Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Våga ta betalt av barnen!
Visst gläds man åt att den 20-åriga sonen äntligen fått egna pengar att röra sig med. Efter alla år i skolan ger jobb och egen lön en efterlängtad frihet. Men att inte ta betalt för boendet hemma är att göra honom en björntjänst.
En dag måste han ändå flytta hemifrån och då behöver han ha koll på vad det kostar att leva för att klara sin ekonomi. Därför är det bra att låta sina unga söner och döttrar bidra till hushållet varje månad.
En vink om vilken summa som är lämplig kan Konsumentverkets beräkningar ge. Enligt dem bör en ung hemmaboende man med egen inkomst betala 3 920 kronor per månad, medan en ung kvinna ska bidra med 3 550 kronor.
Då ingår kostnaden för mat, förutom fem dagars lunch i veckan, förbrukningsvaror, hemutrustning inklusive dator, media, fast telefoni och internet liksom hyra, el och hemförsäkring. Att söner ska betala mer än döttrar beror på att de antas vara större i maten.
För den som egentligen inte vill ta betalt för boendet hemma, men ändå anser att det hjälper barnen på sikt, kan ett tips vara att i hemlighet spara pengarna åt dem tills den dag de flyttar hemifrån. Det blir då en bra grundplåt till att inreda den första bostaden med möbler och annan utrustning.
Ett annat sätt att hjälpa sina unga att få en sund ekonomi som vuxna kan vara att visa dem hur man gör en budget. Och sedan försöka förmå dem att göra och hålla en sådan redan nu.
Om man går igenom mobilräkningen tillsammans med sina barn får de klart för sig vad alla mobilsamtal, sms och annat kostar. Kanske väljer de då sedan att ha ett kontantkort i stället för ett abonnemang när de flyttar hemifrån, eftersom de inser att de annars kan ringa för mer än de har råd med.
Att informera sin unga dotter eller son om hur viktigt det är att spara innan man köper dyra kapitalvaror kan förhindra att de senare faller offer för dyra sms-lån och liknande.
En bra regel är att man aldrig ska låna till något som man hinner konsumera innan lånet är slutbetalt. En annan att om man inte kan spara så har man inte heller råd att låna.
Försök övertyga om att det är bra att sätta undan en del av lönen, till en buffert eller ett större sparmål, varje månad. Gärna genom att banken gör en automatisk överföring från lönekontot till sparkontot.
Viktigt är också att unga får klart för sig hur angeläget det är att betala räkningar i tid. Att den som inte gör det får betalningsanmärkningar som kan leda till stora problem i framtiden, om man exempelvis ska hyra en lägenhet, ta lån eller öppna ett telefonabonnemang.
Fakta
På Konsumentverkets hemsida finns broschyren Koll på pengarna 2009 att beställa eller ladda ner. Där kan du se hur man räknat fram vad unga hemmaboende bör betala. I broschyren finns också många andra beräkningar, som vad det kostar att utrusta sitt första hem och att bo ensam.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
