Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Damhockeyn tar matchen för bättre villkor

De kvinnliga ishockeyspelarna har betydligt sämre villkor än de manliga. Nu går de samman och organiserar sig för att förbättra situationen.
Niklas Hallstedt Publicerad 20 april 2018, kl 13:01
Andreas Hillergren/ TT
Damhockeyspelarna, däribland Erika Grahm, går samman på att kunna påverka. Andreas Hillergren/ TT

Spelarna i Damkronorna fick ta semester från sina vanliga jobb för att kunna åka till OS i Sydkorea i vintras. Det är ett exempel på hur livet som damhockeyspelare på högsta nivå kan se ut.

Det är också en anledning till att de nu tar steget och organiserar sig i SICO, Sveriges Ishockeyspelares Centralorganisation, där herrspelarna redan ingår.

– Det är inte en dag för sent att vi organiserar oss. Det är en viktig del i damhockeyns utveckling och för nästa generation damspelare, kommenterar Pernilla Winberg, spelare i Damkronorna och Linköping HC.

SICO, som samarbetar med Unionen, ska företräda spelarna gentemot deras klubbar och ishockeyförbundet.

– Utvecklingen av damhockeyn har gått framåt, man har sett att man slutit sig samman i andra sporter för att kunna påverka, säger Klara Stenberg på SICO.

SICO kommer bland annat förhandla med ishockeyförbundet om bonusar och ersättningar, och annat som gäller landslagsspelet. En annan viktig uppgift blir att hjälpa enskilda spelare som av olika anledningar hamnar i tvister med sina klubbar. Det kan exempelvis handla om uteblivna löner eller andra kontraktstvister.

– Annat som är intressant för spelarna är kostnader för arbetsmaterial - i dag får de ofta betala sådant som klubbor själva - förlorad arbetsinkomst i olika former och deras arbetsmiljö. Ofta jobbar de åtta timmar och sedan ska de spela hockey i tre timmar. Här finns en säkerhetsaspekt att ta hänsyn till, säger Klara Stenberg.

Ytterligare frågor är kompetensutveckling, att få till bättre träningstider och försäkringar.

Till en början är det landslagsspelarna som ansluter sig till SICO, men målet är att få med alla spelarna i svenska damhockeyligan. Och i förlängningen också att få till ett kollektivavtal, där spelarna företräds av Unionen på samma sätt som på herrsidan.

För ishockeyspelarna är det här efterlängtat, intygar Erika Grahm som spelar för Damkronorna och Modo.

– Det här känns helrätt. Nu ska vi jobba tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för oss själva med framförallt för framtidens damspelare. Nu är det dags att ställa krav på både Svenska Ishockeyförbundet och SDHL för att vi ska få en bättre vardag.

Avtal

Nytt huvudavtal mellan PTK och Fremia

Arbetsgivarorganisationen Fremia och PTK har tecknat nytt huvudavtal. Nu jobbas på att bygga upp en omställningsorganisation, för att ge anställda inom ideella organisationer såväl omställnings- som kompetensstöd från 2023.
Johanna Rovira Publicerad 3 november 2022, kl 13:05
Handslag.
Fremia och PTK har kommit överens om ett nytt huvudavtal. Foto: Anders Wiklund/TT

I september strandade förhandlingarna mellan Privattjänstemannakartellen, PTK, och arbetsgivarorganisationen Fremia. Detta fick till följd av att 9 000 Unionenmedlemmar inom ideella sektorn från och med oktober stod helt utan omställningsstöd i händelse av att de blev av med jobbet.

Förhandlingarna upptogs dock en kort tid senare och i veckan tecknades en nytt huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd mellan parterna.

Det är mycket glädjande att vi nu kunnat teckna ytterligare ett huvudavtal som stärker anställningstryggheten och kraftigt förbättrar möjligheterna för anställda att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden, säger Martin Linder, ordförande för PTK, i ett pressmeddelande.

PTK

  • Samverkansorganisationen arbetar på uppdrag av 25 fackförbund.
  • Arbetar för att förbättra villkoren och öka tryggheten för privatanställda på jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet.
  • Till PTK:s uppgifter hör att förhandla kollektivavtal, samverka med fackförbund och utbilda förbundsanställda och förtroendevalda.