Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

I norr är det avtal som gäller – även inom IT

Kollektivavtal och IT-företag är en ovanlig kombination. Men inte i norra delen av landet. En möjlig orsak kan vara de starka fackliga traditionerna. IT-företagen själva framhåller att det handlar om att vara en bra arbetsgivare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Andelen företag med Unionenmedlemmar inom IT och Telecom som har kollektivavtal. Siffrorna visar läget i var och en av Unionens 18 regioner.

Generellt sett är det betydligt vanligare med kollektivavtal i norra Sverige. Skillnaderna är stora. Mellan Norrbotten, där det är vanligast, och Stockholm där det är minst vanligt skiljer det cirka 30 procentenheter.

Ännu tydligare blir det när det gäller IT- och telekombranschen. På IT- och telekomföretag där det finns medlemmar i Unionen ligger skillnaden mellan Norrbotten och Stockholm på nästan 50 procentenheter.

Att en större andel IT-företag i Norrland än landet i övrigt har kollektivavtal förvånar inte Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

– Det ligger i linje med det vi vet sedan tidigare. Det beror på de fackliga traditionerna. Det går långt tillbaka till den tid när Norrland industrialiserades. Det blev en annan tradition här som också slår igenom i nya branscher som IT. Många av de här företagen är ganska unga. Det kan mycket väl vara så att de som startat företagen har en bakgrund i familjer där det anses vara vettigt att vara med i facket.

Av en rapport som Arbetsmarknadsekonomiska rådet publicerade i vintras framgår ett antal anledningar till att företag väljer att ha kollektivavtal.

– Den visade att många företag skaffar avtal för att det är bra för deras anseende och rykte. I en omgivning där det allmänt anses att man ska ha avtal blir det ju ännu viktigare för anseendet. Det här är en region med starka fack. Då ligger det nära till hands att teckna avtal, säger Anders Kjellberg.

Ett IT-företag som har avtal är Bnearit i Luleå. Företaget har 35 anställda och skaffade avtal för 16 år sedan.

– Det gjorde vi av två skäl: vi ville förenkla och minska administrationen, och vi ville vara ett schyst företag både mot kunder och arbetstagare, berättar marknadschefen Anders Hermanson som däremot inte känner igen sig i pratet om ”det röda arvet”.

– Nej, inte alls. Det stämmer att bland de lite äldre som är födda på 1970-talet och tidigare så är det vanligt att vara med i facket, men bland de yngre är man inte alls med på samma sätt.

Kollektivavtalet må ha gjort många saker enklare, men har också fört med sig en nackdel.

– I konkurrens om ny personal kan vi känna oss förfördelade. Folk kan komma och säga att andra företag har mycket bättre förmåner för att de inte vet att kollektivavtalet innehåller saker som tjänstepension och föräldralön. Det gör att vi får ägna en del tid åt att förklara varför avtalet är bra, säger Anders Hermanson.

Ett annat företag med avtal är Agio System och Kompetens med 75 anställda. Företaget har haft avtal sedan starten 2003. Det var ett självklart val, säger vd:n Richard Jonsson, enligt vilken det i grunden handlar om att företaget vill vara en bra arbetsgivare.

– Det är jättemånga frågor som redan är reglerade i avtalet, vilket gör att man inte behöver tänka på dem som företagare. Här finns lösningar på frågor man ställs inför. Det handlar om sådant som pensioner, lönerevisioner och restidsersättningar. Det ger oss en trygghet att falla tillbaka på.

Enligt Richard Jonsson har dock kollektivavtalet aldrig varit till hjälp vid en upphandling eftersom några krav på avtal aldrig ställts. En nackdel har han upplevt med avtalet. När äldre personal rekryteras kan de omfattas av en förmånsbestämd pensionslösning.

– Det har hänt att pensionskostnaderna har stuckit iväg för mycket och vi därför tvingats avstå från att anställa. Men jag ändå aldrig ångrat att vi har kollektivavtal. Jag tycker att det känns rättvist åt alla håll och kanter.

42 procent har avtal

  • Framför allt på arbetarsidan har medlemskapet i facket minskat de senaste åren. I dag är det vanligare att tjänstemännen väljer att vara med. Totalt ligger organisationsgraden på cirka 70 procent.
  • Andelen av de anställda som omfattas av kollektivavtal är högre, 90 procent. Det beror dels på att samtliga arbetsgivare i offentlig sektor har avtal, dels på att även så gott som alla större arbetsgivare på den privata sidan har avtal.
  • Andelen företag i det privata näringslivet som har kollektivavtal är betydligt lägre.  En enkätundersökning som Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, gjorde i fjol visade att 42 procent* av företagen hade avtal.
  • Det beror på att en helt dominerande del av företagen är småföretag där kollektivavtal är mindre vanliga.
  • Skillnaden mellan branscherna är också stor. Störst andel företag med avtal hittar man i äldre branscher som Hotell och restaurang. Lägst i nyare och snabbt växande branscher som IT.
  • Till det kommer stora skillnader mellan olika delar av landet. I storstäderna är andelen företag med kollektivavtal betydligt lägre än i övriga landet. AER:s undersökning visade också att andelen företag med kollektivavtal var 29,7 procentenheter högre i Norrbotten än i Stockholm.
  • Ännu tydligare blir det när man tittar på specifika branscher. I siffror från Unionen går det att se skillnader mellan företag med Unionen-medlemmar. Nästan 65 procent av dessa i IT- och telekombranschen i Norrbotten har avtal. I Sverige som helhet är siffran drygt 29 procent. I Stockholm bara 17 procent.

*Svaren är viktade efter bransch och antal anställda. Företag i branscher och storleksklasser som är underrepresenterade (överrepresenterade) i enkätsvaren har viktats upp (ner).

Fotnot: Med kollektivavtal avses här både kollektivavtal som företag får genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation och hängavtal, som företaget kan teckna direkt med den fackliga motparten.

 

 

Fack och politik

Facklig tillhörighet har tidigare ofta varit kopplat till politisk hemvist. Att det fortfarande finns ett samband är sannolikt, och att Norrland fortfarande är ett viktigt socialdemokratiskt fäste är otvivelaktigt. Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten är de tre län i Sverige där partiet får störst andel av rösterna. I Riksdagsvalet för fyra år sedan lade nästan 49 procent av de röstberättigade i Norrbotten sina röster på Socialdemokraterna.

Det kan jämföras med riket i stort där partiet fick 31 procent och i Stockholm där 24 procent gjorde samma val.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Hårt motstånd mot kortad arbetstid

I snart 30 år har Unionen jobbat för att sänka arbetstiden med två timmar i veckan. Nu är striden om arbetstiden hetare än någonsin.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 10 mars 2025, kl 06:01
En klocka och fingrar på ett tangentbord
I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Foto: TT/Shutterstock

År 1998 satte facken inom industrin upp ett långsiktigt mål: arbetstiden skulle kortas med 100 timmar per år. I dag, 27 år senare, finns ännu inget centralt kollektivavtal där arbetstiden är 100 timmar kortare per år. Kortast arbetstid – runt 65 timmar mindre per år – finns i avtalet med Teknikarbetsgivarna.

I årets avtalsrörelse är kortare arbetstid en av de frågor som Unionen prioriterar. Men motståndet från arbetsgivarna är massivt – och de delegationer Kollega har pratat med – tror att arbetstidsförkortning blir den stora stötestenen. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, håller med.

Martin Wästfeldt

– Det finns ett jättehårt motstånd i den här frågan hos alla våra motparter. Det har det alltid funnits. När arbetstiden kortas finns mindre tillgänglig arbetstid för att bedriva produktion, att hålla i gång en verksamhet, att utföra tjänster. Likafullt har vi bestämt oss för att hålla i det här målet på 100 timmar.

I de fall vi har system för arbetstidsförkortning vill vi utöka dem, i de fall vi inte har system vill vi införa sådana.

Kan ni nå 100 timmars arbetstidsförkortning redan i årets avtalsrörelse?

– Den här typen av reformer kräver uthållighet. Att genomföra flexpension fullt ut tog tio år. Att korta arbetstiden med 65 timmar årligen gjorde vi mellan 1998 och 2007. Saker tar tid i kollektivavtalsförhandlingar.

Ska en del av det löneutrymmet på 4,2 procent användas till att korta arbetstiden?

– Ja, vår inställning är att vi betalar för kortare arbetstid. Men om det blir så som många tror, att kortare arbetstid leder till högre effektivitet och därmed högre produktivitet, då har vi ett större utrymme att förhandla om nästa gång.

Är risken hög för konflikt?

– Man kan aldrig bortse från att det kan bli konflikt, men vårt mål är att komma överens.

Hur ser du på arbetsgivarnas inställning att det är svårt att förhandla om kortare arbetstid samtidigt som det finns en diskussion om lagstiftad arbetstidsförkortning?

– Diskussionen om lagstiftning är inte ny. År 2001 fanns mycket mer långtgående lagstiftningsidéer än det finns nu. Då fanns en statlig utredning som jobbade med de här frågorna. Däremot är kanske diskussionen i samhället lite hetare nu.

Vilken blir den största stötestenen i den kommande avtalsrörelsen?

Anders Holger-Nilsson, ordförande branschdelegationen Handel & Visita: 
− Arbetstidsförkortningen, definitivt. Problemet är att vi inte är klara med avsättningarna till flexpension på våra områden. Ska vi lösa flexpensionen och arbetstidsförkortningen samtidigt finns risken att det kommer att påverka utrymmet för löneökningar – och då är det många medlemmar som kommer att bli irriterade. För det är lön som folk behöver i dag.

– Flexpension och arbetstidsförkortning är extremt tunga krav. Min känsla är att årets avtalsrörelse kommer bli tuffare än de jag varit med om tidigare och att det kommer att skramlas från båda håll. Arbetstidsförkortningen sitter nämligen hårdare inne hos våra motparter än flexpensionen.

– Historiskt har våra medlemmar alltid värdesatt lön mest, men nu när arbetstidsförkortning är på tapeten vill de också ha det. Vi jobbar som bekant mycket i dag och man behöver återhämtning.

 

stefan

Stefan Arvidsson, ordförande branschdelegationen Tjänster och Säkerhet (Almega):
– Det kommer att bli tuffa diskussioner om arbetstidsförkortningen. Om arbetsgivarna inom industrin är motståndare till idén så har vi det i vår delegation inte direkt lättare med Almega, där utbyggnaden av flexpensionen är kvar. Samtidigt vill ingen ha lagstiftning, att politikerna ska in och röja i arbetstiderna.

– Arbetstidsförkortning är en vettig fråga att driva. Många av våra medlemmar jobbar för mycket och många tycker att det är dags att göra något åt det. Vi har en yngre generation som ska jobba tills de är 70. Ska man orka tror jag att vi måste börja bygga ut arbetstidsförkortningen i varje avtalsrörelse – det kanske inte kommer att märkas i början, men kommer att få effekt till slut.

 

James Jolly, ordförande branschdelegationen Transport: 
− Arbetstidsförkortning blir den stora grejen. Det är bra att det är en ny hjärtefråga för Unionen och det är något som våra medlemmar efterfrågar. Många känner sig slitna av hård arbetsbestlastning och av att jobba i slimmade organisationer, man behöver tid för återhämtning.

− Jag uppfattar det som att arbetsgivarna generellt tycker att våra krav om arbetstidsförkortning är uppåt väggarna. Det är inget vi kommer att lösa på en avtalsrörelse utan något vi successivt får jobba för, precis som vi gjorde med flexpensionen.

– Allt i en avtalsrörelse är inte lön, utan vi vill som vanligt få till villkorsförbättringar i avtalen. Bland annat förbättrade villkor för obekväm arbetstid, som är vanligt bland annat i hamnar och på flygplatser – det kommer vi inte att släppa. Men arbetstidsförkortningen blir den nya långtidsfrågan som vi kommer att jobba hårt för.

*Vad är en branschdelegation?
Unionen har 14 branschdelegationer, som representerar medlemmarna när nya centrala kollektivavtal förhandlas. Varje delegation ansvarar för flera kollektivavtal. Ledamöterna är valda av Unionens medlemmar.
 

Avtalen som har kortare arbetstid

Industriarbetsgivarna.

I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.

Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Fyra dagar per år.

Gröna arbetsgivare.

I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.

Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.

Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.

Energiföretagen.

63 timmar kortare arbetstid per år.

Fremia Samhall.

58 timmar och 20 minuter kortare arbetstid per år.

Avtalsrörelsen i korthet och Unionens krav

  • Löneökning: 4,2 procent på ett år.
  • Arbetstidsförkortning: kortad arbetstid i alla avtal.
  • Semester: rätt till förskottssemester.
  • Övertid: kompensation för deltidsanställda.
  • 3, 4 miljoner anställda omfattas av årets avtalsrörelse.
  • 500 kollektivavtal ska förhandlas varav 80 är Unionens. 
  • Unionen är nyckelaktör som en av parterna i industriavtalet, som sätter nivån (märket) för alla avtal. 
  • Detta avtal löper ut den 31 mars.