Tröskel till a-kassan ger socialbidragsberoende

Spärrarna för att få a-kassa tvingar arbetslösa att söka socialbidrag. Över hälften av storstädernas socialbidragskostnader kan kopplas till detta, visar en studie från Kommunförbundet.

Överfört till hela landet betyder det att nästan fyra miljarder kronor eller en tredjedel av socialbidragen 1998 gick till arbetslösa som inte är med i a-kassan eller som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd med låg ersättning. För att få ersättning från a-kassan krävs bland annat att man har arbetat minst sex månader. Utbildningsbidraget för den som saknar arbetslöshetsförsäkring och deltar i en åtgärd är 1 967 kronor i månaden. Framförallt är det ungdomar och invandrare som hamnar utanför ersättningssystemet.
- Det här glöms ofta bort. När man talar om a-kasseregler handlar det nästan alltid om den bortre parantesen, ersättningstak och liknande, säger Tapio Salonen, forskare vid Socialhögskolan i Lund, som har gjort studien.
Både Tapio Salonen och företrädare för Stockholm, Göteborg och Malmö anser att det vore rimligt att skapa en generell försäkring som omfattar också dessa.
- För den enskilde är det stor skillnad om de har en försäkring eller om de behandlas vid sidan om med all den individuella prövning det innebär att få socialbidrag. Vet man vad man har rätt till kan man inrikta sin energi på att se framåt.
Att även de kommunala företrädarna tycker samma sak hänger inte bara ihop med att det är kommunerna som svarar för socialbidragen. I Malmö är det särskilt nytillkomna invandrare som hamnar utanför arbetsmarknaden och tvingas till socialen.
- Om man inte klarar det här är det en social katastrof, det finns en stor bitterhet bland de här grupperna. Vi måste få ett ändamålsenligt system som inte tillåter de etniska klyftorna att växa, säger Mats Andersson på stadskontoret i Malmö.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999