Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tre frågor till...

...Eva Hallert, forskare vid Linköpings universitet, vars avhandling visar att 30 procent av dem som drabbas av ledgångsreumatism är förtidspensionerade tre år efter diagnosen.<br /><br />Varför slås de så snabbt ut från arbetslivet?<br />
Publicerad
Det beror på att de drabbats av en destruktiv sjukdom, som angriper leder och mjukdelar. Obehandlad leder ledgångsreumatism obönhörligen till att grava funktionsnedsättningar och för de flesta påverkar det arbetsförmågan.
- Det är dubbelt så många kvinnor som drabbas som män, men vi kunde inte se att kvinnor slogs ut i högre grad. Däremot hade personer med kort utbildning högre sjukdomsfrånvaro än högutbildade. Det är uppenbart att det är svårare att upprätthålla sitt arbete om man jobbar som exempelvis asfaltkokare än om man sitter framför en dator.

Vad bör göras?
- Det är viktigt att tidigt fånga upp den grupp patienter, som utgör ungefär 15 procent, där konventionell behandling inte hjälper. Och sätta in behandling ännu tidigare och därmed förhindra tidig utslagning ur arbetslivet för denna grupp.

Borde arbetsgivarna ta de som drabbas på större allvar?
- Ja, det skulle man kunna önska många gånger. Jag har stor förståelse för att det är svårt för ett litet företag med fem anställda att omplacera någon, men väldigt ofta stöter jag på patienter som jobbar på stora arbetsplatser där det varit svårt att göra något.
- En angelägen arbetsgivare som stöttar och tillåter flexibilitet, att man till exempel får komma lite senare när man känner sig extra eländig, är guld värd. Jag tror att den som har en bra arbetsplats kan vara kvar i arbetet som alla andra. Det är väldigt viktigt att man inte sjukskrivs helt och hållet. Jag skulle önska att alla kunde jobba åtminstone en eftermiddag i veckan, just för att behålla kontakten med arbetslivet. Det är så lätt att gå in sin sjukroll.


Boktipset:


"100 hemligheter som stärker din hälsa" av David Niven (Brainbooks)
Ät din middag till långsam musik, undvik solariet, en tomat om dagen är ännu bättre än ett äpple. Det är tre av tipsen i psykologen och samhällsvetaren David Nivens nya självhjälpsbok. På ett lättfattligt och humoristiskt sätt tar författaren upp det mesta man behöver veta om kropp, knopp och hälsa för att må bättre i livet. Varje råd har fått ett eget kapitel varav de flesta tränger in bakom vanliga myter och missuppfattningar på hälsoområdet.



Tillfälliga jobb sämre för hälsan


Det är sämre för hälsan att ha en tillfällig anställning än ett fast jobb. Det konstaterar forskare vid Max Planck-institutet i Berlin som studerat ett antal arbetslösa tyskar och spanjorer. Arbetssökande som fick fast jobb fick en betydligt större hälsoförbättring än de som fick tidsbegränsade anställningar.
Forskarna tror att otrygghet inför framtiden leder till farlig stress. Förutom att stressen i sig är onyttig så leder den dessutom till sämre levnadsvanor. Tillfälliga anställningar har också lägre status, vilket i sig är dåligt för hälsan.
I dag har var tionde arbetande EU-medborgare en tidsbegränsad anställning. Enligt Konjunkturinstitutets senaste rapport kommer det skapas 140000 nya jobb i Sverige de kommande två åren, de flesta av dem är vikariat och timanställningar.



Sjukdomar minskar- olyckor ökar


34200. Så många arbetsplatsolyckor som ledde till sjukskrivning inträffade förra året, vilket är en ökning med 300 fall jämfört med 2005. Mest olycksdrabbade branscher var, enligt Arbetsmiljöverkets statistik, tillverkningsindustrin, vård och omsorg, bygg och anläggning, transport samt utbildning.
Antalet anmälda arbetssjukdomar minskade däremot förra året - från 17600 anmälningar 2005 till 14600 under 2006. Sett över en fyraårsperiod är det en minskning med 45 procent.


Stillasittande ökar risken för livmodercancer


Kvinnor som sitter still mer än fem timmar varje dag löper 66 procents högre risk att drabbas av livmodercancer än mer fysiskt aktiva kvinnor. Det visar en studie från Karolinska institutet som omfattar 34000 kvinnor i Västmanlands och Uppsala län.
På vilket sätt fysisk inaktivitet är kopplat till livmodercancer kan forskarna än så länge inte svara på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.