Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen till tusen på Sony Ericsson

När antalet anställda på Sony Ericsson minskar går Unionenklubben på företaget åt motsatt håll. Nyligen blev Annica Zetterlind medlem nummer tusen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Det har gått snabbt framåt för Unionenklubben den senaste tiden. För ett och ett halvt år sedan var de runt 600. På tisdagen firades den tusende medlemmen med tårta i närvaro av bland andra klubbordförande Per-Olof Persson och Unionens regionchef i Malmö, Karin Skånberg.

Annica Zetterlind, som har varit på företaget sedan starten 2001 och jobbar som communication manager, fick dessutom två biljetter till AC/DC:s konsert i Göteborg i slutet av juni. Jättekul, tycker hon.

- Absolut. Jag har lyssnat mycket på rock´n´roll.

Varför valde du att gå med i Unionen?

- Jag har funderat på det i flera år. Jag har hört väldigt mycket bra om Unionen av mina kollegor. De får bra information, man känner sig lite utanför om man inte är med. Det känns viktigt med information i osäkra tider, då kan man vara med och delta på ett annat sätt. Så när Unionen hade en värvardag för några veckor sedan tog jag tillfället.

Informationen är också vad Per-Olof Persson i första hand pekar på som en förklaring till den snabba tillväxten. Klubben ger ut en digital tidning fyra gånger per år och skickar ut mejl om viktiga händelser cirka en gång i månaden. Mejlen innehåller fakta som företaget ännu inte hunnit ut med och "sprider sig med blixtens hastighet" till ledning, chefer och oorganiserade, enligt Per-Olof Persson.

Ytterligare saker som bidrar till medlemsökningen är de infoträffar klubben håller och att man tillsatt tio skyddsombud. Nyligen genomförde man dessutom en intern avtalsrörelse där medlemmarna fick säga sitt om vilka frågor som är viktiga på företaget.

Men även de bistra tiderna spelar in. Sony Ericsson gör sig av med folk och i det läget kan facket ge trygghet.

- Det är klart att det ger trygghet att vara med i facket. Att ha en kanal att diskutera med, säger Annica Zetterlind.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.