Efter flera år av tillväxt finns det många orosmoln, både inom den globala och den svenska ekonomin. Osäkerheten är stor kring hur konjunkturen kommer att utveckla sig framöver och utmaningarna är många. Det konstaterar Svenskt Näringsliv, som analyserat de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen.
Inte oväntat är det en dyster bild som arbetsgivarsidan målar upp i den nya rapporten. Bland annat pekar man på att det råder en svagare konjunktur på många exportmarknader, särskilt bekymmersam för svensk del är nedgången i den tyska ekonomin. Även handelskonflikten mellan USA och Kina och oron för Brexit har under de senaste månaderna ökat riskerna inom världsekonomin.
Läs mer: Konjunkturen kan slå mot löneutvecklingen
Nationellt brottas Sverige med utmaningar som stigande arbetslöshet, integrationsfrågan och höga arbetskraftskostnader i tillverkningsindustrin. Sammantaget är läget mer osäkert än under den förra avtalsrörelsen för tre år sedan. Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, konstaterar att om konkurrenskraften ska kunna stärkas krävs därför en nedväxling av löneökningstakten.
– Den nedväxling som har skett genom Industriavtalet har gett reallöneökningar och det har var varit bra för företagen och konkurrenskraften. Nu är frågan om vi behöver putsa ner den ytterligare och som signalerna ser ut just nu är svaret på den frågan ja, säger han.
– Om vi ökar löneökningstakten är risken att vi sätter igång inflationsbrasan och då är vi borta från reallöneökningar.
Unionen har en annan bild av det ekonomiska läget och menar att svensk industri är väl rustad för framtiden.
– Vi ser också att konjunkturen mattas av i omvärlden och att jobbtillväxten har stannat av i Sverige. Men svensk industri står stark, man har dragit nytta av högkonjunkturen och har tagit lärdomar av finanskrisen. Sedan 2015 har konkurrenskraften stärkts men det känns som att Svenskt Näringsliv vill dölja det, säger Katarina Lundahl, chefekonom på Unionen.
Läs mer: Allt tuffare få till reallöneökningar
Hon varnar för riskerna med att växla ner löneökningstakten för mycket.
– Dels kan det bli svårare att hitta rätt kompetens, som är helt avgörande för att industriföretagen ska kunna utveckla konkurrenskraftiga produkter. Och dels kan det få konsekvenser för Industriavtalet, som vi står bakom – acceptansen för den modellen bygger på att man får reallöneökningar, säger Katarina Lundahl.
