Den psykiska ohälsan kan till exempel handla om oro, stress, ångest och sömnsvårigheter, men också självmordstankar. Vi har också funnit en koppling mellan diskriminering och kroppslig ohälsa, men den är inte lika stark.
Enligt studien känner sju procent av landets befolkning sig diskriminerade, ofta i kontakten med myndigheter.
Vad behöver göras?
Sju procent är ingen bra siffra och visar att det finns stor anledning att arbeta aktivt med problematiken. Människor uppger sig i högre grad diskriminerade inom arbetsförmedling och hälso- och sjukvård än i samhället i stort. De myndigheter som har betydelse för människors hälsa bör göra en fördjupad analys av vad det kan bero på.
- Ett uppföljningssystem är viktigt för att man nationellt, regionalt och lokalt ska följa hur diskrimineringen utvecklar sig och var den tycks förekomma för att samhället ska kunna sätta in rätt åtgärder.
Vad kan man göra om man blir utsatt för diskriminering?
- I många kommuner finns antidiskrimineringsverksamhet som kan slussa en vidare om man är osäker.
Man kan man anmäla saken till Jämställdhetsombudsmannen (Jämo), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Har diskrimineringen skett i arbetslivet kan man också vända sig till sitt fackförbund.
Valstakt bra för hjärtat
Att dansa vals regelbundet förbättrar hjärthälsan hos patienter med hjärtsvikt lika bra som traditionell motion - och de får mycket bättre livskvalitet.
Det visar en studie som gjorts av italienska forskare.Häften av patienterna fick ägna sig åt traditionell motion och hälften fick dansa vals, där de växlade mellan långsam och hastig vals under 21 minuter.
Resultaten visade att båda grupperna fick förbättrad hjärthälsa - men att dansgruppen genomgående hade något bättre resultat. När det gällde livskvaliteten visade dansarna en betydligt större förbättring än personerna som motionerade med motionscykel och löparband.Nyckelhålsmärkt lunch på väg Vi behöver mat under en arbetsdag för att orka med. Men luncherna innehåller ofta för mycket fett eller salt. Nu vill Livsmedelsverket erbjuda konsumenterna en bättre vägledning till den nyttiga måltiden - genom nyckelhålsmärkning av restaurangerna.
För att bli certifierad krävs att krogens måltider följer tallriksmodellen - det vill säga en tredjedel proteinrika livsmedel (kött, fisk eller vegetabiliskt protein), en tredjedel kolhydratrika (potatis, pasta, ris) och en tredjedel frukt och grönt.
Maxgränser sätts för portionernas kalorimängd och för innehållet av transfetter (härdat fett). Restaurangerna rekommenderas också vara återhållsamma med salt i maten.