I sin nya lönebildningsrapport konstaterar KI att den svenska ekonomin har återhämtat det branta produktionsfallet under krisen. Att arbetslösheten inte blev lika stor som befarat bidrog i hög grad parterna, det vill säga fack och arbetsgivare, till, konstaterar KI. Lönesättningen anpassades nämligen till konjunkturläget, något som i sin tur gav förbättrad lönsamhet.
I år förväntas sysselsättningen fortsätta öka. Men, skriver KI, trots det kommer arbetslösheten att uppgå till cirka sju procent.
För att få en arbetslöshet i närheten av de låga nivåer vi hade på 1980-talet krävs att löneökningarna hålls i schack; en arbetslöshet på 5 procent förutsätter att lönerna inte ökar mer än 3,1 procent per år 2012-2014 enligt KI, som menar att det gäller för parterna inom industrin att få till ett "samhällsekonomiskt gynnsamt förhandlingsresultat".
Det här rör upp känslor.
- Återigen går KI längre än deras mandat sträcker sig. Parterna har länge kritiserat KI för att myndigheten siffersätter en löneökningstakt som de bedömer som optimal. Det är en fråga för parterna på svensk arbetsmarknad att nå fram till förhandlingsresultat som balanserar parternas olika men högst legitima intressen. Regeringens myndigheter ska inte lägga sig i detta, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, i ett pressmeddelande.
