Yrkesutbildning leder till jobb

En utredning vill göra försöket med kvalificerad yrkesutbildning till en permanent satsning. Utbildningen leder till jobb och lockar studenter från studieovana hem.

Det speciella är att utbildning varvas med praktik i arbetslivet. Minst en tredjedel av tiden ska studenterna vara på en arbetsplats. Många får jobb på sin praktikplats när utbildningen är klar.
- Kvalificerad yrkesutbildning är lyckad på flera sätt, säger Mats Essemyr som är TCO:s representant i kommittén för kvalificerad yrkesutbildning.
- Tre av fyra får jobb inom ett halvår efter utbildningen. Och yrkesutbildningen minskar den sociala snedrekryteringen. I universitetsvärlden kommer var femte student från ett studieovant hem, inom yrkesutbildningen är det var tredje.
Försöken med kvalificerad yrkesutbildning startade 1996 och i år finns ungefär 12 000 platser. Utbildningarna bestäms utifrån behoven på arbetsmarknaden.
De flesta utbildningarna är på två år och är öppna för alla som har allmän högskolekompetens. Ungefär 60 procent av programmen har inriktning mot tillverkning eller IT. Oftast är det kommunerna som står som huvudman. Men ungefär en tredjedel startas på initiativ av privata företag.
Mats Essemyr ser en risk i att studenterna kan utnyttjas som gratis arbetskraft på företagen de praktiserar på.
- Det är viktigt att se till att studentstatusen respekteras. Jag tror inte att problemet är så stort, de inblandade företagen är engagerade och lägger ner resurser på handledning.
Kvalificerad yrkesutbildning har många undervisningstimmar och är förhållandevis dyrt. Mellan 50000 och 70000 kronor är årskostnaden för en utbildningsplats.
- Visst, det är dyrare än en samhällsvetenskaplig universitetsutbildning. Men det kostar inte mer än de flesta tekniska högskoleplatserna.
Enligt en utredning på Luleå tekniska universitet är den speciella utbildningsformen framgångsrik. Och kommittén för kvalificerad yrkesutbildning vill nu göra försöket till en permanent satsning.
- Försöket är lyckat men det finns fortfarande saker att jobba med, säger Mats Essemyr.
- Vi måste till exempel förbättra broarna mellan högskolan och den kvalificerade yrkesutbildningen så att det blir lättare att tillgodoräkna sig teoretiska kurser.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999