Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ungas syn på arbetsmarknaden

Sofie väntar på att telefonen ska ringa, Maria går en extra termin på universitetet i väntan på att konjunkturen vänder och Kristina har emigrerat till Tyskland för att tjäna en extra slant som barnflicka. Alla deltog de under gårdagen i en diskussion kring dagens ungdomsarbetslöshet på Broströms café i Uppsala.
Lina Jonsson Publicerad

Antalet arbetslösa ungdomar är dubbelt så många i dag jämfört med ett år sedan. För att diskutera problemen, möjligheterna och förhoppningsvis lösningarna bjöd Unionen, Svenskt Näringsliv, LO, Handelskammaren och Företagarna i samarbete med Arbetsförmedlingen in ungdomarna till ett jobbcafé under parollen " Du pratar och fikar - vi lyssnar".

- Syftet var att förutsättningslöst lyssna till hur unga människor ser på dagens arbetsmarknad. Det är ju de som sitter inne med svaren om vilka verktyg som behövs för att förbättra situationen, säger Ulf Solhall, regionchef för Unionen i Uppsala.  

Två ungdomar som besökte jobbcafét var Sofia Sandmark och Maria Eklöf från Uppsala. De läser båda nationalekonomi på universitetet och i vår är det dags för examen.

- Jag kommer att läsa en magister- eller masterkurs till våren för att vänta ut lågkonjunkturen. Det känns tungt att ta examen under så dystra tider. Vi har inte samma förutsättningar som dem som gick ut under högkonjunkturen, säger Maria Eklöf, och får medhåll av Sofia Sandmark.

- Visst är det tufft att gå ut skolan nu och hamna i en nattsvart arbetsmarknad. Men jag tror att man kommer väldigt långt genom att vara driftig och inte ge upp, säger hon.

Annars handlade gårdagens diskussioner mycket om jämlikhet, kontakter och ovisshet. Vad gör man som nyinflyttad i en stad med litet kontaktnät? Har alla föräldrar råd att försörja en student? Och kan man gå på danskurs fast man är jobbsökande?

Inte alla frågor fick ett svar, men det var inte heller meningen.

- Vi kommer att använda diskussionen som ett underlag för framtida beslutsfattande. Det här var en början, nästa träff håller vi den 2 november, säger Ulf Solhall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.