionen.
Läs mer: Allt tuffare få till reallöneökningar
Hon varnar för riskerna med att växla ner löneökningstakten för mycket.
– Dels kan det bli svårare att hitta rätt kompetens, som är helt avgörande för att industriföretagen ska kunna utveckla konkurrenskraftiga produkter. Och dels kan det få konsekvenser för Industriavtalet, som vi står bakom – acceptansen för den modellen bygger på att man får reallöneökningar, säger Katarina Lundahl.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
