Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utbildning nyckeln till framtidens jobb

För att underlätta människors rörlighet på arbetsmarknaden behövs en satsning på utbildning av redan yrkesverksamma. Därför behövs trygghetssystemen, anser TCO.<br />- Systemen verkar riskreducerande för både företag och individer, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.<br />
Publicerad
TCO har i sin rapport "Fler och bättre jobb?" granskat förändringarna på svensk arbetsmarknad 1987- 2003. Av rapporten framgår att Sverige har en högre omsättning av arbeten än genomsnittet i EU. 2003 skapades 430 000 nya jobb, samtidigt som 470 000 försvann. Det betyder att det omsattes 900 000 jobb i Sverige, vilket innebär att var femte jobb skapas eller försvinner varje år.
Nya arbetsställen verkar inte spela så stor roll för det totala antalet jobb. De flesta nya jobb skapas i växande verksamheter.
- Nyskapandet har minskat. Det är redan existerande verksamheter som klarar sig bäst, säger Roger Mörtvik, ansvarig för rapporten och samhällspolitisk chef på TCO.
TCO:s ordförande Sture Nordh anser att rörligheten på arbetsmarknaden måste öka och att det därför måste satsas mer på utbildning av dem som redan har jobb.
- En helt ny arbetsmarknadspolitik krävs som inte enbart är kopplad till konjunkturen. Vi måste jobba mer preventivt för att underlätta människors rörlighet på arbetsmarknaden. Därför måste vi satsa rejält på utbildning av redan yrkesverksamma, annars kommer vi att få en hög arbetslöshet vid nästa strukturomvandling.
Han får medhåll av Roger Mörtvik.
- Vi ser att välutbildade människor som fick sparken på grund av lågkonjunkturen på 80-talet fortfarande är arbetslösa. Det visar hur viktigt det är att ha en färsk utbildning. Vi ska skydda människorna så att dom kan ta de nya jobb som skapas, inte skydda dom gamla jobben. Därför behövs trygghetssystemen som A-kassa och utbildningsbidrag. Dom gör att människor i högre grad är villiga att acceptera dom förändringar som krävs.
Han anser att trygghetssystemen skapar dynamik hos företagen. I många länder får företagen själva bära kostnaderna vid en omställning.
- Svensk ekonomi är exportberoende och eftersom exportnäringen är mer konkurrensutsatt måste den vara flexibel. Företagen måste därför ha möjlighet att variera personalstyrkan och ställa om produktionen.
Sture Nordh anser inte att dom svenska trygghetssystemen gör människor mindre benägna att fortbilda sig eller söka jobb.
- Ingenting talar för att välfärdssystemen gjort oss feta och lata. Trygghetssystemen sägs ofta vara ett hinder för flexibilitet men skapar i själva verket förutsättningar för dynamik på arbetsmarknaden.

HANS PETTERSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.