Vid en rundringning bland olika rekryteringsföretag svarar samtliga att de använder psykologiska tester i någon utsträckning. Det som skiljer sig åt är bland annat vilken tonvikt man lägger vid resultaten. Vissa företag utgår helt från dem när de rekryterar. Andra ser snarare testen som bra komplement.
- Man får vara försiktig med hur man använder psykologiska tester. De är ett bra verktyg för att verifiera en röd tråd i hela rekryteringsprocessen, men går inte att använda isolerat eller för att säga vad som är rätt eller fel, säger Peter Tolstoy, en av Manpowers rekryteringschefer.
Liksom flera andra rekryteringsföretag Lön&jobb talat med använder Manpower testen under ett ganska sent skede i rekryteringsprocessen. Vanligtvis testas den arbetssökande efter att hon intervjuats och fått CV samt referenser kollade, som ett sätt att bekräfta den preliminära bilden av hennes personlighet. Testen används också för att upptäcka "avvikande egenskaper" som intervjuerna kanske missar.
- Det kan vara någon egenskap som avviker ifrån kundens kravprofil, som man får en chans att titta närmare på. Testen ger också möjlighet att använda samma terminologi internt. Det är enklare att tala i gemensamma termer som "flexibel och utåtriktad" än "någon som Lisa", säger Fredrika Lenne, vice vd på Mayday bemanning, som främst bemannar inom marknad, försäljning, IT, ekonomi och administration.
Pierrie Ericsson är vd på Prime, som rekryterar inom framförallt tjänstemannasektorn. Han använder bara psykologiska tester vid rekrytering av mycket kvalificerade tjänster. När det gäller normala befattningar ger intervjuer mer, är hans uppfattning.
- De flesta testerna på marknaden känns inte tillförlitliga eller seriösa. Och det är inte schyst mot medarbetaren att slänga upp ett test med 40 kladdiga frågor som ska avgöra hans eller hennes personlighet, säger han.
När Prime använder psykologiska test är syftet vanligtvis inte att avspegla hela personligheten, utan att undersöka särskilda anlag som anses viktiga för den aktuella tjänsten. På företaget A-search är man också skeptisk till personlighetsmätning. Man använder dock psykologiska test i samband med intervjuer för att förutse beteende i vissa givna situationer. Det handlar enligt vd Lenny Thörnkvist om att människor passar olika väl in i olika företagskulturer.
- Om en person till exempel har ett stort säkerhetsbehov så kan det vara både befogat och viktigt om man till exempel överväger ett företagsköp. Däremot så kan den som har så stort säkerhetsbehov att han/hon inte vågar fatta beslut bli väldigt kortlivad, säger han.
Executive People bistår andra företag med både rekrytering och tester. Också här betraktas psykologiska tester som ett led av flera i rekryteringen, men förmågan att mäta personlighet tror man starkt på. Bland annat används testen när en av två personer med liknande kvalifikationer ska väljas.
Personligheten är svår att få fram med intervju och CV eftersom nervositet kan dölja den. Men i ett test med 249 frågor kommer den att märkas, säger vd Bosse Hallberg.
Seriösa tester blandas med fuskprodukter
Vissa egenskaper väljs ut och graderas. Så mäts vanligtvis personligheten.
Den vetenskapliga kvaliteten på testerna varierar dock kraftigt.
- Det finns en brokig skara på marknaden med väldiga skillnader i kvalité. Få kan uppvisa vetenskapliga studier som bekräftar att deras test fungerar, säger Bo Ekehammar, professor i psykologi vid Uppsala universitet.
Det finns huvudsakligen två slag av psykologiska tester: de som mäter begåvning och de som mäter personlighet. I Sverige är den senare typen vanligast. Vissa test försöker inringa testpersonen till en av 16 givna personlighetstyper. Men de flesta test grundar sig på så kallad trait-psykologi och siktar mot en handfull egenskaper. Dessa graderas utifrån dina ja/nej-svar på olika frågor eller påståenden. Profilen som tecknas kan exempelvis handla om hur inåtvänd du är, hur stabil och hur aggressiv.
- Psykologiska test har faktiskt visat sig kunna förutse vissa beteenden. Har man höga värden på egenskapen "målmedvetenhet" jobbar man sannolikt också bättre, säger Bo Ekehammar,
Problemet är bara att vissa tester bygger på åratals forskning, medan andra är oseriösa fuskprodukter. Bo Ekehammar utvärderade bland annat en rad olika personlighetstester för Telias räkning år 1997. Av 20 stycken var det bara 3 som fick godkänt. Även om de sägs mäta ungefär samma saker är den teoretiska bakgrunden ofta mycket luddig.
- Man hänvisar till forskning från helt okända personer, eller någon professor vid något litet universitet någonstans som man undrar om det finns överhuvudtaget, säger Bo Ekehammar.
Eftersom inga lagar reglerar test kan i teorin vem som helst sätta ihop ett gäng frågor och sen kalla formuläret för test. Enligt Ekehammar är också många test rena plagiaten av andra, mer vetenskapligt framtagna tester.
På Psykologförbundet inrättade man för några år sedan en oberoende och ideell organisation som arbetar för att höja kvalitén på psykologiska test och testning i Sverige: Stiftelsen för tillämpad psykologi. Verksamheten bygger på att företagen som konstruerar test samarbetar och får sina test granskade av stiftelsen. Än så länge är det dock bara 13 test, varav 12 är personlighetstest, som lämnats in för granskning.
Några dagars utbildning för att testa
En seriösare hantering av testen, efterlyser Stiftelsen för tillämpad psykologi. Idag kan det räcka med en kurs på några dagar för att genomföra och tolka ett test som mäter din personlighet.
Psykologiska test används i någon omfattning av de flesta bemannings- och rekryteringsföretag. Några rekryteringsföretag har legitimerade psykologer i organisationen, vars utbildning sträcker sig över fem års universitetsstudier. De flesta företag förlitar sig dock på kompetensen hos de som certifieras för testet i fråga. Certifieringen grundar sig på en kurs som varar några dagar eller en dryg vecka. Kursen ingår vanligtvis när företaget köper testet.
- Vi anser att man måste fördjupa kompetensen och utbildningen avsevärt. Det är mycket som är oklart och otydligt med tester och frågan är om de verkligen bör användas så mycket som de gör. De mäter ju bara en liten del, säger Christina Strömer Wilson, psykolog på Stiftelsen för tillämpad psykologi.
Strömer Wilson anser att hanteringen av test måste bli mer seriös överlag.
- Idag används de på kick off-dagar och liknande av vissa företag och det är definitivt ingen korrekt hantering, säger hon.
Få psykologer jobbar inom näringslivet och ännu färre arbetar alltså med testning. De flesta testare har ekonomisk, teknisk eller säljutbildning.
- En minoritet har beteendeutbildning i bakgrunden, säger professor Bo Ekehammar
Enligt honom beror det till stor del att psykologerna i Sverige tyckte att testning var politiskt inkorrekt under 60- och 70-talen. Andra kompetenser lade då beslag på marknaden.
- En elementär tolkning utifrån ett visst test kräver kanske inte så mycket utbildning. Men
problemet är att många kör samma test för allting, oavsett vad man söker. De har lärt sig ett test och kör det på alla, från truckförare till chefer, säger Bo Ekehammar.
Testerna väcker många frågor
Facket är skeptiskt till bruket av psykologiska tester. Det är både nyttan och skyddet av integriteten som väcker frågor.
- Jag är väldigt tveksam. Vilka är det till exempel som får ta del av resultaten av testen? Och lagras uppgifterna i någon databank?, säger Ulf Solhall, avdelningschef på HTF:s avdelningskontor i Stockholm.
Han undrar också om resultaten från testerna kan spärra möjligheterna till ett jobb i framtiden. Det skulle till exempel kunna ske om en person vänder sig till samma rekryteringsföretag ett par år efter sin första ansökan om jobb. Förlitar sig företaget då på svaren från ett gammalt test kan det i teorin innebära att den arbetssökande gallras bort direkt, istället för att få en ny bedömning.
- Jag ställer mig också frågande till meningen med sådana här tester, i alla fall när det gäller vanligt tjänstearbete, säger Ulf Solhall.
På Stiftelsen för tillämpad psykologi, STP, har man ingen officiell ombudsmannafunktion, men Christina Strömer Wilson funkar i princip som en. Hit kan man därför ringa med frågor och funderingar som har med psykologiska test att göra.
- Många ringer hit som mått dåligt av att bli testade. De känner sig illa behandlade, har fått dålig feedback på resultaten och liknande, säger Christina Strömer Wilson.
Hon har inga siffror på hur många som känt sig kränkta av testerna, men menar att det sannolikt finns ett stort mörkertal. Sannolikt har många mått dåligt av att bli testade utan att ha vädrat sina tankar och känslor.
- Många kvalificerade söker jobb och de är kanske mer oroliga för felrekrytering och tvivlar på att få en objektiv bedömning med testerna, säger hon.