Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utbildningsgaranti och ungdomslöner olika vägar till jobb

Mycket när det gäller ungdomsarbetslösheten kan man tvista om. Men att den är ett stort problem och att en av lösningarna är mer och bättre utbildning är både fack, regering och opposition ense om.
Niklas Hallstedt Publicerad

- Arbetslöshet är frihetens precisa motsats, sade S-ledaren Stefan Löfven på torsdagens TCO-seminarium, som påpekade att både den nuvarande regeringen och tidigare socialdemokratiska regeringar bär ett ansvar.

- Ungdomsarbetslösheten är ett bevis på fel förd politik. Många har tillåtits falla ur utbildningssystemet utan att få den kompetens som behövs på arbetsmarknaden.

Att de som saknar fullständiga skolbetyg löper stor risk att bli arbetslösa är uppenbart. Därför är också den politiska enigheten stor om att det behövs mer och bättre utbildning av olika slag. Stefan Lövfen berättade om hur han som IF Metalls ordförande åkt runt i Sverige.

- Överallt fick jag höra att företagen inte får tag i rätt utbildad arbetskraft. Var femte företag tvingas tacka nej till order på grund av det.

Däremot har Löfven svårt med talet om sänkta ungdomslöner, något som integrationsministern Erik Ullenhag (FP) förordade.

- Höga ingångslöner gör det svårare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, sa Erik Ullenhag och drog några exempel på yrken där löneutvecklingen var närmast obefintlig.

- Det kan vara en provocerande erfarenhet att erfarenhet inte lönar sig. Den som jobbat 15-20 år får obetydligt mer än den som är helt ny.

Erik Ullenhag var dock tydlig med att lagstiftning om löner inte är något alternativ, lönerna är en sak för arbetsmarknadens parter att göra upp om. Däremot menade han att politiker bör driva opinionsbildning, och att man i vissa lägen kan göra mer än så.

- I kommuner och landsting är det faktiskt politikerna som är arbetsgivare, där har vi möjlighet att påverka.

Även för TCO framstår olika utbildningsinsatser som ett viktigt sätt att få bukt med ungdomsarbetslösheten. Bland annat föreslår man en utbildningsgaranti. Den skulle ge alla under 25 år rätt att komplettera sina gymnasiemisslyckanden.

- Det gäller att ge rätt insatser i rätt tid till rätt grupp, konstaterade TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.