Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Val 2010: Ungdomsarbetslösheten

Valrörelsen har dragit igång och en av de viktigaste frågorna handlar om jobben. Hur tänker riksdagspartierna sänka arbetslösheten? Vad tycker de om föräldraförsäkringen? Kollega har tagit reda på svaren.

Idag: Hur ska partierna sänka ungdomsarbetslösheten?
Anna Sjögren Publicerad 9 april 2010, kl 09:25

 Moderaterna

Mattias Keresztesi, projektledare politisk planering

- Genom sänkta arbetsgivaravgifter för alla under 26 år. Dessutom har vi infört nystartsjobb för unga och möjligheterna till tidsbegränsade anställningar förbättras till två år. Vi breddar också vägarna till arbetsmarknaden genom lärlingsplatser och yrkesutbildning.

 

 

 Socialdemokraterna

Sven-Erik Österberg, arbetsmarknadsutskottet

- Utbildning förbättrar ungas möjligheter att forma sina egna liv. Vi föreslår ett ungdomslyft för att med jobb och utbildning rusta unga för morgondagens arbetsmarknad. Vi vill rusta upp studievägledning och karriärrådgivning i gymnasiet och på högskolan, investera i lärlingsplatser och traineeutbildningar. Vi vill ta bort arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställer en arbetslös ungdom och införa ett första-jobbetavdrag för dem som anställer långtidsarbetslösa ungdomar.

 

 

 Folkpartiet

Ylva Westlund, kampanjstab

- Bidragande orsaker till den höga svenska ungdomsarbetslösheten har varit att unga haft för svaga kunskaper med sig ut i arbetslivet, att för många unga hoppat av gymnasiet och att det varit för dålig koppling mellan skola och arbetsliv. Därför genomför regeringen nu en mängd förändringar, som t.ex. att stärka de praktiska utbildningarna på gymnasiet och satsningar på yrkesvuxenutbildning. Det arbetet behöver fortsätta under nästa mandatperiod. Lärlingsutbildningar bör också införas för att ge unga bättre möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.

 

 

 Vänsterpartiet

Hanna Löfqvist, administrativ sekreterare

- Vi vill införa "Jobbstart för unga" som ger arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år möjlighet till jobb, utbildning och praktik. Vi vill sjösätta ett tillfälligt program med 10 000 platser för unga arbetslösa som vill komplettera sin gymnasieutbildning. Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen ska byggas ut med 2 500 platser som riktas till unga upp till 25 år 2010-2011 och 1 250 platser 2012. Vi vill inrätta 2 500 lärlingsplatser - där utbildningen motsvarar yrkeskomvux - men är förlagd i yrkeslivet. Arbetsgivare som anställer en ung långtidsarbetslös ska få göra ett skatteavdrag på två tredjedelar av lönekostnaden, (under maximalt tolv månader).

 

 

 Kristdemokraterna

Fredrik Hardt, politiskt sakkunnig

- Det är viktigt att fokusera på de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden. Satsningen på folkhögskolornas och komvux uppgift att ge fullständiga gymnasiebetyg behöver fortsätta. Såväl lärlingsutbildningarna som starta-eget-bidragen behöver öka i omfattning. Vi säger nej till slopandet av sänkta arbetsgivaravgifter för unga som Socialdemokraterna vill införa. En ungdomsskatt på 10 miljarder skapar bara fler arbetslösa ungdomar - inte färre.

 

 

 Miljöpartiet

Dan Gahnström, politisk sekreterare

- Satsa på ett ungdomslyft för den stora grupp av arbetslösa ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg och erbjuda utbildning med ersättning motsvarande aktivitetsstöd. Vi vill införa en "Jobbstart för unga" som från första dagen av arbetslöshet ger arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år möjlighet till jobb, utbildning, traineejobb och praktik. Därutöver handlar det om en särskild jobbutbildning till unga, lärlingsplatser, förstajobbet-avdrag, bättre stöd till unga med funktionsnedsättning och fler platser i KY och högskola.

 

 

 Centerpartiet

Anne Lennartsson, politiskt sakkunnig

- Ungdomsarbetslösheten är ett av de mest prioriterade problemen att lösa. Las är ett problem när unga och invandrare ska etablera sig på arbetsmarknaden. Unga får inte tillsvidare anställningar och skickas runt mellan olika korttidsjobb. Turordningsreglerna skyddar dem som redan är inne på arbetsmarknaden på bekostnad av dem som står utanför. Det är orättvist och gynnar inte någon. Höga ingångslöner ligger också unga i fatet och sänker deras konkurrenskraft.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.