Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Viktig principiell fråga

Publicerad

Mari-Ann Krantz om arbetstiden:
- Arbetsgivaren vill öka makten att fritt förlägga arbetstiden. För oss är det en viktig principiell fråga, säger SIF:s ordförande Mari-Ann Krantz som däremot inte vill kommentera om frågan är värd att ta en konflikt för.

Civilingenjörsförbundet tror inte att den ökning av arbetsgivarnas möjlighet att förlägga arbetstiden som avtalsförslaget inom verkstadsindustrin innehöll skulle få någon större praktisk betydelse. Det är en bedömning som Mari-Ann Krantz inte håller med om.
- Det skulle skapa stora problem för medlemmarna. Vissa veckor skulle de jobba 20 timmar i veckan, andra veckor mycket mer. Man kan också koppla frågan till den pressade arbetssituation som våra medlemmar redan har, öppnar man upp för arbetsgivaren att förlägga arbetstiden skulle det öka pressen ytterligare.
För närvarande har arbetsgivaren rätt att förlägga arbetstiden fritt inom en fyraveckorsperiod. Dessutom går det att göra lokala överenskommelser som förändrar periodens längd. Enligt Mari-Ann Krantz är den nuvarande begränsningen nästan den enda skyddsregel som finns. Hon ser sexveckorsförslaget som ett första steg på en fortsatt utvidgning av arbetsgivarnas makt.
Idag finns det ett EG-direktiv som föreskriver högst 48 timmars arbete under en vecka. Finns det trots det orsak att frukta att arbetsgivaren skulle få för mycket makt över arbetstiden?
- Ökas flexibiliteten ger det möjlighet för arbetsgivaren att ta ut maximal tid under en längre period, säger Mari-Ann Krantz.
Men om frågan är värd att ta en konflikt för vill hon inte uttala sig om.
- Det är en senare fråga som beror på avtalsförslag som vi får. Nu inväntar vi överläggningarna och får en ny slutlig hemställan på torsdag.

NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 2001

Fotnot:
EG:s arbetstidsdirektiv säger bland annat att:
en anställd ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under ett dygn
arbeta högst 48 timmar under en vecka
ha en veckovila på minst 36 sammanhängande timmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.