Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vanligt köpa svartsprit på jobbet

Publicerad

Vanligt köpa svartsprit på jobbet

På sex av tio storföretag säljs svartsprit av medarbetare eller genom leveranser till arbetsplatserna.

OAS, Oberoende Alkoholsamarbete, har gjort en undersökning på tjugo stora företag i Sverige. På de flesta av dem är det känt att försäljning av svartsprit förekommer eller har förekommit.
Ofta är det en anställd som säljer hembränt eller smuggelsprit. Arbetskamrater som säljaren litar på erbjuds att köpa. Ibland har beställningslistor för svartsprit till och med satts upp på arbetsplatsens anslagstavlor. Leveranserna kan ske i ett garage eller på en parkering eller hemma hos säljaren.
Inom transportnäringen och på företag som får internationella leveranser köper medarbetarna några flaskor eller kartonger direkt av långtradarchaufförer som smugglat in dem i Sverige. Den typen av leveranser är vanligt i hamnar, på stora lager och vid stormarknader.
På vissa företag har det förekommit samägda hembränningsapparater som cirkulerar bland kollegor. En svartspritshärva avslöjades när en av delägarna fick alkoholproblem och hans arbetskamrater bad om råd från en person på företagshälsovården.
Bara två av de tjugo företagen i undersökningen saknar alkoholpolicy. En anställd som säljer svartsprit accepteras inte. Medarbetaren får en skriftlig erinran eller en varning från en överordnad. Men många företag drar sig enligt rapporten för att polisanmäla svartspritsverksamheten.
Solidariteten med de som har alkoholproblem är större inom LO-kollektivet än bland tjänstemännen. Arbetslaget inom LO blir oftare direkt inblandat i problemet. Det är vanligt att tjänstemän tycker att en kollega med alkoholproblem skämmer ut företaget och dem själva inför omgivningen, hävdar rapporten.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999

Läs hela OAS rapport  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.